Tuffa i havet
Om man bortser från alla snurrande tankar i huvudet så har jag promenerat i den stekheta solen, handlat, roat två extremt trötta ungar som vaknade konstigt tidigt i morse och sedan blev det stranden som vanligt framåt eftermiddagen när allt folk börjar gå hemåt och solen inte är lika stark för barnen.
Det var dessutom riktigt lugnt på havet, knappt någon våg, så till och med Elian vågade sig i. Annars är han en riktig fegis som nöjer sig med att krypa (och nu gå) i sanden, gräva lite, hälsa på alla människor och kanske duscha fötterna i duschen lite grann.
Men både igår och idag gick han med på att följa med ut i vattnet och idag tyckte han att det var riktigt skoj. Han flaxade med armar och ben, "simmade", hoppade över vågor och ville helst att jag skulle släppa taget om honom.
Armpuffar nästa gång, kanske?
Jag själv var strax under 2 år när jag kastade mig i vattnet (utan puffar osv), dök under och simmade under ytan tills jag nådde kanten igen.
Jag väntar mig inte riktigt samma framgång av Elian med tanke på att han är försiktig av sig, men vafasen... om man bor såhär så vänjer han väl sig på ett annat sätt. Precis som jag gjorde där under 2-års åldern när jag bodde i solen i Malaysia.
Emilia blir också tuffare för varje dag som går. Till en början behövde hon sällskap i vattnet men nu badar hon utan problem själv, ibland får man till och med vinka in henne lite så att hon inte simmar ut för långt.
Så med dessa möjligheter vänjer dom sig självklart på ett helt annat sätt.
Hej Denize!
Hitta din blogg idag och just då skriver du om när du dök i Malaysia....det minns jag mycket väl, har fina kort på det :-)! Min son Jonathan var lite fegare och använde armpuffar...minns du det?
Hälsa mamma, pappa och Sebban så gott,förstår att ni har det bra!
Kram på er alla
Pia
Tycker du är så himla cool som ger dina barn möjlighet att få uppleva, och faktiskt leva och vara en del av en annan kultur. Vill också säga att du verkar vara en fantastiskt och fenomenalt bra mamma till dina barn, dem kan skatta sig lyckliga! Gillar din blogg och det ska bli kul att följa er resa! Kram Em
Tycker det är väldigt starkt och modigt av dig att våga dig på att flytta utomlands! Gud, vilken förebild du är!
Kan du inte skriva lite om vad du kommer jobba med om du stannar kvar? :)
Hoppas ni har det lika härligt som det ser ut på bilderna. Jag tycker du är grym som gör en sån här sak för dina barn. Lycka till! Kram
Vilka härliga bilder =) Här börjat hösten komma, längtar efter sol och bad redan =)
Så det börjar bli aktuellt att stanna i Spanien? :) Isåfall låter det helt underbart. Var bor ni någonstans? är det någon ni känner som har hus eller liknande?
Det verkar vara otroligt härligt! Och skönt att du faktiskt vågar ge dig ut på nya äventyr. Många vill nog men vågar inte riktigt ta steget.
Har inte Elian någon kontakt med sin pappa alls längre?
Det låter spännande Denize! Kan du inte berätta lite mer om hur era planer ser ut? :) Man kanske till och med kan bli lite inspirerad...;)
Vad härligt och vilken drömtillvaro att kunna bada och njuta av solen. Här hemma är det grått och trist. Riktig höst!
