Svaren - Del tre
skall ni vara i Göteborg hela helgen? Vad skall ni hitta på förutom att vara på mässan och vart nånstans skall ni bo?
Japp Fre-Sön! Vi skall bo på ett hotell nära mässan och bortsett från mässan så skall vi fira Elians 1-årsdag på något roligt sätt. Ni får gärna tipsa mig om roliga saker att göra i Göteborg med barn om ni skulle komma på något :)
Hej tjejen! Vart exakt på Malta var du förra året? Jag är sugen på att åka iväg och sola och bada men kan inte vara borta en hel vecka pga barnen. Malta är ett alternativ, men dit Ving går finns det inga fina stränder?! Vet du nåt om det stället, St Julian’s/Sliema?
Ja vi bodde i St Julians :) Superfina klippor finns det där! Annars fanns det någon mindre strand i närheten, dit gick vi mest för Emilias skull, lättast för henne att bada själv där.
Annars blev det bad i poolen.
Vilka serier följer du?
Desperate housewives, Gossip Girl, 90210, Hellcats, One tree hill, Vampire diaries, Greys och Make it or break it. Riktiga tjejserier med andra ord!
Jag tycker du verkar vara otroligt säker och uppfinningsrik i köket. Det är ju inte ofta du lägger upp bilder på vanlig husmanskost direkt. Så jag undrar varifrån du hittar inspirationen och framförallt, var har du lärt dig?
Precis som allt annat så gäller det att öva och experimentera. Blanda smaker och ingredienser och till slut hitta en smak som passar en själv. Jag har misslyckats måååånga gånger för att sedan lyckas bra ;)
Sedan finns det ju en massa inspiration att hitta på nätet. Men tack för komplimangen!
Allså jag har en fråga, kanske lite sent på tänkt, men jag har alltid velat fråga, VISST var du med i tidningen när Emilia var nyfödd? Allså jag minns dig från tidningen klart och tydligt, det var du, Emilia, och förmodligen hennes pappa! Det stod till och med Denize + (hennes pappas namn som jag också minns men väljer att inte skriva ut i respekt för dig hehe) = Emilia! Visst bodde du i skarpnäck då också? Åh jag har alltid undrat!! Puss
Haha, ja det var jag :) Men skarpnäck har jag aldrig bott i däremot. Puss på dig med!
Tänkte på ditt fotande, om du kunnat leva på det, vilken typ av fotande skulle du helst vilja jobba med då? Porträttfotogafering, bröllopsfoto, tidningsfotograf, mode, husvisningar, kanske konstfoto? Vad drömmer du om?
Jag nöjer mig med porträtt och bröllop nu men senare i livet efter en massa erfarenhet så är mode det stora målet.
Kanske lite sent att fråga nu, men jag undrar vad dina föräldrar jobbar med?
Min farsa har jobbat på Ericsson nästan hela mitt liv, sedan la han det åt sidan och började med eget.
Min mamma är sjukpensionär pga en nackskada.
Vad hände mellan dig och Andreas? Var han otrogen osv?
Tycker det är bättre att du berättar istället för att folk får förutfattade meningar som inte ens stämmer alls osv
Hm, alltså jag kan ju börja med att det är skillnad mellan personlig och privat.
Jag har skrivit lite löst om det tidigare men då var jag sviken, arg och ledsen.
Det hände en JÄKLA massa, men jag väljer att hålla det utanför. Nu har jag gått vidare med mitt liv och byggt upp en trygg och stabil grund för min familj.
A vet själv vad han har gjort och gör och han erkänner sina val för mig och förhoppningsvis för andra med.
Förutfattade meningar kommer det alltid finnas. Men oavsett vad det snackas om så kommer ju sanningen fram till slut. Jag känner i alla fall inget tvång till att detaljerat berätta om hans puckade och elaka val.
Jag kommer inte må bättre av det och speciellt inte Elian i framtiden.
Hur ser du pa att Elian inte kan/far traffa sin andra syster Wilma?
Det är förstås jättetråkigt, hon är ett oskyldigt barn som sattes i kläm. Men jag kan inte direkt ta ansvar för någon annans barn. Hennes pappa får stå för sina val.
Något du speciellt önskat du gjort innan du fick barn?
Utan mina barn vore jag ingenting så jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt :)
Hur ser du på kärleken i framtiden? Har du någon på g just nu? eller vill du leva singel ett tag till?
Jag trivs med mitt liv som det är, jag är självständig och mina barn får ALL min tid och kärlek. Men jag hoppas såklart på att slippa dö ensam, hehe.
Kan du rekommendera ett prisvärt allround-objektiv?
Tamron 28-75/2,8
Letat och letat bland kommentarerna! Vad heter salvan som du fått rekommenderat för Elians tandsprickning! Här har vi hörntänder på g och börjar bli desperat!
Kolla på The English Shop.
Vet ju att du var sugen på att flytta utomlands, eller du skrev en del om det för ett tag sen.
Vad hindrar dej egentligen? Om du vill flytta så är det väl bara att göra det? Ingen utav dina barns fäder är ju intresserade utav sina barn så de skulle ju säkert inte komma o hindra dig efter att inte ha existerat för dom alls nu på över 6 och 1 år...
Sverige har ju sina fördelar också. Men vem vet vad framtiden har att erbjuda! :)
Trött unge i stan
Väl inne i stan shoppade vi en superfin vårjacka till Emilia från Zara och ett par nya stövlar. Sedan blev det såklart som vanligt att man fick med sig lite andra grejer också.
Emilia var dock inte på världens shoppinghumör idag. Hon var väl förmodligen trött efter en skoldag, så hon stod mest och suckade och undrade när vi skulle hem och tyckte att det passade asbra att sitta på golvet inne på H&M och alla andra butiker. Tur att vi bara var där inne en snabbis då och att vi som skrivet tidigare även fick skjuts hem!
Hur som haver, vi fick även med oss ett bowlingset hem som barnen har avreagerat sig på den senaste timmen.
Elian älskar ju allt som har med bollspel att göra och Emilia blev lite kär i att bowla, så det passade perfekt.
Nu är dock klockan mycket, barnen har fått leka bort den sista energin och skall nog tvingas i säng strax.

Hann knäppa dagens bilder innan vi drog iväg...
Vi gör stan!

Vi gör stan!
Baby & Barn

Har jag lite läsare söderut, kanske?
Nu kan ni i alla fall tävla om två stycken familjebiljetter (2 vuxna + 2 barn) här. Det enda som krävs är att du lämnar en kommentar med mailadress och berättar att du vill vara med.
Jag (och mina galningar) kommer vara på plats i Göteborg och på mässan tillsammans med Allt för föräldrar! Det ser vi fram emot.
Hur som helst så avslutar jag tävlingen på Söndag 3/4.
Kväll i mitt hem
Nu har jag kommit en bra bit på väg med alla svaren, eller hur? Det finns några kvar men vissa är redan besvarade flera gånger tidigare, men resten skall jag svara på i morgon.
Så om ni känner att ni vill veta något mer så är det bara att fortsätta fråga så skall jag avrunda allt i morgon.
Nu tänkte jag njuta av att kidsen sover, andas ut och kika på "Make it or break it" som äääntligen släppte ett nytt avsnitt igår efter flera månaders uppehåll.
Annars har de flesta av mina serier något jobbigt uppehåll just nu så man går bara och väntar.
Hur som helst, ha en fin kväll.

Bjuder på en mörk och grå bild på min älsklingstjej, även fast vi egentligen hade det soligt och fint här idag.
Svaren - Del två
Vad äter du till frukost?
Jag är verkligen ingen frukostmänniska. Kaffe är det enda behovet. Men macka blir det väl oftast i sådana fall.
Vad använder du för smink, vilka märken osv? sminkar du dig varje dag?
Jag har två st foundations, en från Yves Rocher till sommaren och en från Maybelline till vintern, concealer från MAC, puder från Clinique, Mascara från Loreal och Maxfactor och ögonbrynspuder. Sedan en massa annat men det är dom jag använder till vardags, alltså som mest.
Och nej, jag sminkar mig inte varje dag. Men det borde jag, haha.
Vad använder du för hårprodukter? Vilket schampo och balsam?
Schampo, balsam och inpackning: Loreal expert "Absolute repair".
Hårprodukter använder jag annars sällan. Men i sådana fall "Dust it" för volym och lite hårspray.
Hur är ekonomin som ung tvåbarns mamma? Kan du unna dig kläder, smink och sånt ibland?
Ja, det kan jag. Men ekonomin har inte alltid varit det lättaste...
Hur ser en typisk dag ut för er?
Jag vaknar med Elian på morgonen, leker lite, väcker Emilia och lämnar henne i skolan, går hem, leker lite till med Ellepelle innan vi käkar något och lägger oss och vilar ett par timmar.
Sedan blir det play dates, lunchdates eller annat.
Sedan hämtas Emilia, vi gör något av eftermiddagen inomhus eller utomhus, jag bloggar och sitter vid datorn lite för mycket, sedan lagas det mat, Elian nattas, Emilia sitter vid datorn en stund innan hon går och lägger sig och sedan kikar jag på serier eller film och trycker i mig onyttigheter.
Glamouröst? Nja. Men jag älskar att vara mammaledig.
Vad finns alltid i eran kyl&frys och skafferi?
Cola (till mig) och mjölk i kylen är nog det enda som vi ALLTID har. Annars är väl flingor något som finns ofta i skafferiet då Emilia äter det till frulle och kyckling har vi nog oftast i frysen.
Favorit affärer att shoppa i?
H&M, Lindex, Zara, Vero moda, Gina (inget alltför ovanligt alltså!) :)
Har du körkort? om inte, planerar du att ta det snart?
Nej, jag är alldeles för feg. Men det vore väldigt praktiskt om jag någon gång vågar köra.
Tips på lättlagad god mat?
Kika lite i min Mat-kategori, där har jag tipsat lite grann.
Kan inte du lägga ut fler videoklipp? och visa hur erat hem ser ut?
Jo, jag skall bättra mig!
Och jag har visat lite från hemmet i min inredningskategori.
Tänkte bara fråga hur det var den första tiden efter att du flyttat hemifrån. Du var ju väldigt ung, och hade dessutom ett barn att ta hand om (starkt jobbat). Men hur fick du allt att gå? Kände du aldrig "jag är inte redo för det här"?
Jo, jag kände mig ofta väldigt vilsen, ensam och hjälplös. Det var riktigt tufft där emellanåt med bostad och ekonomin men jag fick bra med stöd från nära och kära och jag kämpade på.
Har du några bilder från när du var liten? varför inte visa för oss det skulle vara jättekul :)
Skall försöka få tag på några bra bilder!
Vad tycker du om plastikoperationer - Rätt eller fel?
Har man pengarna till det och gör det för sin egen skull och inte för någon annan, så absolut... inget fel med det.
Tycker du att du ser dig själv mycket i dina barn (både vad gäller utseende och personlighet)? På vilket sätt i så fall?
Ja vi är envisa med sömnproblem hela bunten, haha.
Jag ser inga likheter mellan mig och Emilia alls utseendemässigt men däremot är hon lik min mamma som barn. Sjukt lik på vissa bilder!
Och jag tycker att Elian är lik mig över ögonen.
1. Vill du ha fler barn?
Jag är nöjd med dom jag redan har!
2. Tror du på evig kärlek?
Javisst :)
3. Hur tror du ditt liv skulle sett ut utan några barn?
Meningslöst och kaotiskt!
4. Ska ni skaffa något nytt hudsjur? (vet att det inte går att ersätta din älskade katt, men djur är ju underbara!)
Ja, vi har fått reservera en underbar vit kattunge som flyttar till oss i Maj. Ingen kisse kommer någonsin ersätta våran Jenny... men som du säger, det är ju underbart med djur. Jag vill att Emilia och Elian skall få uppleva en barndom med husdjur, som jag fick.
5. Har det någon gång hänt att folk trott att du är Emilias eller Elians storasyster/barnavkt?
Många gånger!
Jag undrar, om du minns det, vart du har köpt dina plankor som du gör plankstek på och hur mycket de kostade? Skulle nämligen väldigt gärna vilja laga det.
Kolla på Clas Olsson.
Jag vill undrar ifall du fortfarande har kontakt med någon av dina vänner från USA?
Ja, med några stycken. Tacka Facebook! :)
Hej Denize, ar du yngst bland mammorna i Emilias skola? Om ja, tycker du att det marks? Har du nagonsin tyckt att det varit jobbigt att va sapass ung i sadana miljoer? (Undrar eftersom jag kanner mig alltid extremt obekvam da folk tror jag e min dotters mamma eller barnvakt..) Kram
Ja, jag är yngst... troligtvis med mååånga år. Men jag brukar inte ha problem med det, har lätt för att prata och umgås med folk i alla åldrar.
Svårare var det i sådana fall när Emilia var yngre och gick på dagis... när man var ca 16-17 år, då var man rätt utstirrad och jag kände att jag inte fick någon respekt av de andra.
Vart köper du heminredning/möbler mest, typ favorit butik :)?
Möblerna jag har hemma är inget att hurra för... mest IKEA eller sådant jag har hittat på loppis och målat vitt.
Inredning hittar jag lite överallt, In&finn är skoj, Indiska, små egna butiker osv.
Om du bara fick en önskan i livet vad skulle det vara?
Oj gud, så svårt. Förmodligen att ha en bostad utomlands så jag och mina kiddos kunde resa när som helst. Sol och värme gör verkligen SÅ himla mycket i mitt liv.
saknar du aldrig att vara en vanlig 20-åring? Alltså ett liv utan småbarn där man var ute & festade/umgicks med kompisarna osv.
Absolut inte!
Det räcker med att festa några gånger då och då, och då går det ju att ordna med barnvakt.
Vänner kan jag umgås med även fast jag har barn, även fast det är tråkigt att jag har tappat kontakten med så många... men det är ju mest för att jag flyttade från Sthlm.
Vet du vem den unga mamman mich är och vad tycker du om henne?
Hm, av det man har fått läsa på bloggen så förstår jag ju varför folk har så mycket fördomar mot unga föräldrar om man säger så. Men jag vet hur det är att vara sådär ung och mamma och hon behöver en massa stöd så jag undrar bara var hennes föräldrar är.
Skinny jeans - Check!
Men nu de senaste veckorna-månaderna (efter 100000 godis- och chipspåsar) har jag faktiskt gått upp lite och fått tillbaka lite former. Så skönt att slippa pojkkroppen och att se ut som en planka.
Och roligt var det förstås att få på sig sina gamla "skinny-jeans" som alltid har varit för små, men plötsligt var för stora efter amning.
Anyway, nu skall jag läsa igenom fler av era frågor och försöka skriva lite svar.

Du är fantastisk!

Svaren - Del ett
Lite som handlar om Emilia:
Var Emilias pappa utländsk? Vart kommer han ifrån?
Han kommer från Chile.
Vet Emilia hur hennes pappa ser ut?
Ja, det vet hon :)
Har en liten fundering om Emilia. Hon har ingen kontakt med sin pappa nu, men som jag förstått det fanns han med i bilden från början? Min fråga rör inte alls honom eller hans beslut att inte vara delaktig (det beslutet är ju helt och hållet hans, ingenting som du kan eller ens ska försöka förklara eller försvara), jag undrar mer om Emilias farföräldrar, har de någon kontakt idag? För de borde väl också ha funnits med i början? Eller vet du om de följer er vardag via bloggen? Du och Emilia verkar dock ha fått ett mycket bra liv, även utan hennes far, keep up the good work:)
Ja den delen av Emilias släkt var med från början också, var barnvakt, hälsade på, köpte presenter osv. Men när hennes "far" vände ryggen och drog så gjorde dom likaså. Så nej, Emilia har ingen kontakt med någon av dom idag.
Vad brukar Emilia göra, när hon är uttråkad?
Sitta vid datorn (barnprogram på nätet, spel, musik osv), pyssla, baka.
Det verkar som att Emilia gillar att bli fotad, fotar hon själv också?
Nja, det verkar hon inte alltför intresserad av att göra. Hon agerar hellre modell.
Och lite som handlar om Elian:
Är det du som "hindrar" Andreas ifrån att träffa Elian eller är det bara upp till Andreas om han vill/inte vill/kan/inte kan träffa Elian?
Nej. Det finns inget som hindrar honom från att träffa Elian om han skulle vilja det!
Hur många tänder har Elian nu?
4 st och 2 till på g :)
Har Elian fått en förskoleplats?
Ja, det har han. Dock inte på den förskolan jag helst ville ha, men det är bara att gilla läget.
Vad har Elian för storlek på kläder och var brukar du köpa hans kläder?
86. Det är olika, men mest på Lindex och Kappahl. Zara är ju superfint, men lite dyrare, sedan hittar jag lite på H&M till honom ibland också... även fast jag inte alltid gillar deras pojkavdelningar. Sedan finns ju Åhlens egna märke som är sött också. Ja, ja nu spårade det ur lite. Jag köper kläder överallt helt enkelt, hehe.
Lite nyfiken på Elians utveckling jämfört med Emilias när hon var bebis?
Elian är mycket segare på allt i jämförelse med Emilia. Men å andra sidan är han ju faktiskt kille ;) Nej men Emilia pratade väldigt tidigt och Elian lyssnar hellre och förstår en JÄKLA massa och pratar sitt "eget språk".
Båda var faktiskt tidiga med att ta sig framåt, men Emilia visade intresse för att gå istället för att krypa och Elian hatar att gå. Han kan göra det mellan möbler... men inte med hjälp av mig.
Och sådant som handlar om morsan och annat:
Har du ett fast jobb att gå tillbaka till efter mammaledigheten?
Ja, det har jag. Om jag väljer det.
Du har ju sagt (skrivit) att din familj blev komplett när Elian kom. Hade det känts likadant om det kom en tjej tror du? Eller hade du då velat ha ett till barn?
Nja det var ju just ELIAN som gjorde allt perfekt. Inte för att han är kille, men det är klart att det var roligt att få en pojke när man redan hade en flicka :)
Hur håller du dig så smal? Vad äter du? Äter du fem mål om dagen? Motionerar du?
Jag kan garanterat säga att amningen gjorde mig så pass smal. Jag äter PRECIS vad jag vill och nej, det blir sällan fem mål om dagen tyvärr. Snarare lunch, middag och för mycket skit på kvällen när ungarna sover.
Jag motionerar tyvärr inte mer än barnvagnspromenader just nu. Skulle verkligen behöva sätta igång med styrketräning igen, men finner inte riktigt tiden (orken).
1. hur länge ska du vara mammaledig?
Elian börjar på dagis i höst.
2. vad ska du göra efter mammaledigheten?
Jag har alldeles för mycket som jag vill göra. Tiden får utvisa! Men både jobb och plugg lär det bli. Största målet är dock att få igång fotandet på allvar.
3. hur mycket mammapenning får du?
Inte tillräckligt för att göra mig rik, men tillräckligt för att överleva och leva ;)
4. hur ofta träffar du dina föräldrar?
Väldigt ofta!
5. träffar barnen sina farföräldrar någonting?
Nej, det gör dom inte.
6. var du ensam på dina förlossningar eller hade du någon med dig?
När Emilia föddes så var både hennes pappa och min mamma med och nu med Elian så var min mamma med igen och hon var världens bästa stöd båda gånger!
Drömjobb? Drömstad? Hur ser den perfekta killen ut för di och ditt liv?
Drömjobb är självklart fotograf.
Drömstad var sjukt svårt att svara på. Måste säga Miami - mest pga min uppväxt, men det finns ju bra många städer jag skulle vilja resa till nu och upptäcka.
Och den perfekta snubben... omtänksam, ödmjuk, självsäker, trogen, ärlig och lugn. Någon som är lätt att prata med och har humor och såklart någon som accepterar mina barn och mig för den jag är.
Jag får fortsätta med svaren senare. Det tar sin lilla tid och nu har jag en liten Elian som står här och drar i datorn. Puss på er!
Eftermiddag
På tal om Blingo.se så fick även Emilia en mjuk, söt och enkel tunika som hon nu har provat och dansat runt i.
Annars hade hon haft en bra skoldag med idrott idag. Efter skolan hittade hon lite blommor som hon var snabb med att plocka och sedan har hon hunnit trycka i sig några kilo jordgubbar.
Nu ligger hon och värmer sig under en filt i soffan och Elian står och grimaserar, flinar och skuttar i hopp om att fånga hennes uppmärksamhet.
Nu blir det mellis för lillungens del. Ha en trevlig Tisdagseftermiddag! 
Nytt till Elian

Coola grejer från Blingo. 100% ekologisk bomull - supermjuka och mysiga!
Jag försökte få Elian att modella lite men roligast var det att dra av mössan och försöka sätta den på mitt huvud istället. Sedan lessnade han och kröp iväg.
Dags för frågor igen

Ni har något dygn på er, jag svarar på utvalda frågor. Dumma frågor får dumma svar.
Måndag hos oss
Hur som helst, annars skall vi försöka åka in till stan någon dag efter plugget och leta efter dom där nya ytterkläderna och ett par nya gummistövlar till henne. Hon sliter ut det ena paret efter det andra - så nu är det hål i dom nuvarande igen.
Men vi får se hur det blir med det.
Idag har vi inte gjort så mycket mer än att letat efter stövlar i Nynäs (no luck), handlat mat, hämtat ut paket och mer har vi inte riktigt hunnit med. Man är ju inte van vid att lillungen sover bort hela dagen liksom! Men jag klagar absolut inte... det var hur skönt som helst.
Nu blir det strax biff-fajitas till middag och Elian skall göras i ordning inför natten.
Trevlig kväll.

Sömn + beslutsångest
Jag antar att stackaren återhämtar sig efter allt helvete de senaste veckorna för i morse var han till och med trevlig att ha och göra med. Kröp runt som en tok, lekte och skrattade massor.
Hur kan man inte bli lycklig av det? Älskade unge. SOM jag har saknat dig.
Hur som helst, idag skulle vi ha gått till Linda för att boka en resa. Det pratades om Barcelona i Juni med henne, Sofie och alla våra ungar. Jag var sjukt taggad och såg verkligen fram emot det.
Men sedan blev jag osäker i morse när jag tänkte igenom det. Det skulle bara bli tre nätter och kostade lika mycket som en chartervecka för mig och Emilia.
Ändå vill jag veeerkligen åka men blir man osäker så är det nog bäst att vänta. Vem vet, jag kanske hittar en sista minuten i sådana fall. Annars får det bli den där charterveckan i slutet av sommaren som kostar lika mycket som En långweekend i Barca?
Nä, beslutsångest är aldrig bra i alla fall.
Anyway, för tillfället sitter huliganen och äter fiskpinnar och nu skall även Emilia hämtas hem.
Ha en skön dag!

Mina galningar igår.
Kyligt

Bilder från våran promenix i eftermiddags i det kalla och blåsiga vädret.
Ha en mysig Söndagskväll!
Nya tider och rutiner
Hur som helst, annars har allting blivit lite knäppt idag med tanke på tiden. Lunch- och sovtider blev ändrade och så fort man ändrar på Elians rutiner så blir det en ny kamp.
Men nu vaknade han i alla fall efter en kvarts kort powernap så vi skall bege oss ut i det gråa vädret. Bättre sent än aldrig?
Bilder från lunchen:

Från prins till prinsessa

En helt vanlig Söndag?
Jag blir alltid lika förvirrad när man vaknar på morgonen, tror att man håller koll på den nya tiden men sedan visar telefoner, datorer och klockor olika tider.
Hur som helst, vädret verkar vara lite sådär idag men jag skall nog packa ned Elian i vagnen senare (om han nu går med på det) och ta med mig Emilia och gå på en långpromenad. Frisk luft är bra för den trötta morsan och att promenera, springa och leka någonstans är bra för den understimulerade sexåringen med onaturligt mycket energi.

Elians kräsna matvanor
Elian gör tvärtom. Han klarar inte av burkmaten eller puréer eller gröt, han vill bara ha bitar och helst äta själv.
Och jag tycker att det är skitsvårt med plockmat, det finns ju inte alltför mycket. Dessutom har han ju helt plötsligt blivit väldigt kräsen av sig. Han som annars var matglad och gapade åt allt.
Han tycker i alla fall om nästan alla kokta grönsaker som serveras (det plockar han upp och äter först av allt), korv och makaroner går hem, sötpotatis funkar medan vanlig potatis är blä, ris kväljs han av, frikadeller funkar om han är på humör för det...
Sedan bör man ju koka all mat och då blir det ju också svårare.
Jag stekte dock på fiskpinnar på väldigt låg värme häromdagen och det var en stor hit. Pannkakor funkade också på det sättet.
Det är svårt med mat just nu och förhoppningsvis blir det lite lättare snart.
Innan den här fasen så åt Elian bara "HIPPs" pastaburkar och då menar jag bara dom. Jag försökte med allt annat men han fick bara kväljningar av första tuggen. Och märkligt nog passade inte alls Sempers, Nestles eller mina pastarätter... det skulle bara vara HIPP.

Upptäcka världen

Nu är snön i stort sett helt borta och Elian släpptes fri, hehe. Först satt han helt förstenad och såg sig omkring och när han insåg att han kunde röra sig så blev det full rulle. Kottar och stenar inspekterades och helst av allt ville han gärna smaka på dom + sanden, men där fick jag dra en gräns.
Nu sabbade jag förmodligen för mig själv för han lär väl aldrig vilja sitta i vagnen efter detta.
Han har ju insett att han kan ta sig runt själv - även om vi är utomhus.
Skoj hade han i alla fall när han insåg att det fanns en värld utanför lägenheten eller vagnen.
Glada gänget... typ!
Nu väntar vi på att Elian skall vakna, sedan blir det att gå ut och njuta av vädret igen.
Ha en fortsatt skön dag!

Lördagens morsa.
Symtom vid tandsprickning, eller ej?
Det är inte Elians fel, det är sjukt synd om honom... om jag kunde så skulle jag ta hans plågande smärta tusen gånger om, så länge han fick slippa. Men det förändrar inte att det är frustrerande för mig som mamma.
Han är trött heeeela dagarna och sover faktiskt en hel del - så länge han får alvedon förstås. Jag vet att dom säger att barnen inte får t ex feber, trötthet osv vid tandsprickning men det verkar ju lite suspekt att han har kräkts, bajsat konstigt och helt plötsligt blivit jättetrött i samband med alla dessa tänder som spricker upp.
Visst, säger dom (läkare och forskare och dom som "vet") att det är så och att det bara är föräldrar som hittar på symtom vid tandsprickning så får man väl acceptera det. Men jag vet att jag inte är ensam om att uppleva det. Långt ifrån.
Hur som helst så hoppas jag att tandjävlarna bara kommer fram ordentligt nu, fort som fan. Mitt hjärta går sönder av att se honom gråta hela tiden och jag saknar min busiga, glada och charmiga huligan.

Om jag har tur så roar han sig med att spela lite boll eller läsa bok (hans två favvogrejer) i i alla fall en eller två minuter innan han kryper upp i mitt knä igen och gråter.
(Att boken är upp och ned verkar inte spela alltför stor roll)
Wok med biff

Fredagsmiddagen bestod av wok för typ 100e gången på jag vet inte hur länge.
Biffwok med dominerande smak av svartpeppar och ingefära.
- Woka strimlat nötkött i olja och salta och peppra.
- Skär och hacka samtidigt valfria grönsaker.
- Tag ur köttet och häll i lite mer olja och tillsätt grönsakerna.
- Riv i ingefära, vitlök och salt och woka tills det nästan är klart.
- Häll i köttet igen och tillsätt något litet glas vatten, hoisinsås, kinesisk soja, röd currypasta och mängder av grovmalen svartpeppar + lite mer ingefära om det behövs.
- Låt sedan puttra några minuter och toppa med sesamfrön.
Wok äter vi som sagt väldigt ofta hemma hos mig. Det blir lätt så när inspirationen och fantasin är på botten och man samtidigt har en massa grönsaker som behövs användas. Sedan är det ju rätt behagligt att äta.
Vad äter ni oftast hemma hos er?
In loving memory...

Jenny har fått vita rosor som blommar så fint.
Bredvid står ett gammalt foto på en ung Denize med en ung Jenny, julafton för 12 år (?) sedan.
Bilden i sig är inte alltför smickrande, men det känns som en klassiker - typiskt Jenny.
Vi sitter med tomteluvor båda två och jag minns än idag hur hon låg i famnen och bara spann.
"I carry the things that remind me of you
In loving memory of
The one that was so true
You were as kind as you could be
And even though you're gone
You still mean the world to me"
Fredagens Storskrutt

I behov av kvalitetstid
Men det får bli när mormor och morfar har tid (och ork och lust, hehe).
Men det blev i alla fall en resa till mataffären där det storhandlades och käkades glass.

Idag invigdes alla vårjackor. Skönt det! (dagens iphone-bilder)
Glad, ledsen, arg

Elian fortsätter att varva gallskrik och krokodiltårar med ett par léenden då och då.
Igår bestämde jag ju mig för att det var tänderna och idag är jag rätt övertygad. I natt hade han svårt för att ta vällingflaskan... han ville verkligen, men skruvade på sig och grät samtidigt.
Han har fått alvedon på tandköttet och de nya riskornen och fått suga lite på en isbit.
Jag irriterar mig lite på att jag inte tänkte på att besöka "The English shop" igår när jag ändå var i Stockholm. Jag har ju tänkt på den där salvan mot tandsprickning som så många av er har tipsat om. Den hade troligtvis passat bra just nu.
Hur som helst, han sov i alla fall nästan tre timmar i förmiddags och kommer förmodligen somna nu igen.
Trött grabb...
Jag tänkte i alla fall försöka ta mig ut i eftermiddag. Det behövs mat och sedan tänkte jag kika efter vår-ytterkläder till Emilia. Jag letade igår i stan men hittade inget som skulle falla henne i smaken. Antingen är det snyggt men opraktiskt eller fult och jäkligt praktiskt.
Ja ja, så länge det funkar mot vind och vatten så är jag i alla fall nöjd.
Lugn och ro
Men men, han somnade till slut efter några om och men.
Sedan slängde jag in Emilia i duschen, pratade lite om katter med henne, nattade och kramade godnatt och la mig själv i badet. Jag vet inte när jag badade sist... det var bra många månader sedan i alla fall.
Men jag hade jordens värk i ben och armar. Det får jag jämt när jag är trött och har sovit några timmar för lite. Det känns typ som växtvärk blandat med träningsvärk. Men efter ett varmt bad och en ipren så känns det bättre.
Nu skall jag försöka ägna mig åt att se på något serieavsnitt, sedan skall jag förstås envisas med att se på Big Brother även fast jag skulle kunna somna nu. Stående dessutom.
Jag hoppas att ni har haft en trevlig Onsdag.
(och till svar på frågan från förra inlägget... "Vart är emilias kjol ifrån? SVARA I ETT INLÄGG SNÄLLA!" Det är en klänning och finns på H&M)

Vet ni hur mycket jag älskar dom här två? Dom driver mig till vansinne varje dag - hela tiden, men dom är så jäkla underbara på alla möjliga olika sätt. En klok och vacker sexåring och ett litet charmtroll med en alldeles för stark egenvilja för sitt eget bästa. Åh, om jag bara kunde beskriva i ord... det går inte. Jag älskar er, Emilia och Elian. Stoltheten över att få vara eran mamma, över att ni är mina barn... den stoltheten växer varenda dag. Det får räcka så.
En lång men bra dag
Människor som inte känner mig väljer att titta in här och läsa om oss dagligen och tar sin tid att skriva otroligt fina saker. Visst, det är väl inget ovanligt i dagens Sverige... men varje gång jag stannar upp och tänker efter så blir jag mållös. TACK!
Med det sagt så skall jag nu berätta om våran dag.
Elian vaknade som skrivet tidigare väldigt tidigt i morse och istället för att bråka och tjaffsa om att få honom att somna om som jag gör varenda morgon (utan resultat) så klev jag bara upp.
Jag kunde ändå inte heller sova, jag kände mig tom och frustrerad på allt och bestämde mig för att ta mig ut och göra något av dagen. Även om det var svårt så behövde jag få tankarna att snurra åt ett annat håll en stund.
Jag klev upp, drack kaffe och såg på medan solen gick upp, gjorde mig i ordning, lekte med Elian en stund och sedan var det dags att väcka Emilia som inte riktigt ville vakna.
Men upp kom hon till slut, hon lämnades av i skolan och jag och Ellepelle gick direkt till tågstationen.
Vi åkte in till Stockholm i samma veva som alla andra pendlare var påväg till jobb och skola. Det var tidigt och fullt med folk och Elian passade på att charma alla tjejer från 1 - 80 år. När han väl är på humör så gör han verkligen allt för att fånga ens uppmärksamhet. Slängkyssar, ler, skrattar, försöker ställa sig upp och ned i vagnen/famnen, pekar på lampan, leker tittut, låtsas att han bajsar... låter alltså typ "äääääh" ni vet som när man tar i? Hehe, och säger sedan "bääääs" (bajs). Om han bara visste att bajs egentligen inte är det rätta sättet att ragga upp någon...
Men huuuur som helst! Väl framme i stan var allt fortfarande stängt men vi fikade i väntan på att klockan skulle bli tio. Sedan sprang vi runt i affärer och jag hittade både det ena och det andra till barnen.
Jag hittade även en vårjacka till mig själv vilket verkligen behövs nu när man svettas som ett mähä i vinterjackan och har totallessnat på den gamla skinnjackan.
Anyway, jag brukar undvika att åka någonstans innan Elian har sovit sin förmiddagsnap (den viktigaste) med tanke på att han har så jäkla svårt för att sova i vagnen.
Och jag var lite väl naiv idag. Jag tänkte att "äh, det löser sig nog" men Stockholm fick höra på hans vrål i ett par timmar innan han gav upp, tittade sig omkring en stund, härmade folk som pratade i sina mobiltelefoner och sedan somnade med handen vid örat.
Han sov i ca tjugo minuter innan han slog upp sina blå igen. Då var han fortfarande trött (såklart), bitter, hungrig och less så vi lunchade lite snabbt och sedan sprang vi mot tåget.
I hallen möttes vi av en Emilia som hämtades av morfar, hon fick ta emot en massa påsar med kläder, tackade, provade och dansade runt i sina nya klänningar.
Åh, det är så roligt att handla kläder till henne. Inte bara för att det finns SÅ himla mycket fint (skulle köpa allt i affärerna i princip om jag kunde) men även för att hon är så pass stor så hon har utvecklat ett klädintresse och personlig stil.

Elian somnade för någon timme sedan, jag försökte att hålla honom uppe men det hade varit totalt omöjligt fram till kl 19 så han fick däcka. Jag funderar dock på att gå in och väcka honom nu så han inte har fått för sig att somna för natten innan kl 17. Det vore ju mindre trevligt.
Men men, vi hade i alla fall en hyffsat trevlig dag trots all stress och känslostormen som inte går att undvika inombords. Då och då kan man i alla fall koppla bort tankarna och då passade lite shopping bra.
Idag vaknade elian jättetidigt, frisk och ...

Idag vaknade elian jättetidigt, frisk och glad. Så vad passar bättre än leksaks-shopping då? Han lever livet....
Man måste få tiden att gå
Men man måste få livet att gå vidare, även fast man är ledsen - och måste få gråta ut det här.
Emilia valde i alla fall att gå till skolan idag även fast hon hade vaknat i natt och varit ledsen. Och det var väl bra det... att hon gick till skolan och fick tänka på annat.
Det kanske är det man skall göra? Sysselsätta sig själv och ha saker att göra och tänka på hela tiden.
Men å andra sidan så kan man inte förtränga det heller, det kommer bara slå tillbaka senare då. Så det är svårt... men tiden läker väl alla sår?
Emilia gick som sagt till skolan och hade haft det bra. Elian är fortfarande inte riktigt frisk, han sover knappt, spyr och bajsar men febern har i alla fall gått ned så förhoppningsvis är det på väg åt rätt håll... annars får jag nog ta och ringa efter en läkartid i morgon.
Nu skall jag i alla fall försöka röra lite på mig från där jag sitter, kanske ta tag i hemmet och städa undan lite skit.
Eller något.

Du är stark.
Jenny
Jag tittar omedvetet mot de platser hon oftast var på, speciellt nu i slutet. Hon låg vid fönstret, vid elementet och bara stirrade. Hon fick ha vatten- och matskålar vid sig och nu är dom borta. Skålarna och katten. Borta.
Emilia var jätteledsen igår. Hon undrade en massa olika saker och var arg.
Det var svårt att ta sig hem från veterinären igår och möta hennes leende "Var är Jenny? Vad är det?" sedan hur leendet vändes upp och ned. "Hon är borta älskling, nu slipper hon ha ont, nu får hon vara tillsammans med de andra änglarna i himlen". Sedan kom tårarna, sedan kom frågorna, sedan kom ilskan.
Jenny. Vem fan döper en katt till Jenny?
År 98 var vi hemma i Sverige en snabbrunda, vi bodde tillfälligt i en lägenhet vid Södra Station i Stockholm. Jag minns inte om det var min mamma eller pappa men någon visade upp en annons i tidningen på kvällen om kattungar som gavs bort bara en bit därifrån vi bodde.
Vi skulle bara gå dit och titta. Vi skulle absolut inte köpa en katt, inte då och inte där.
"Men nu vet du det, vi skall INTE ta hem någon, du får BARA titta" sa min icke-kattälskande pappa.
Och jag nickade och var inställd på det.
Sedan dök vi upp där och jag såg henne. En helt vanlig svart-vit bondkatt, men hon var perfekt. Jag bara visste det... hon var min, hon skulle följa med mig hem, jag behövde henne.
Genast började tjatet. Jag visste att jag inte fick någon katt, det hade dom gjort klart för mig... men jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag fällde tårar och det gjorde ont i hela mig av att tänka tanken om att gå därifrån utan henne.
Min pappa gav med sig. "Ja, okej... men då skall katten fan heta Jenny!".
Done.
Sedan hängde hon med mig och efter mig genom alla år. Världens snällaste katt.
Hon var road när jag klädde henne i dockkläder och körde runt henne i en dockvagn. Hon bara spann och låg kvar.
Hon kände på sig när jag eller någon annan var ledsen. Hon var snabb med att hoppa upp i knäet och liksom vilja trösta. Det spelade ingen roll om hon befann sig på andra sidan lägenheten och jag började gråta, hon sprang till mig, hoppade upp och höll sig nära. Så var det alltid.
Alltid. Fram tills igår. Igår grät jag hysteriskt när hon skulle tas ifrån mig och det var första gången hon inte reagerade.
Jag är så glad för att hon slipper lida nu, för det gjorde hon verkligen den här sista veckan. Som jag sa, det gick så fruktansvärt fort. Hon levde ett bra liv, gav så himla mycket till så många och hon har föralltid en speciell plats i våra hjärtan.
Men det kommer ta tid att acceptera detta. Jag kommer nog fortsätta leta efter henne och inbilla mig att jag hör hennes små tassar ute i hallen på väg mot mig.

Sov så gott, kissen min...
Jag gick till veterinären med min gamla vän i hopp om att hon skulle få må bättre, för hopp - det hade jag.
Men sedan gick jag därifrån med en tom kattkorg. Jag gick därifrån utan henne.
För ett par veckor sedan skrev jag ett inlägg här i bloggen om att hon var gammal och började förändras. Men ni gav mig hopp och läxade upp mig om att hon inte var så gammal minsann.
Sedan gick det fort.
Från att äta allt som stod framme så åt hon ingenting, hon kelade inte längre, hon höll sig undan och avmagrade bara. Hon blev en helt annan katt. Från sprallig och social till... helt tom bara.
Hon var sjuk, väldigt sjuk fick vi bevisat.
Det fanns inget att göra... det fanns liksom inga val.
Sedan somnade hon in.
Tomheten är obeskrivlig, hela situationen är overklig.
Jag kan inte beskriva vad den här katten betyder/betydde för mig. Det är så många som avlivar och skaffar nya husdjur hur som helst, utan att fälla en tår eller visa en känsla. Men för mig blev hon en familjemedlem - och det finns inte ord för hur mycket jag kommer sakna henne.
Den värmen du spred, det kan ingen förstå.
Sedan barnsben var du med, i bra många år.
Du har givit så mycket glädje i livet.
Jag önskar att jag aldrig tog det för givet.
"Once upon a time..."

En prinsessa har flyttat hem till oss. Hon kallas "Milli-Vanilli" tydligen och dansar 'balett' här i vardagsrummet som en tok. Elian fascineras av den rosa fluffklänningen och pillar lite smått på alla tusen lager.
Tvättmaskin? Ja tack!
Att äta går fetbort, men han har käkat några tuggor på ett mariekex och lite blåbär och druckit en del vatten. Det är väl bättre än ingenting, men det är vätskan som är allra viktigast så vi får kämpa på.
Annars har jag en totalt uttråkad och energifylld sexåring här. Hon klättrar på väggarna - bokstavligen, hoppar runt som en galning, varvar mellan olika leksaker, pysslar och tjatar om att äta.
Hon skulle verkligen behöva gå ut och springa fyrtio varv runt kvarteret men Ellepelle är ju alldeles för dålig för att tas med ut och dessutom går det inte ändå. Både vagn och overall är helt nedspydda och det är väl nu jag önskar att jag ägde en tvättmaskin.
Men jag får gå ned till tvättstugan och hoppas på att någon som har bokat tid har glömt bort eller prioriterat att vara ute i det fina vädret istället för att hänga i tvättstugan.
Annars brukar det vara svårt att få tid såhär tätt inpå...
Men men, nu är storbarnet och hittar på bus så jag skall väl fixa i ordning lunch åt henne istället.

Det fortsatte...
Det blev en riktigt hektisk natt för min och Elians del. Han sov förvisso helt utslagen, bra många timmar på kvällen... men sedan fick han det riktigt jobbigt mitt i natten.
Efter att han hade spytt igår så blev han väldigt lös i magen och det blev ett par blöjbyten på kvällskvisten, sedan bytte jag säkert... ja, jag vet inte, jag tappade räkningen till slut... men jag bytte bra många blöjor i natt och lillskrutt var så sjukt ledsen.
Han vaknade upp var femte minut ungefär och bara grät förtvivlat och kollade på mig med panik i blicken.
Med tanke på att han sov till och från hela tiden så lyckades jag i alla fall ha kvar honom i sängen till nio i morse då han inte ens orkade sätta sig upp, men det blev ingen sammanhängande sömn alls.
Vid nio tog jag upp honom och han var alldeles kokhet. Great, lite feber på detta också. 39,4 hade han och han är helt sjukt seg. Snorig, hostig, lös i magen, febrig och allmänt less på livet.
Men han fick i alla fall alvedon och nu har han orkat leka lite i ett par minuter. Vi får se hur den här dagen fortsätter.
Stackars mini-huliganen.

You're my purpose

Magsjuka igen... eller?
Vi gick i alla fall till en lekpark en bit bort och Emilia fick spring av sig. Elian satt för det mesta och skrattade åt henne i vagnen, sedan fick han komma upp och gunga tillsammans med mig då det inte fanns någon bebisgunga där.
Efter ett tag började han tröttna på parken så vi begav oss därifrån och plötsligt började lillskrutt gallskrika. Annars är han alltid toknöjd i vagnen om man är ute på promenad, så jag började såklart leta fel. För varm? Solen i ögonen? För kall?
Och helt plötsligt började han kräkas konstant i ett par minuter. Jag förstod inte ens hur så mycket spya kunde få plats inom den lilla bebben.
Det var bara att vända och gå hemåt medan han grät i vagnen. Emilia blev orolig och frågade gång på gång "tar vi verkligen den snabbaste vägen? Vi måste komma hem nu... åååh lilla gubben... stackars Elian" och så började vi smått springa upp för backarna hem till oss.
Väl hemma grät han sig till sömns i min famn, sov i ca fem - tio minuter och vaknade upp piggare. Weird? Jag skall väl inte säga för mycket men det var nästan två timmar sedan vi kom hem, så förhoppningsvis var det bara det, och inget mer?
Han fick i alla fall bada bort spyorna, sova ytterligare en powernap och nu leker han som vanligt med Emilia.
Blä det är hemskt att se honom sådär ynklig, när ögonen bara gick i kors och han däckade i mitt knä samtidigt som han halvgrät. Nej, hellre min pigga huligan som river och röjer. Som sagt, vi får hålla tummarna för att det bara var dom där spyorna och att det inte skall bli ännu en magsjuka som skall smitta hela familjen.
Här är några bilder på en lycklig Emilia i solen innan vi sprang hemåt.

Lugna Lördagsplaner
Emilia är dock uttråkad till tusen så vi får se om vi orkar ta oss ut i det härliga vädret en stund. Strålande sol och plusgrader i jämförelse med gårdagens snökaos är ju faktiskt helt ok.
Oklara lördagsplaner med andra ord. Men det kan ju vara rätt skönt, det med.
Slänger in en dagens Emilia. Ja, så såg hon i alla fall ut innan hon medvetet geggade ned sin tunika och gick och bytte om. Sexåringar har verkligen intelligenta idéer för sig ibland. Hm...

Bild i text
Här får du/ni ett exempel på hur man kan göra. Det finns säkert flera andra sätt, men såhär gör jag!
(Har skapat en ny "Photoshop" kategori nu där frågor om PS kan besvaras och exempel kan visas.)

Enkelt va? Inga konstigheter.
Två prinsessor
Nu är Emilia lite uttråkad men jag skall sätta henne i arbete och låta henne hjälpa till med att skala räkor till fredagsmiddagen!

Vi blir aldrig av med vintern
Men nä, för någon timme sedan började det snöa här med. Bor vi i Sverige så gör vi.
Annars så fortsätter Elians dumma förkylning, jag kan inte påstå att det går åt rätt håll heller. I natt hostade han sig blå flera gånger och vaknade var femte minut ett tag. Jag försökte klappa på ryggen, hålla handen, sjunga, trösta... men han lugnade sig inte.
Jag hade lite hostmedicin hemma från någon tidigare gång så han fick en sked. Det hjälpte i alla fall lite, vi fick ett par timmars sömn framåt småtimmarna. Men sedan kom Emilia in tidigt och väckte oss, typiskt nog.
Elian har därefter varit helt slut (inte så konstigt), men nu håller han på och somnar för andra gången idag.
Förhoppningsvis sover han lite längre än en powernap. Han behöver det!
Jag själv skall försöka få i mig lite lunch. Har ett sug efter mac n cheese. Sedan skall jag försöka hinna med en välbehövlig dusch och beroende på vädret senare så skulle vi behöva handla mat.

Från oss till er

Förkylda Torsdag
Jag orkade i alla fall ta en runda i lägenheten med dammsugaren men sedan kände jag mig helt slut.
Sedan visste jag att jag hade ännu ett projekt att ta tag i. Mjölken hemma var slut och jag måste nämligen ha mjölk till kaffet på morgonen och inget kaffe = ingen glad morsa. Så för att undvika en arg Denize i morgon visste jag vad jag behövde göra.
Det kändes som världen skulle gå under, jag orkade verkligen inte ta mig ut, kroppen värkte och bara att klä på sig jackan verkade som det värsta tänkbara.
Sedan öppnade jag kylen igen och insåg att jag hade ett helt paket liggande där mitt framför näsan på mig. Lycka. Haha, ja, jag hör själv hur patetiskt detta låter... men är man trött så är man.
Hur som helst, nu springer Emilia fram och tillbaka i lägenheten, Elian följer sakta men säkert efter henne och undrar vad hon sysslar med.
Snart blir det middag, sedan skall ungar sova och roligare än så blir det inte idag.

Vårfint till Elian

Inspiration från ZARA!
Jag bara älskar jackan. Älskar, älskar, älskar! Det är ju ingen dagisjacka till i höst direkt... men den kommer sitta snyggt i vår.
Skorna var också toksöta. Det är mellan dom eller ett par klassiska converse.
Lite tankar idag
Jag har suttit och funderat en del denna torsdagsmorgon. Jag har skrivit några inlägg för att sedan radera igen. Jag vet vad jag vill få fram, jag känner så mycket, men jag känner hur jag inte alltid vågar blotta mina känslor här längre.
Jag älskar att skriva. En gång i tiden var bloggen och dagboken som terapi för mig. Jag skrev ut allt, varenda känsla, jag skrev om sorg och ilska, om känslor - äkta känslor. Jag gömde ingenting.
Men jag antar att jag tids nog byggde upp någon slags rädsla. För många människor läste om mina innersta känslor, folk som man inte ens känner. Och visst, det var en del av det som var rätt häftigt... att tusentals människor som inte kände mig visade sitt stöd.
Men sedan finns det alltid dom som spekulerar och analyserar fel, dom som dömer utan att förstå, dom som söker svar från fel personer och blir intrasslade i lögner och felaktiga fantasier, och det var väl det jag inte orkade ta, inte när det var så pass känsligt och personligt.
Hur som helst så har jag ägnat mig åt att tänka på en rad olika människor idag.
Jag kan bara inte förstå mig på människor som målar upp någon falsk historia om sitt eget liv och om sig själva. Varför vågar inte folk stå för hur saker verkligen är? Är man på ett visst sätt... varför är det inte lika lätt att stå för det utåt?
Varför vill man få allt att verka perfekt när det inte är det? Varför vågar inte folk erkänna att dom har gjort och gör fel, eller i alla fall gör något som alla andra inte håller med om.
Jag vet att alla människor bär på fel och brister. Jag själv är långt ifrån perfekt, jag blir svag ibland, jag har dåligt med tålamod, jag blir arg, jag blir ledsen, jag har begått många misstag i mitt liv. Skillnaden är bara den att jag erkänner det. Jag gömmer inte undan mina dåliga sidor och låtsas vara någon hurtig, överpositiv, alltid glad och snygg och perfekt morsa osv. Jag erkänner när jag har det dåligt, när jag inte har varit så stark.
Och sedan finns det dom som tror att dom kan göra exakt vad som helst, bokstavligen, komma och gå när det passar och ändå räkna med att bli förlåten i slutändan. Sådant fascinerar mig faktiskt... hur folk tänker.
Nog för en andra eller en tredje chans, absolut... vissa kan faktiskt förändras. Men 10, 20, 100 chanser? I think not.
Och så har vi den grupp av människor som verkligen har fuckat upp. Den minimala gruppen av människor som begår hemska misstag (gång på gång), dom som själva bär skulden för sitt eget liv men sitter i ett hörn och tycker synd om sig själv och ser sig som något jäkla offer.
Ännu en gång så undrar jag varför man inte är ärlig? Mot sig själv och mot andra och medger att det är en själv som har skapat allt och endast ens eget ansvar.
Nej, istället sätta sig och tjuta för allt man har valt att skita i och få folk att tycka synd om en. Men om man inte har något som hindrar en, varför inte göra något åt saken i sådana fall?
Jo, för att man inte bryr sig. Men det ser ju bra ut om man låtsas att man gör det i alla fall..?
Hur som helst, det finns fåtal personer jag verkligen inte klarar av... annars har jag lätt för att acceptera människor, oavsett hur dom är.
Jag är glad för att jag har er mina trogna bloggläsare, mina vänner och bekanta som är raka och ärliga och framför allt min familj och mina barn. Mina älskade, fina barn! Jag förstår inte hur man själv skulle kunna välja att inte vara med om den kärleken dom ger.
Puss på er allihopa.
Nåja, nästan alla.
Tyst och lugnt för tillfället
Även Emilia sover sedan en liten stund tillbaka och nu skall jag nog roa mig med att kika på något serieavsnitt i väntan på BB och sedan ser jag fram emot att lägga mig i min säng efter en lång dag.
Ha en fortsatt skön Onsdagskväll!

Min slitna solstråle. Man ser på ögonen hur utmattad han var, stackaren.
Sommarklänningar
Det var kärlek vid första ögonkastet för Emilias del.

Vitaminkick

Onyttigheter för all del. Men ibland funkar frukt rätt bra också. I alla fall när jag får för mig att man blir friskare snabbare om man proppar i de små barnkropparna.
Inte 100%
Jag misstänker även att storbarnet håller på att bli smittad. Hennes kompis plingade nämligen på tidigare och frågade ifall dom skulle gå ut och leka men Emilia svarade med att hon frös och ville vara kvar hemma.
Detta händer aldrig annars. Att leka med kompisar är typ det enda som finns i hennes huvud och hon beklagar sig jämt över att hon är ensam och att hon vill ha någon att vara med om hon skall leka osv.
Men men, hon hade i alla fall haft en bra dag i skolan och idag började simskolan igen vilket hon verkligen hade längtat efter, så hon var nöjd med livet.

11 Månader och förkyld

Lillhuliganen har åkt på en förkylning, haft svårt för att andas och därmed sovit dåligt i natt. Han var dessutom uppe och röjde mellan 22 och 23 igår. Det är bara att säga adjö till alla rutiner, för ändras något bara för en dag... då är det kört.
Och så har det blivit efter varje sjukdom eller förkylning. Man har fått börja om på ruta ett med rutinerna.
Hur som helst, han får alltså spendera 11-månadersdagen med att snora och gnälla och bli pussad på.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen, var fan tar tiden vägen!? Känns det inte som rätt nyligen jag satt här stor, tjock och bitter och skrev om att jag ville att förlossningen bara skulle komma igång och ungen skulle komma ut? Tänk att det var just Elian som jag väntade på, som jag bar på.
Den lilla bebben som föddes för 11 månader sedan är nu min stora, vilda, envisa men underbara grabb.
Sockerberoende

Jag vet inte vad som har hänt med mig, men efter min graviditet med Elian så har jag börjat tycka om sådant som jag alltid har avskytt. Plötsligt är jag sugen på att baka, äta allt som har med grädde att göra, sötsugen till tusen, gräddar pannkakor och våfflor när jag alltid har varit emot det.
Innan Ellepelle låg i magen så kunde jag äta chips om jag var sugen på något. Möjligtvis en godisbit... men aldrig så att jag verkligen kände mig TVUNGEN att äta godis. Mest bara för att.
Men nu har smaken ändrats totalt. Det började ju när jag var prego med en tårtbit då och då, semlor hit och dit, godis och fett i mängder. Och det märktes på kroppsformen...
Men det värsta är att det inte har försvunnit. Suget och begäret alltså. Jag förstör mig själv sakta men säkert, jag känner hur min kropp gråter. Men jag kan inte hindra mig själv...
Hur som helst blev det pannkakor till mellis idag. Elian tackade och tog emot och åt med glädje.
Dock utan grädde och sylt som jag och Emilia tog i mängder. Han åt utan något tillbehör överhuvudtaget, men var lika glad för det.
Pigga och glada... eller?
Det var väl lika bra för även Elian hade lite problem med sömnen. Han sov bara en kortis.
Jag antog därför att han skulle somna och sova gott nu på eftermiddagen efter att vi hämtade Emilia men icke. Det blev en jäkla kamp och fyfarao vad arg han var på mig. Men till slut vann jag. Eller ja, jag vann lite halvt... han sov nämligen bara tjugo minuter och är fortfarande trötter.
Emilia verkar inte helt pigg hon heller. Det blev en del tårar på fritids. Först blev hon arg för att jag hämtade innan hon hann äta mellis, sedan började hon gråta för att hon inte ville äta mellis där, sedan skulle hon äta mellis, sedan var det ingen "fröken" i rummet och ja, det var en hel del olika "problem" för hennes del. Hon verkar i alla fall trött, men förhoppningsvis är det bara det och ingen förkylning på ingång.
Vi är med andra ord ett segt gäng här hemma idag.
Men men, det är bara att få dagen att rulla vidare, sedan blir nog morgondagen bättre.

It's a beautiful day
Efter mirakelnatten igår så fick jag en helvetesnatt nu. Jag kan inte påstå att jag ville vara med i morse. Alls. Men till slut var det bara att gilla läget och gå upp. Det är dock märkligt att mitt morgonhumör fortfarande är världens otrevligaste. Jag har liksom haft barn och varit med om tidiga morgnar i sex år nu. Men jag är ändå the mama from hell VARENDA morgon.
Hur som helst så möttes vi av otroligt härligt väder när vi begav oss ut och upp mot skolan i morse. Så efter att vi hade lämnat storbarnet tog jag och huliganen en längre promenad. Det var exakt vad jag behövde efter min natt och skitmorgon. Solsken, frisk luft och röra på fläsket!
Men anyway, jag börjar känna mig rätt nöjd med livet om man bortser från Elians hackiga sömn. Jag känner mig peppad och inspirerad inför en massa kommande projekt.
Det känns som om jag vet hur jag skall gå till väga nu gällande en massa mål och drömmar. Självförtroendet är precis där det skall vara och man kan om man vill!
Men steg ett: gå och lägga mig och vila en stund. Sömn kan vara bra för att överleva. Puss på er

Emilia kan - Elian kan!
Jag var faktiskt tvungen att fråga om hon kunde sitta still med tanke på att hon hoppar runt som en studsboll och klättrar på väggarna här hemma. Men hon var otroligt duktig på det, skönt nog. Så sen kommer hon väl hem och har en massa energi att göra av med.
Hur som helst så fick jag titta lite i matteboken och se läsutvecklingen och hon kan läsa ur en bok, recept, långa meningar osv så hon har verkligen gjort framsteg det här halvåret i skolan.
Sedan hade dom fått skriva och rita om två mål dom hade i skolan; vad dom ville lära sig. Hennes två var "att åka skridskor snabbt utan att ramla" och "trolla". Så det hade dom skrivit upp på hennes utvecklingslista, hehe.
Hur som haver, efter utvecklingssamtalet promenixade vi hem och åt lite lunch och mellis, sedan har kidsen lekt lite hemma och nu skall vi åka och handla.

När Emilia "stod på händer" så härmade Elian. Och frågar man honom "kan du vara duktig?" då ställer han sig sådär på alla fyra. Han har väl registrerat att när han står upp så får han höra "åååh vad duktig Elian är!".
Han gjorde det! Äntligen!
Elian sov hela natten. Jag är typ i chock fortfarande, men han gjorde det! Han somnade strax efter kl 19 och vaknade strax innan 5 och ville ha välling. Herre-min-skapare.
Typiskt nog satt jag uppe och väntade jättelänge igår på att han skulle vakna för den vanliga vällingflaskan på kvällen runt kl 22-23. Det känns liksom onödigt att gå och lägga sig, hinna somna och gå upp på en gång efter det. Då har jag nämligen jättesvårt för att somna om, så det är bättre att lägga sig när man får sova på riktigt.
Hur som helst så vaknade han aldrig där. Strax innan midnatt gav jag upp och gick och la mig. Det gick inte att hålla ögonen öppna. Sedan kan ni förstå chocken jag fick när jag tittade på klockan nästa gång och den nästan var fem.
Jag hoppas att han fortsätter med detta nu. Att våra helvetesnätter är bakom oss och att vi går mot bättre och piggare tider. Men jag vet att jag inte skall hoppas för mycket. Jag njuter så länge det varar i alla fall.
Måndag idag och ny vecka igen. Vi närmar oss värmen och sommaren varenda dag, även fast man inte kan tro det när man tittar ut. Mörkt, grått, blött, tråkigt... men snart så. Snart är det varmt, snart är alla glada, lyckliga, fyllda med energi tack vare solen. Åh, vad jag längtar. Vårvärme - sommarvärme.
Jag längtar efter att ta långa morgonpromenader i solen, se barnen leka på stranden, åka ut med båten, grilla i kvällssolen, avnjuta morgonkaffet på balkongen, att bara kunna gå ut utan att klä på ungarna trettioelva lager, att slippa åkpåsar och helvete i vagnen...
Men men. En dag i taget. Det är fortfarande Mars och jag får ha tålamod!
Måndag var det som sagt och idag blir det utvecklingssamtal med Emilia och hennes lärare. Det skall bli intressant att få höra hur det går och hur hon uppför sig.
Jag tvivlar inte på att hon gör bra ifrån sig, det märks att hon respekterar både personal och klasskompisar, men med tanke på att hon har begått en extrem personlighetsförändring sedan hon började skolan så skall det bli intressant att höra om det märks i plugget med.

Våran Söndag
Elian har följt efter henne, utforskat lägenheten, dissat eftermiddagsvilan, badat världens längsta bad, gnällt framåt kvällen och härmat alla ljud och lärt sig "high five".
Nu har det precis kollats på Solsidan. Åh underbara Solsidan!
Storungen håller på att somna, lillhuliganen sover sedan någon timme tillbaka och jag skall invänta Big Brother.
Ha en fortsatt trevlig kväll.

En till från lekparken

Överfull dator
Här är en nyvaken, hyffsat glad Ellepelle efter gårdagens eftermiddagsvila.

Hej Söndag
Även Elian förvånade mig och sov hela natten mer eller mindre. Han vaknade vid 22 och åt välling, sedan sov han till 5.
Jag hade laddat med alvedon bredvid sängen och räknat med att han skulle skrika sig genom natten då han började gnälla vid 23 när jag la mig, men då måste han ha gnytt i sömnen för sedan vaknade jag inte upp förrän 5 som sagt. Galet. Men galet skönt!
Sedan började gnället igen och han fick en omgång alvedon.
Morgonen har varit lite sådär. Det är ju inte så konstigt att han är gnällig, fyfarao vad ont det måste göra... men det funkar rätt bra att vilseleda honom med att spela boll, leka osv. Ibland i alla fall.

Massa tänder
Bara för att alla har "klagat" och tyckt att det har varit såå konstigt att han bara har haft två små tänder vid hans ålder skall han få munnen full nu. På en gång.
Han fick i alla fall lite alvedon och somnade sedan gott i sin säng. Förhoppningsvis får han sova bättre i natt.

Stackars gnällspiken.
Att gunga minskade gnället en stund

Dansen och kalas
När jag hämtade henne från fritids och frågade hur det gick så sa flera tjejer vid samma pysselbord att "Emilia var sååå duktig på att dansa". Det är ju roligt med beröm från andra barn också! Så hon var minst sagt nöjd.
Idag är hon på bowlingkalas och firar en pojke i klassen. Det blir första gången hon bowlar så det skall bli spännande att höra hur det gick. Förhoppningsvis tycker hon att det är roligt. Då har vi ju något nytt att sysselsätta oss med på helgerna.
Men nu måste jag roa Elian. Han är arg och är anledningen till att jag inte har uppdaterat förrän nu.
Surpellen har en massa tänder på g i munnen, så han har knappt sovit i natt eller på dagen och är allmänt gnällig.

Kyckling Kiev

Jag är en riktig sucker för panerat (tråkigt nog?), så den här maträtten passade mig väldigt bra.
Det är i alla fall kryddsmör-fyllda, panerade kycklingfiléer det handlar om.
Jag började med att göra i ordning smöret:
Smör (såklart), vitlök, gräslök, persilja, havssalt, peppar.
Rullade sedan ihop det till en "korv" i bakplåtspapper och la in i frysen i ca en halvtimme så det fick stelna.
Sedan skar jag fickor i kycklingbitarna, tog ut smöret ur frysen och proppade kycklingarna fulla.
Panera sedan som vanligt med mjöl, ägg och sedan ströbröd + kryddor (typ citronpeppar, grillkrydda och salt funkade bra).
Bryn en fin yta i stekpanna, lägg över i en form och in i ugnen på 150 grader i ca 20 minuter.
Till det serverades klyftpotatis, citron och sallad.
Så. Jäkla. Gott!
Dagisbekymmer

Idag fick jag ett samtal från kommunen. Det dagiset jag hade valt till Elian var proppfullt och kön var jättelång så det fanns ingen chans att få plats där i år. Usch, vilken besvikelse det var. Jag ställde honom i kön för länge sedan och höll verkligen tummarna när man inte hörde något på så länge. Men men.
Jag fick välja mellan två andra men inget kändes riktigt rätt. Så nu har jag ansökt till en privatförskola och hoppas på att han möjligtvis får plats där till i höst (men tvivlar förstås på det). Annars blir det att ta några av de andra alternativen.
Det är dock extremt viktigt att det skall kännas bra... både för mig OCH Elian. Jag har liksom ångest över att han skall börja på dagis överhuvudtaget. Ja ja, vi får se vad som händer lite närmare inpå. Det löser sig nog.
En nervös Emilia
När jag lämnade henne i morse så fick hon en massa beröm av sin fröken. Hon var så imponerad över Emilias förmåga att leda dansgruppen.
I början av året var hon nämligen blyg, hade svårt för att ta för sig, visste vad hon ville - men vågade inte säga det. Men nu verkar hon ha tuffat till sig lite och så har hon som sagt tagit på sig rollen om att leda dansgruppen och komma på dansstegen.
Det är ju alltid superkul att få höra en massa positivt om sin unge så jag blev nästan lite tårögd när hon förklarade att Emilia hjälper gruppen på ett schysst och vettigt sätt.
Jag längtar tills alla föräldrar får komma på uppvisning också! Det skall bli jättespännande.
Men annars får jag sitta här och hålla tummarna för Emilias del idag.

Fina, underbara unge! Du gör mig stolt.
Vad tycker ni om min leksaksinredning?

Jag har gett upp hoppet om att bo i en felfri, toppstädad, fläcklös lägenhet.
Alla grejer jag är rädd om har jag lagt undan, det är därför det ser fruktansvärt tomt ut... ja, bortsett från leksakerna som gör så att det ser ut som en leksaksaffär förstås.
Men såhär ser det ut hos oss hela dagarna (det är ändå minimalt på bilden... det blir oftast ännu mer crap överallt). Jag kan gå och plocka och plocka... men det enda som är kul för Elians del just nu är att röja och riva ut saker från lådor, skåp och hyllor. Sedan drar han vidare till nästa ställe och gör samma sak.
Så det känns rätt meningslöst att plocka hela dagarna. Det kan jag göra på kvällen när huliganen har somnat, sedan börjar han igen nästa dag.
Ja ja, när han blir lite äldre... då kan jag få ha fint hemma igen, då kommer jag våga ta fram ljuslyktor och prydnadsgrejer som jag inte vill skall åka i backen nu.
Tills dess bor vi i kaos. Småbarnskaos.
Spaghetti klassiker

Igår till middag åt vi något så exklusivt som spaghetti med köttfärssås. Elian fick också smaka efter era tips om att ge honom det man själv äter (utan salt då, förstås?) men det var ingen hit. Dessutom vill han BARA äta själv, den där jäkla skeden blundar han åt eller kastar åt helvete om han själv får hålla i den. Så det gick inte alltför bra.
Men hur som helst, spaghetti och köttfärssås var det. Jag tycker att den rätten funkar om man inte äter den alltför ofta. Dessutom är det gott om man blandar i lite allt möjligt i den, typ det man har hemma. Vi hade i lök, vitlök, basilika, oregano, champinjoner och tomater.
Annars kan man ju krydda med vad fasen som helst, det blir ju alltid något nytt.
Är det någon som har något bra tips på en liten annorlunda variant? Eller kör alla den klassiska köttfärssåsen?
För visst är det ändå så, att den här maträtten måste vara bland det vanligaste i Svenska hem?
Ändrade planer
Men har man inga planer eller väljer att lägga sig och sova en stund samtidigt... då blir det någon timme och då hinner jag oftast somna precis när han håller på att vakna.
Hur som helst, vi har alltså haft en hemmadag och tur var väl det. Vi vaknade upp till strålande sol och underbart väder i morse men nu framåt eftermiddagen blev det ju storm med blötsnö. Fyfarao!
Jag har passat på att fortsätta med allt pappersarbete jag hade och nu är det gjort. Sedan har det även planerats en resa i April, samma helg som min lillskrutt fyller ett! Det blir en weekend i Göteborg. Jag och Allt för föräldrar skall befinna oss på "Baby & Barn mässan" så jag tar med mig familjen min ned dit. Bortsett från ett besök på mässan så skall vi försöka hitta på en massa annat skoj och fira min huligan med kalajs på hotell. Det ser jag fram emot!
En dagens randiga morsa:

Bra start på dagen
Vi fick oss en rätt godkänd natt även fast Elian inte åt något mer än korven och makaronerna igår. Sedan upptäckte jag även att hans tredje tand börjar spricka igenom, så jag hade lite mer förståelse för hans bittra humör och förväntade mig en natt från hell. Men icke då, han sov helt ok.
Sedan vaknade Emilia lite tidigare i morse och kom in och väckte oss. Annars brukar det vara jag som står och sliter i henne på morgonen och tjatar om att hon skall gå upp. Hon brukar reagera med "mmmmm" och bara vända sig om. Men idag var hon morgonpigg minsann.
Vi klarade en hel morgon utan tjaffs och onödigt bråk, gick sedan ut i tid och tog oss till skolan i lugn takt. Skönt!
Nu skall jag muta Elian med macka och banan och hoppas på att han vill äta lite. Sedan blir det vila och efter det mammaträff. Det var torsdagsplanerna det!
Dagens fina Emilia:

Love is in the air

Sött, eller hur? Jag blev lite tårögd när Emilia kom hem och visade vad hon hade fått.
Plockmat
Så idag fick jag nog.
Ett: Det är onödigt att värma dyra burkar som bara kastas.
och Två: Jag orkar inte vara elak. Att äta skall ju inte vara någon fight.
MEN han måste ju äta, därför har jag försökt med allt och provat alla burkar och puréer för att han skall få i sig något. Hittills har han bara gått med på macka och majskrokar.
Så idag kokade jag korv och makaroner till honom. Och lite ärtor.
Och jepp, ungen åt. Lite i alla fall. Bye bye barnmat och puréer... han vill ju vara stor. Även fast han bara har två tänder! Men plockmat? Det är ju lite svårt.
Ris? Går aldrig. Potatis? Skulle bara smula sönder. Ja ja, det är väl bättre att ungen lever på pasta istället för mackor och majskrokar.

En ny idé

Emilia har fått för sig att börja spela fiol. Det kan ju bli spännande!
Familjen Kaos hämtar ut paket
Jag är ju inte Sveriges längsta tjej heller så jag såg inte alltför mycket, men äh... hem kom vi!

Tisdagens morsa

Jag har precis ätit ytterligare en semla och känner mig rätt äcklad. Men det krävs nog bara någon timme till, sedan lär jag vara sugen igen. Blä...
Annars har dagen erbjudit en massa pappersfix och datorbråk. Jag har försökt få en massa viktigt gjort men det gick sådär, datorn var inte riktigt på min sida idag.
Jag fick även ett sms i morse om att mitt objektiv redan hade kommit. Snacka om snabb service, det tog ju inte ens 24h! Härligt.
Vi ♥ Katten

Min katt fyller 13 år i år och nu börjar det märkas. Hon har alltid varit frisk, pigg, tjock och glad. Men de senaste veckorna har hon bara rasat i vikt och det går läskigt snabbt.
Hon äter ju fortfarande, till och med mer än vanligt... slickar tallrikar och har sig. Hon sover typ aldrig, hon är sjukt på och bara klättrar och vill gosa.
I morse ägnade hon sig åt att tvätta Elians hår i en kvart. Hon satt bara och slickade och slickade och Elian asgarvade och undrade vad fasen hände.
Hur som helst, hon börjar i alla fall bete sig konstigt och det är väl nu man börjar få en wake up call om att hon faktiskt är gammal och att hon inte lär vara kvar så länge till.
Det gör ont i mig. Visst, man går och irriterar sig på att hon JÄMT skall klättra och klänga, det räcker med mina ungar liksom... MEN hon är som en familjemedlem och man har tagit katten lite för givet.
Hon har varit med sedan jag själv var barn, flyttat med mellan olika länder, hängt med i svängarna och alltid varit min.
Jag vill inte ens tänka tanken. Jag vill ju ha henne kvar för alltid.
Det är ju helt sanslöst hur starka "känslor" man kan få för ett djur. Men som jag sa, hon är verkligen en familjemedlem. Gamla kissekatt...
Ät en semla eller två

Jag började dagen med att äta en semla till frukost. Nu mår jag illa. Men det positiva är att semlorna är ett par dagar "gamla" men smakar lika bra ändå. Jag och Emilia lyckades!
Proppa i er massor idag!
Arga Måndag
Elian har varit tjurigast i stan idag. Han har vägrat leka, knappt ätit, sovit lite men för det mesta bara gnällt. Jag känner mig sliten till max just nu så jag går bara och väntar på att han skall sova för natten.
Tänder? Någon fas? Allmänt less? Något stör honom i alla fall.
Samtidigt som han har varit arg så har jag kört en storstädning i lägenheten, vilket verkligen behövdes. Det har tagit sin lilla tid, typ hela dagen... med tanke på att det har blivit lite till och från, men ikväll skall sängarna bäddas rent bara (efter tvätten har torkat) och sedan är lägenheten good to go. Åtminstone i en dag innan det är kaos igen. Ah, livet med småbarn!
Annars har jag även hunnit objektivshoppa lite. Det fick bli över nätet, även fast jag egentligen föredrar att handla sådant i butik. Känns lite läskigt att skicka så dyra saker med posten (ja, jag är nojig).
Men nu kommer en skitsur Elian krypandes mot mig, så jag skall ge honom kvällsmål och sedan skall han kastas i säng och då blir det äntligen lite egentid (läs: tystnad)!
Vanliga rutiner
Idag blir det back to normal för Emilias del. Hon var pigg och glad i morse och längtade efter att gå tillbaka till skolan och träffa sina kompisar igen. Jag får njuta av hennes vilja så länge det varar för det lär väl inte dröja alltför länge innan hon börjar hata skolan och tjuta och be på sina bara knän om att få stanna hemma.
Hur som helst så är det skönt med Måndag igen så man får återgå till gamla rutiner. Nu har vi en fullspäckad vecka framför oss!
Elian är dock astrött för tillfället efter ytterligare en rutten natt, men han skall få käka alldeles strax (om han går med på att gapa idag...), sedan skall jag kasta honom i säng och hoppas på det bästa.
På tal om Ellepelle... det skrämmer mig hur fort det här året har passerat. För ett år sedan gick jag bara och väntade på att han skulle trilla ut med tanke på att jag hade blivit lovad om att han minsann var på g tidigt och att jag absolut inte skulle gå tiden ut. Pfft! Övertid blev det ju. Men hur som helst, nästa månad blir han ett år. Galet!

Dags för semlor

Idag har det bakats en massa semlor! Emilia gjorde det mesta själv och jag fick agera publik mer eller mindre.
Hon tog en med vaniljglass istället för grädde tidigare till efterrätt men jag själv är fortfarande proppmätt efter middagen så jag har ingen aning om hur dom smakade, det återstår att se... men jag tvivlar inte på att dom smakar asbra.
Söndagsnöjet

Projekt bageri är igång inne i köket. Emilia fixar och donar och för tillfället jäser en enorm deg.
Lucky number 3
Men men, det var skönt med bra sömn så länge det varade i alla fall. Förhoppningsvis vänder det snart igen!
Jag tror dock att jag kan ana varför han sov så himla dåligt. Han hade nämligen matstrejkat HELA dagen innan. Han åt varken lunch eller middag och knappt mellis däremellan. Han kommer in i sådana här perioder ibland men nu på sistone har han varit extrem. Det enda han kan tänka sig att äta med glädje är majskrokar. Och vällingen på nattetid förstås.
Men som jag skrev för ett par dagar sedan så är detta en enda bergodalbana. Det går upp och ned och dom skall ju gå igenom trehundramiljoner faser. Jag hoppas bara att han får tillbaka matlusten snart, lillskrutt behöver ju energi så som han studsar omkring här inne.

Trerätters

Det vi åt till förrätt är något jag verkligen måste tipsa er om. SÅ jäkla gott (och enkelt).
Det man behöver är:
Räkor, chili, vitlök, vittvin, citron, salt och olivolja.
Hacka chilifrukten och vitlök (behövs en del), fräs på tillsammans med olivolja, häll i en skvätt vin, citronsaft och lägg till sist i räkorna men stek hastigt och absolut inte för länge för att undvika att dom blir sega (räcker med någon minut).
Det låter rätt enkelt och tråkigt (?) men det blir en het-syrlig och annorlunda smak. Mums!
Till middag blev det inget alltför ovanligt. Pepparbiffar med hasselbackspotatis och grönsaker/rotsaker i ugn.
Pepparrotssmöret gjordes på Bregott Havssalt, riven pepparrot, pressad vitlök, persilja, worcestershiresås och salt och peppar.
Efter det blev det en klassisk ostbricka.
Emilia som i vanliga fall avskyr "vanlig" ost kan äta dessertost med glädje. Märkliga unge...
Full rulle idag
Innan köksvistelsen hann jag och kidsen med en långprommis i det fina vädret. Emilia skuttade runt och sa "det är vår, det är vår, det är så myyyysigt väder". Jag är alltså inte ensam om att längta efter värmen och bli toklycklig så fort solen skiner där ute!
Vi gick förbi centrum också så Emilia skulla få välja ett par grejer på Lindex med tanke på att hon inte var med sist. Sedan såg jag att jag hade en del rabattkuponger att ta vara på så jag köpte ett par jeans och ett par tröjor till mig själv också. Lördagsshopping är ju inte helt fel!
Hur som haver, efter det åkte vi iväg och handlade mat inför kvällen och ja, det var väl våran Lördag.
Ha en skön kväll.

Emilia med sina nya grejer. Klänningen förälskade hon sig i så fort hon såg den i affären och tjocktröjan var väl snarare min favorit. Men nöjd var hon i slutändan.
Bra sömn och födelsedagsfix
Hur som helst, nog om det. "Idag är ingen vanlig dag för det är mormors födelsedag..." and so on. Jepp, idag fyller världens bästa mamma och mormor år.
Så jag har ägnat morgonen åt att klura på vad man skall bjuda på för middag ikväll.
Emilia har precis slagit in paketet hon har gjort och så fixar hon med ett födelsedagskort. Hon blir alltid lika taggad när någon fyller år, oavsett vem det gäller.
Men innan vi beger oss ut och handlar osv så skall Elian sova ett par timmar. Helt otroligt att han faktiskt är trött vid den här tiden som vanligt, även fast han sover "hela nätterna" numera.

Tiden gick fort
Först och främst så skulle jag förbi en kamerabutik och skaffa ett nytt objektiv. Jag fick till slut efter många om och men gå därifrån utan. Jag hade bestämt mig för ett som var slut och sedan fick jag tips om andra men jag blev osäker och när det gäller så mycket pengar (för min del i alla fall) så är det inte bra att vara osäker. Jag får klura vidare och åka in en annan gång.
Sedan fastnade vi på donken där vi åt lunch och åt alldeles för mycket och snackade om allt och inget. Vi hade inte träffats sen i somras någon gång så vi hade en del att dela med oss av.
Vi skulle egentligen ta en trip till ett lekland så kidsen fick leka av sig, men även det får bli nästa gång! Klockan blev för mycket helt enkelt.
Hem kom vi i alla fall till slut, Elian slocknade helt utmattad och nu blir det middag för oss andra.
Happy Friday!

Ett par iphonebilder från dagen. Elian med stans största ögon och Emilia åt glass i kylan i väntan på tåget. Burr!
In mot stan
Idag skall i alla fall jag och kidsen röra oss in mot storstan. Vi skall träffa en kompis och hitta på en massa skoj.
Ha en fantastisk Fredag mina fina!

Överlycklig
Nu vaknade Emilia precis så kidsen hoppar runt som tokar här framför mig och jag skall nog fixa lite kaffe så energin inte dör ut.

Fina syskon förra året. Bebbeplutten var bara ett par månader.
Soliga torsdag
Jag och Elian fick alltså sysselsätta oss utan henne idag och det fick bli en promenix. Vi passade även på att uträtta några ärenden inne i Centrum och ta en titt på Lindex. Jag fick ett sms för ett par dagar sedan om att det är "Tag tre, betala för två" på hela barnavdelningen så man ville passa på.
Elian fick några bodys och ett par byxor. Jag vågade dock inte handla något till Emilia utan att hon är med. Eller vågade och vågade, det är snarare roligare om hon får vara med och bestämma.
Hur som helst, nu vaknade Elian precis upp från sin eftermiddagsnap, så nu blir det fullt ös igen.

Så skööönt med soligt väder. Snart sommar!
Gårdagens kvällsmål

Jag tycker egentligen att våfflor är mer mellis eller lunch men igårkväll var ingen direkt sugen på mat efter en sen lunch så det fick bli våfflor ändå. Emilia blev förstås överlycklig. En anledning till att få ha glass och sylt (hon dissar grädden) till maten... varför skulle man klaga?
Glad morsa
Tänkte titta in här och skryta med att min son bara vaknade tre gånger i natt och sedan sov till klockan nio. NIO! Vet ni hur länge det är? Vet ni vilken sjuk sovmorgon det är för mig? Att bara vakna när det var ljust ute var värsta grejen.
Vi får se vad han lappar ihop för rutiner idag, men jag har en känsla av att det kommer bli en braaa dag!
Underbart väder idag
När vi sedan gick vidare så stötte vi på min faster och följde med henne hem en stund. Elian var helt överlycklig över att få upptäcka ett nytt ställe och var dessutom fascinerad över hundarna.
Men sedan tog vi vara på resten av dagens sol och gick med ut på promenix med fastern och tre stycken hundar. På vägen stötte vi även på min kusin som Elian kärade ned sig i totalt. Han asgarvade åt ALLT hon gjorde och sa, så hon är nog nya favoriten. Det var lite kul faktiskt med tanke på att dom inte har träffats på väldigt länge och Elian i vanliga fall är skeptisk mot nya ansikten och gärna håller sig undan.
Men men, det var skönt med en massa frisk luft + att Emilia fick göra av med energi. Dessutom lyckades hon flirta till sig en play date med min faster hela dagen i morgon, så hon är minst sagt nöjd.
Nu skall jag vila kroppen en stund innan jag ställer mig och fixar Emilias middag.

A grapefruit a day, keeps the doctor away

Att få ha sin frukostgrape ifred är bara att glömma nuförtiden. Elian tar över. Det kan väl inte vara alltför många småbarn som gillar den "beska" smaken? Han tycker i alla fall att det är asgott och ler efter varje tugga han får, sedan dricker han gärna upp saften som finns kvar efteråt.
Jag själv får inte smaka en enda bit, då blir det ett jäkla liv.
En bergodalbana

Mina hjärtan denna Onsdagsmorgon.
Efter en halvkass natt så bestämde sig Elian för att göra morgon alldeles för tidigt. Annars har han faktiskt sovit hyffsat de senaste nätterna, skönt nog. Men så fort man tänker att "nu får vi ordning på detta, nu går det åt rätt håll" så vänder det.
Det var likadant när Emilia var bebbe. Så fort man fick för sig att man hade tagit kontrollen så tog hon tag i situationen och förvånade återigen. Emilia och Elian är så himla lika men ändå olika på många olika sätt. Envisa med starka viljor, det har dom båda två i alla fall, och har alltid haft.
Att lära känna och uppfostra en bebis är i alla fall som en enda bergodalbana. Det går upp och ned hela tiden och fort går det.
Anyway, annars så skiner ju solen idag och det får en genast på lite bättre humör.
Jag och Elian har ordtränat hela morgonen men idag känner han mest för att använda "bääääh" igen.
Sedan kom Emilia upp och efter det har det varit fullt ös och för det mesta glada miner.
Hoppas att ni också har/får en skön morgon.
Tonfiskröra till lunch

Ännu en ganska "somrig" lunch. Det blir lätt såhär enkelt när man inte har alltför mycket i lunchväg hemma.
Man fick ta det man hade så det blev rätt blekt, men gott ändå.
Tonfiskröra på: Tonfisk (såklart), Creme fraiche, majonnäs, lök, citronpeppar och salt.
Sedan saltgurka, svarta oliver, sallad och paprika (dåligt med veggies hemma, jepp).
Och så ett gäng färdiga baguetter som värmdes i ugnen.
Kändes precis som något man brukar ta med till stranden på sommaren. Men hey, det är ju första Mars idag och det är ett steg närmare värmen!
"Det känns som jag drömmer"
Nu gick hon precis hem till en gammal dagiskompis som hon verkligen har längtat efter. Så vi får hoppas att dom har det skoj och att hon inte tjatar sönder dom om hennes nya örhängen, hehe.
Dagens Emilia:

Första orden
Så nu med Elian har man gått runt och tänkt "men är det inte lite väääl sent" med tanke på att han inte har börjat snacka än direkt?
Han har härmat ljud och haft sitt egna språk men inte haft något intresse för att säga det riktiga ordet (det sägs ju att killar oftast är lite efter i utvecklingen... och detta gäller nog från dag ett - till ALLTID! Dom är ju lite slow).
Men nu börjar det nog gå undan.
Igår sa han där, titta och lampa. Eller ja, lampa blev typ bampa... men ändå. Bättre än bäääääh som han sa åt ALLT för några dagar sedan.
- Var är mamma?
- bäääääääääh
- Var är lampan?
- 'pekar upp mot lampan' bäääääh.
- Har du bajsat?
- bäääääääh.
Det har varit ett evigt bää-ande om allt. Så därför blev man ju tokstolt bara han försökte sig på något annat än att låta som ett får.
Sedan är han en riktig hejare på att förstå. Ja jämfört med talet då. Om man säger "akta fingrarna", om han t ex är på väg att klämma sig så drar han snabbt undan handen. Sedan börjar han förstås gråta, men det är antagligen för att han tror att han hann klämma sig, hehe.
Sedan kan han titta åt Emilias håll om man frågar var hon är, han vet vad sussa (sova) innebär, han skrattar och klappar händerna om man säger "vad duktig du är", han klappar även händerna när det är sport på tv och morfar hejar, han gapar och sträcker ut tungan om han har stoppat något i munnen och jag ber honom att spotta ut och ja, listan kan göras hur lång som helst.
Han förstår nog mer än man tror dessutom, för man märker nya saker varenda dag. Och man blir lika stolt för varenda lilla framsteg.



