Valborg
Elian har sovit en hel del idag, han var verkligen helt slut min lilla prins. Sedan somnade han för natten strax efter 18, så förhoppningsvis vilar han upp sig ordentligt nu!
Annars så sprack det ju upp lagom tills middagsdags. Glädjande nyheter för alla partysugna ungdomar som skall ut ikväll? Eller för alla som har planerat grillfester eller skall ut och kika på brasan?
Här blev det grillat till middag i alla fall, så jag är nöjd.
Den kalla såsen gjorde jag spontant på matlagningsyoghurt, sweet chili, vitlök och kryddor.
Grönsaksblandningen rördes ihop med vinäger, olja och kryddor.
Mums, mums, mums!
Annars så sprack det ju upp lagom tills middagsdags. Glädjande nyheter för alla partysugna ungdomar som skall ut ikväll? Eller för alla som har planerat grillfester eller skall ut och kika på brasan?
Här blev det grillat till middag i alla fall, så jag är nöjd.
Den kalla såsen gjorde jag spontant på matlagningsyoghurt, sweet chili, vitlök och kryddor.
Grönsaksblandningen rördes ihop med vinäger, olja och kryddor.
Mums, mums, mums!
Sagoskogen
Två till bilder från igår. Emilia hittade en liten del som liknande en sagoskog. Det var öppet och ljust med en liten damm med solglitter, ett nedfallet träd precis ovanför som såg ut som en bro (sista bilden i skogsinlägget från igår), färgglatt, blommor här och där. Ja, som i en saga helt enkelt.
Sjuk utan förvarning
Denna lördag började med att Emilia kom in och väckte mig och Elian. Jag låg där och var smått irriterad över min förlorade sovmorgon + att jag precis hade fått Elian att somna. Han hade haft en rätt vaken natt och var hur trött som helst.
Men med en pigg och rolig Emilia i rummet så hoppade han snabbt upp och började busa med henne.
Jag gick upp och gjorde i ordning frukost åt oss, sedan röjde Elian så mycket han orkade tills han blev tvärtrött och somnade.
Då passade jag på att sätta mig ute på balkongen med en bok. Solen stekte på rätt bra i någon timme, men lagom tills Elian vaknade så blev det mulet och mörkt ute.
Efter att Ellepelle hade varit vaken i några minuter så blev han bara tokledsen från ingenstans. När jag tog upp honom så var det som att ta på ett element.
Lillskrutt hade då 39 graders feber. Och detta kom verkligen helt plötsligt. Innan dess hade han skrattat och busat. Men när han väl började skrika så gick det inte att lugna honom. Han fick en alvedon och somnade samma sekund som jag la ned honom i sängen.
Han har i alla fall två nya tänder på ingång nu och feber och sjukdom har kommit i samma veva tillsammans med de tidigare tänderna. Så inte så oväntat.
Förhoppningsvis mår han bättre snart. Det gör ju så jävla ont inom mig när han är sådär ledsen...
Men med en pigg och rolig Emilia i rummet så hoppade han snabbt upp och började busa med henne.
Jag gick upp och gjorde i ordning frukost åt oss, sedan röjde Elian så mycket han orkade tills han blev tvärtrött och somnade.
Då passade jag på att sätta mig ute på balkongen med en bok. Solen stekte på rätt bra i någon timme, men lagom tills Elian vaknade så blev det mulet och mörkt ute.
Efter att Ellepelle hade varit vaken i några minuter så blev han bara tokledsen från ingenstans. När jag tog upp honom så var det som att ta på ett element.
Lillskrutt hade då 39 graders feber. Och detta kom verkligen helt plötsligt. Innan dess hade han skrattat och busat. Men när han väl började skrika så gick det inte att lugna honom. Han fick en alvedon och somnade samma sekund som jag la ned honom i sängen.
Han har i alla fall två nya tänder på ingång nu och feber och sjukdom har kommit i samma veva tillsammans med de tidigare tänderna. Så inte så oväntat.
Förhoppningsvis mår han bättre snart. Det gör ju så jävla ont inom mig när han är sådär ledsen...
Grillat är godast
Middagen för ett par dagar sedan; grillade kycklinglårfiléer med god sallad och sådana där köpta waffle fries.
Åh, vad jag nu önskar att jag bodde i hus! Det skulle vara så mycket lättare att grilla varje dag - både till lunch och middag då. För jag är verkligen helt tokig i grillat, allt blir så jäkla gott.
Och egentligen spelar det ingen roll hur man marinerar, man tar bara av det man har hemma... och man lyckas!
Fredagsutflykt
Elian är fortfarande lite anti mitt bloggande, eller mitt sittande vid datorn överhuvudtaget, eller nej... han är anti att jag SÄTTER mig ned bara. Om jag sitter på golvet precis vid hans leksaker så är det lugnt, då kan han banka på mig lite och leka samtidigt... men flyttar jag på mig så blir det krig igen.
Hur som haver, Emilias springande idag hade gått bra. Efter loppet hade dom fått glass med strössel till mellis utomhus, så det var lyx på fritids!
Och efter det åkte vi raka vägen till skogen för att grilla och njuta av solen igen.
Hur som haver, Emilias springande idag hade gått bra. Efter loppet hade dom fått glass med strössel till mellis utomhus, så det var lyx på fritids!
Och efter det åkte vi raka vägen till skogen för att grilla och njuta av solen igen.
Barn måste få kladda, eller?
Jag tyckte att det skulle vara en jääääättebra idé att ge Elian ravioli till lunch idag. Och visst, Elian höll med... han mumsade i sig kuddarna i raketfart. MEN det var ravioli i hela köket efteråt.
Varför skall jag vara sådär präktig och låta ungen kladda bara för att "barn skall få kladda"? Eller ännu bättre; varför kan inte Elian vara som Emilia och hata kladd? När hon var i hans ålder grät hon om hon blev kladdig. Hon tog aldrig i maten med händerna och om hon mot all förmodan skulle få mat på händerna så tjöt hon tills jag tvättade av dom.
Senare när hon kunde prata mer sa hon "håååååårdkladdig" om hon t ex hade ätit glass eller något liknande som kladdade och jag bara torkade händerna med papper. Då är man ju fortfarande alldeles "sticky" om händerna och det döpte hon så fint till hårdkladdig.
Men Elian... han älskar att kladda. Han kan sitta och krama om maten med händerna samtidigt som han flinar och ger ifrån sig några "hääää häääää".
Den här nya stolen som jag köpte är ju i och för sig smidig att torka av. Men ändå. Fan, vad jag hatar kladd.
Om blickar kunde döda...
Godmorgon Fredag! Det känns snarare som en Tisdag... hela den här veckan har blivit knäpp, först röddag i Måndags, sedan ledigt från skolan i Onsdags igen och nu är det redan helg. Men man klagar inte, det är skönt med en liten mjukstart efter en veckas påsklov.
Idag skulle Emilia ha en utedag med skolan. Dom skall springa något lopp. Emilia var sur som bara den i morse när hon insåg att jag hade lagt fram mjukisbyxor och slappt linne där hennes kläder brukar ligga på morgonen.
Som ni vet så AVSKYR hon ju allt som har med byxor att göra, hon totalvägrar. Det är klänningar och kjolar som gäller... och jag har tur om hon tar på sig ett par jeansleggings, men bättre än så blir det ej.
Hur som helst så gav hon först klädhögen en ond blick och sedan mig.
Jag försökte förklara att alla skulle ha idrottskläder på sig idag, att dom behövde något bekvämt att springa i - men hon fortsatte att ge mig mördarblickar hela morgonen.
Det blev lite bättre vid skolan när hon insåg att jag hade rätt, att dom flesta var mjukisklädda. Så jag fick mig en kylig kram innan hon sprang iväg med sina kompisar.
Sedan tog jag och Elian en liten sväng förbi gungparken innan vi gick hem igen.
Nu ligger han och somnar och jag skall göra honom sällis. Jag måste ladda batterierna efter en gnällnatt.
Ha en skön fredag, mina fina.
Idag skulle Emilia ha en utedag med skolan. Dom skall springa något lopp. Emilia var sur som bara den i morse när hon insåg att jag hade lagt fram mjukisbyxor och slappt linne där hennes kläder brukar ligga på morgonen.
Som ni vet så AVSKYR hon ju allt som har med byxor att göra, hon totalvägrar. Det är klänningar och kjolar som gäller... och jag har tur om hon tar på sig ett par jeansleggings, men bättre än så blir det ej.
Hur som helst så gav hon först klädhögen en ond blick och sedan mig.
Jag försökte förklara att alla skulle ha idrottskläder på sig idag, att dom behövde något bekvämt att springa i - men hon fortsatte att ge mig mördarblickar hela morgonen.
Det blev lite bättre vid skolan när hon insåg att jag hade rätt, att dom flesta var mjukisklädda. Så jag fick mig en kylig kram innan hon sprang iväg med sina kompisar.
Sedan tog jag och Elian en liten sväng förbi gungparken innan vi gick hem igen.
Nu ligger han och somnar och jag skall göra honom sällis. Jag måste ladda batterierna efter en gnällnatt.
Ha en skön fredag, mina fina.
Torsdagskvällen
Elian var inte alltför nöjd utomhus heller. Jag vet inte vad det är med honom men dom går ju igenom sådana här faser typ var och varannan dag känns det som. Men nu hade han faktiskt varit en riktig solstråle de senaste veckorna... sovit och ätit bra och varit allmänt jätteglad och charmig, så jag hade egentligen bara gått och väntat på en gnällperiod igen. Men det är bara att kämpa på, snart blir det bättre igen!
Hur som helst, vi gick förbi en lekpark som dom håller på att "renovera" här i området, men det var fortfarande avstängt så ungarna fick leka lite på den stora gräsmattan och uppmot skogen istället.
Sedan tröttnade både jag och Emilia på lillebrors kinkande så vi gick hem istället. Där fick Elian fisksoppa till middag (mest fisk och grönsaker och nästan ingen soppa, hehe), han satt och kladdade och grisade när han åt det själv och hade fisk i hela håret så det var bara att kasta honom i badet efteråt.
Nu sover han i alla fall sedan en timme tillbaka, jag och Emilia har precis ätit en sen middag och nu blir det sängen för hennes del.
Hur som helst, vi gick förbi en lekpark som dom håller på att "renovera" här i området, men det var fortfarande avstängt så ungarna fick leka lite på den stora gräsmattan och uppmot skogen istället.
Sedan tröttnade både jag och Emilia på lillebrors kinkande så vi gick hem istället. Där fick Elian fisksoppa till middag (mest fisk och grönsaker och nästan ingen soppa, hehe), han satt och kladdade och grisade när han åt det själv och hade fisk i hela håret så det var bara att kasta honom i badet efteråt.
Nu sover han i alla fall sedan en timme tillbaka, jag och Emilia har precis ätit en sen middag och nu blir det sängen för hennes del.
Gnällfest igen
Elian har inte riktigt gett mig chansen att uppdatera idag. Han har gnällt så fort jag bara har gått mot datorn, så som vanligt vinner han gråt- och gnällkriget.
Men nu leker Emilia med honom en snabbis medan hennes polare skulle gå in och käka, sedan skall hon ut igen... så nu får jag uppdatera i turbofart!
Idag har det storhandlats, fixats med ärenden på banken och som sagt krigats med Elian en del.
Men nu skall jag nog klä på honom och ta med mig honom ut istället. Det brukar vara mindre gnäll då.
Ha en fortsatt skön Torsdag!
Men nu leker Emilia med honom en snabbis medan hennes polare skulle gå in och käka, sedan skall hon ut igen... så nu får jag uppdatera i turbofart!
Idag har det storhandlats, fixats med ärenden på banken och som sagt krigats med Elian en del.
Men nu skall jag nog klä på honom och ta med mig honom ut istället. Det brukar vara mindre gnäll då.
Ha en fortsatt skön Torsdag!
Elian fick prova nya stolen...
...Och såhär mycket tyckte han om den:
Spruta = Glass
Idag har vi varit på läkarmottagningen och hos skolsyster. Emilia fick vägas, mätas, göra syn- och hörseltest och så var vi på en hälsokontroll hos doktorn också.
Hennes syn är lite sisådär så vi skulle få en remiss och kolla upp det ordentligt. Bäst att vara på den säkra sidan!
Emilia fick lite panik över detta, men det skall nog gå bra.
Hon fick även en spruta och skötte sig exemplariskt. Hon hoppade till och sa "eh aj" men sedan var det inget mer med det.
Hon fick en glass efteråt för att hon hade varit så duktig, så hon är rätt nöjd med livet.
Hennes syn är lite sisådär så vi skulle få en remiss och kolla upp det ordentligt. Bäst att vara på den säkra sidan!
Emilia fick lite panik över detta, men det skall nog gå bra.
Hon fick även en spruta och skötte sig exemplariskt. Hon hoppade till och sa "eh aj" men sedan var det inget mer med det.
Hon fick en glass efteråt för att hon hade varit så duktig, så hon är rätt nöjd med livet.
Han bjuder på pusskalas
Elian blir TOKIG om man lägger sig ned på golvet. Han attackerar en - bokstavligen - med pussar, kramar, stryptag, klappar och hoppar på en.
Och hans "pussar" är snarare att halvt äta upp en, haha.
Mer om Emilias pappasituation
Emilias pappa flyttade in hos mig och mina föräldrar när jag var gravid. Vi var unga och naiva men kära. Jag tänkte i dom banorna att vi skulle hålla ihop för alltid, att det var han och jag... och vårat växande mirakel i magen förstås. Han + Jag = Emilia.
Men vårat förhållande skulle bli allt annat än lätt. Första veckorna efter att Emilia föddes var han faktiskt till otroligt stor hjälp och det är väl dom veckorna jag inte kan stjäla "världens bästa pappa" ifrån honom. Jag var sjuk efter förlossningen med infektioner och led av förlossningsdepression. Han ställde verkligen upp och tog hand om våran nyfödda så mycket han kunde.
Sedan började det spåra ur efter det och han bevisade gång på gång med olika saker att han verkligen inte var redo för pappalivet.
Vi gjorde slut några månader senare och han tog sitt pick och pack och flyttade hem igen.
Efter det hade han Emilia några helger här och där, oftast med hjälp av hans släkt och familj och även vänner som han bestämde sig för att lämna bort Emilia till.
Efter en incident då en familjemedlem till honom ringde mig och sa "vi tar Emilia" närmade det sig slutet av deras såkallade relation. Mitt hjärta blöder av det här minnet än idag. Dom ville inte lämna ifrån sig Emilia och jag såg min bebisflicka där bakom dörren med armarna utsträckta framför sig och hur hon ropade "mamma" men dom bara slog undan henne och stängde ut mig.
Senare samma kväll stormade en del av deras släkt in hos oss och förklarade att jag krävde för mycket av honom. Att han inte pallade trycket av att ta hand om Emilia dom helgerna.
(Jag funderar än idag på varför i helvete dom vägrade lämna ifrån henne timmarna innan då?)
Det var sista gången jag eller Emilia såg honom.
Jag tänkte att om det var så jobbigt för honom så skulle han få ta nästa steg, det var upp till honom att ringa och förklara hur han ville ha det. Men det samtalet kom aldrig... veckor blev till månader och månader blev till år.
Några år senare fick jag en chock när jag lyssnade av mina meddelanden och hörde hans röst förklara att han ville ha kontakt med Emilia igen.
Vi bestämde att vi skulle ses och prata först, planera, komma överens.
Men han dök aldrig upp, sedan skickade han något sms om att hans mobil var urladdad.
Han hörde aldrig av sig efter det.
När jag pratade med honom i telefon innan vi bestämde att vi skulle ses så undrade jag såklart varför och hur han kunde ha vänt ryggen till. Han förklarade att han inte hade något att ge Emilia, att han inte hade varit redo.
Och på ett sätt förstår jag hur han tänkte. Han visste att han inte var bra för henne, att hon skulle ha det bättre utan honom.
Men jag förstår inte nu i efterhand var det där samtalet kom ifrån om han bara skulle strunta i det igen? Insåg han att han fortfarande inte hade något vettigt att erbjuda sitt kött och blod?
Och även om jag har viss förståelse för hur han tänker så ursäktar det inte hans familj. Vuxna människor som återigen var barnvakt och skapade ett band till Emilia. Jag ser ingen vettig anledning till att dom också bestämde sig för att skita i henne. Oavsett hur jag skruvar och analyserar detta så kommer jag aldrig förstå mig på dom.
Hur som helst. Med åren som liten Emilia har hon nöjt sig med att veta att hennes pappa inte är närvarande, men att hon har en morfar som ställer upp istället.
Jag har aldrig nekat henne information hon vill ha och jag har aldrig ljugit ihop några falska historier om honom.
Vi har pratat öppet, jag har visat bilder men jag har inte berättat något detaljerat.
Vid ett tillfälle hörde jag hur hon berättade för folk att "min pappa bor i Kina". Det hela var rätt komiskt, men hon var ju så liten. Hon hade förknippat Chile med Kina och fått för sig att han bodde i det landet, inte att han kom därifrån.
Men nu är frågorna inte lika ytliga. Nu är det känslomässiga frågor. Hon är ju inte så liten längre, hon förstår mer än vad jag säkert vill och hon tänker så himla mycket och analyserar... precis som jag gör.
Efter att ha läst era kommentarer och erfarenheter så känns det bättre nu att sätta mig ned och prata med henne. Inga onödiga detaljer som i det här inlägget, det är oviktigt för henne att veta just nu. Men jag kommer inte vrida mer på sanningen, gå runt det hela så mycket som möjligt och prata bort det.
Hon förtjänar att veta vissa saker. Jag antar att hennes vänner pressar henne mycket också och att hon på så sätt är ivrig om att få reda på saker nu.
Jag kommer absolut inte svartmåla honom, säga något elakt eller berätta om några fruktansvärda minnen. Jag kommer bara säga det jag vet, vilket egentligen inte är så mycket om man tänker efter.
Jag får ju en stor lust till att ringa upp människan och säga "Du, våran dotter undrar varför hennes pappa inte vill ha henne - vad skall jag säga?".
Tisdag här
Först och främst; tack för alla jättefina kommentarer och allt stöd till det tidigare inlägget.
Idag har vi varit på en liten utflykt inne i stan. Vi åkte bland annat till IKEA där jag skulle köpa en ny matstol till Elian. Jag har redan en jättefin som matchar in i köket bra, men Elian "vickar på stolen" vid bordet så jag ville ha en sådan med eget bord eller rättare sagt bricka på till honom.
Emilia fick även shoppa nya sommarskor och Elian fick en hög med nya tishor vilket behövs nu när det helt plötsligt har blivit sommarvärme.
Nu somnade i alla fall Elian rätt nyligen och Emilia har inte kommit i säng än. Sent har det blivit alltså! Men Emilia skall ändå inte till plugget i morgon, hon har tid hos sjuksyster och läkare, skall få spruta osv... så det blir en hemmadag efter det.
Men jag skall slänga in henne i duschen nu och sedan blir det sängen för henne.
Ha en skön kväll.
Dagens mama i fin "Rachel Zoe" blus från Lindex.
Idag har vi varit på en liten utflykt inne i stan. Vi åkte bland annat till IKEA där jag skulle köpa en ny matstol till Elian. Jag har redan en jättefin som matchar in i köket bra, men Elian "vickar på stolen" vid bordet så jag ville ha en sådan med eget bord eller rättare sagt bricka på till honom.
Emilia fick även shoppa nya sommarskor och Elian fick en hög med nya tishor vilket behövs nu när det helt plötsligt har blivit sommarvärme.
Nu somnade i alla fall Elian rätt nyligen och Emilia har inte kommit i säng än. Sent har det blivit alltså! Men Emilia skall ändå inte till plugget i morgon, hon har tid hos sjuksyster och läkare, skall få spruta osv... så det blir en hemmadag efter det.
Men jag skall slänga in henne i duschen nu och sedan blir det sängen för henne.
Ha en skön kväll.
Dagens mama i fin "Rachel Zoe" blus från Lindex.
Att växa upp utan en pappa
Emilia har börjat ställa frågor som jag egentligen inte hade förväntat mig på flera år. Jag trodde inte att det skulle börja så himla tidigt. Det gäller hennes pappa. Nu verkar det inte räcka med mina bortförklaringar och vita lögner längre... hon kräver mer. Men samtidigt är hon alldeles för liten för att hantera sanningen i mina ögon.
Åh, det är så svårt. Det gör ont inom mig att se hennes sorgsna blick och se hur många frågor hon har, helt oförstående och förvirrad.
Jag mår illa av tanken av att hon kan känna att hon inte duger, att det är något fel på henne.
Jag visste att det skulle bli svårt när den här tiden kom. Jag har förberett mig och tänkt igenom saker att säga, jag vet att det är viktigt att förklara för henne hur älskad hon är, hur uppskattad hon är, att hon har mitt och flera andras stöd och kärlek.
Jag vill skydda henne från allt ont, jag vill inte att hon skall vara kapabel till att känna smärta.
Man känner sig så makt- och hjälplös.
Jag tycker att det är helt sjukt. Helt jävla sinnessjukt att man inte kan bry sig. Man var med under en graviditet, en förlossning, första tiden i livet. Och inte bara han utan även hans familj. Dom var barnvakt, umgicks med Emilia, ställde upp.
Sedan vänder alla ryggen. Hur kan man vara så känslokall? Åren går men frågorna försvinner aldrig. Ilskan. Åh, den otroliga ilskan mot dom. För Emilias skull. För underbara, vackra Emilias skull.
Det är deras förlust och knappast tvärtom, men jag kan inte hjälpa att jag blir både arg och ledsen.
Jag älskar dig, Elian älskar dig, Mormor och morfar älskar dig.
Åh, det är så svårt. Det gör ont inom mig att se hennes sorgsna blick och se hur många frågor hon har, helt oförstående och förvirrad.
Jag mår illa av tanken av att hon kan känna att hon inte duger, att det är något fel på henne.
Jag visste att det skulle bli svårt när den här tiden kom. Jag har förberett mig och tänkt igenom saker att säga, jag vet att det är viktigt att förklara för henne hur älskad hon är, hur uppskattad hon är, att hon har mitt och flera andras stöd och kärlek.
Jag vill skydda henne från allt ont, jag vill inte att hon skall vara kapabel till att känna smärta.
Man känner sig så makt- och hjälplös.
Jag tycker att det är helt sjukt. Helt jävla sinnessjukt att man inte kan bry sig. Man var med under en graviditet, en förlossning, första tiden i livet. Och inte bara han utan även hans familj. Dom var barnvakt, umgicks med Emilia, ställde upp.
Sedan vänder alla ryggen. Hur kan man vara så känslokall? Åren går men frågorna försvinner aldrig. Ilskan. Åh, den otroliga ilskan mot dom. För Emilias skull. För underbara, vackra Emilias skull.
Det är deras förlust och knappast tvärtom, men jag kan inte hjälpa att jag blir både arg och ledsen.
Jag älskar dig, Elian älskar dig, Mormor och morfar älskar dig.
Skoltrötta barn
Igår när Emilia var ute och lekte med en klasskompis på gården så kom det ett par äldre grabbar från deras skola förbi och sa "Tjena tjejer, skola i morgon då... trååååkigt va? Fan, jag somnar alltid på lektionerna... nää börja ALDRIG i trean säger jag bara".
Jag satt för tillfället på balkongen då och dom stod precis nedanför. Det gick inte, jag kunde inte hålla mig för skratt.
Emilia och hennes kompis stod mest som frågetecken och jag hörde nästan Emilias tankar snurra i raketfart, hon som älskar skolan och tycker att det är skitskoj.
Sedan pep Emilias kompis något "eh mmm, jo..." som svar. Sedan gick dom.
I morse var Emilia peppad ändå till att gå till skolan och skuttade upp ur sängen tidigt som fan med ett leende på läpparna.
Jag och Elian var lite segare av oss. Vi har ju vant oss vid helt andra tider nu under lovet och Elian har sovit som en prins. Men nu är det slut på sovmorgnar och tillbaka till vanliga rutiner.
Ett par iphonebilder från helgen.
Jag satt för tillfället på balkongen då och dom stod precis nedanför. Det gick inte, jag kunde inte hålla mig för skratt.
Emilia och hennes kompis stod mest som frågetecken och jag hörde nästan Emilias tankar snurra i raketfart, hon som älskar skolan och tycker att det är skitskoj.
Sedan pep Emilias kompis något "eh mmm, jo..." som svar. Sedan gick dom.
I morse var Emilia peppad ändå till att gå till skolan och skuttade upp ur sängen tidigt som fan med ett leende på läpparna.
Jag och Elian var lite segare av oss. Vi har ju vant oss vid helt andra tider nu under lovet och Elian har sovit som en prins. Men nu är det slut på sovmorgnar och tillbaka till vanliga rutiner.
Ett par iphonebilder från helgen.
Elian kämpade på
Idag hade Emilia med sig en kompis till parken med oss. Dom var såklart inte speciellt sugna på att vara nära mig och Elian så dom sprang mest iväg. Elian blev förtvivlad och kröp runt och letade efter dom.
Sprang dom uppför berget så kämpade han med att hänga efter. Det gick dock sådär, han orkade ta något "steg" men gled ned igen efter det.
Han gav dock aldrig upp. Han vet vad han vill - och då skall han ha det också.
Sprang dom uppför berget så kämpade han med att hänga efter. Det gick dock sådär, han orkade ta något "steg" men gled ned igen efter det.
Han gav dock aldrig upp. Han vet vad han vill - och då skall han ha det också.
Alkohol behöver inte betyda fylla
Då och då dyker det upp frågor här om min syn på alkohol. Jag har svarat några gånger i kommentarsfältet och även mailat tillbaka.
Igår skrev Katrin Z ett provocerande inlägg om att dricka sig berusad och leka med barn. Jag antar att hon sitter och skrattar medan folk attackerar med kommentarer om hur djävulskt dum hon är.
I samband med detta fick jag en kommentar från någon som inte ville att jag skulle publicera hennes kommentar men hon ville i alla fall att jag skulle dela med mig av mina åsikter.
Alkohol är ett så laddat ämne i Sverige. Jag tycker inte att man måste förknippa alkohol med fylla, det står jag för. Jag kan ta ett glas vin till eller efter maten på helgerna.
Men jag skulle inte dricka mig berusad på dagtid för att sedan leka med mina barn. Jag väntar oftast med mitt vinglas tills Elian har gått och lagt sig. Det känns på något sätt bättre så, men jag skulle inte dö av dåligt samvete om jag tog ett glas till middagen och han fortfarande var vaken. Som sagt, vin i mina ögon förknippas inte med att bli full.
Att dricka så jag blir berusad gör jag om jag har barnvakt - inte framför mina barn.
Men som sagt, jag är inte emot alkohol. Alls. Jag tycker bara att det är överdrivet att folk jämt höjer på ögonbrynen om man nämner att man tar ETT glas. Man känner inte av det, man blir inte påverkad av det, men jag tycker om vin och dricker för smakens skull.
Jag vet dock att alla har olika åsikter om alkohol och jag respekterar andras syn på det.
Dela gärna med er om hur ni känner!
Igår skrev Katrin Z ett provocerande inlägg om att dricka sig berusad och leka med barn. Jag antar att hon sitter och skrattar medan folk attackerar med kommentarer om hur djävulskt dum hon är.
I samband med detta fick jag en kommentar från någon som inte ville att jag skulle publicera hennes kommentar men hon ville i alla fall att jag skulle dela med mig av mina åsikter.
Alkohol är ett så laddat ämne i Sverige. Jag tycker inte att man måste förknippa alkohol med fylla, det står jag för. Jag kan ta ett glas vin till eller efter maten på helgerna.
Men jag skulle inte dricka mig berusad på dagtid för att sedan leka med mina barn. Jag väntar oftast med mitt vinglas tills Elian har gått och lagt sig. Det känns på något sätt bättre så, men jag skulle inte dö av dåligt samvete om jag tog ett glas till middagen och han fortfarande var vaken. Som sagt, vin i mina ögon förknippas inte med att bli full.
Att dricka så jag blir berusad gör jag om jag har barnvakt - inte framför mina barn.
Men som sagt, jag är inte emot alkohol. Alls. Jag tycker bara att det är överdrivet att folk jämt höjer på ögonbrynen om man nämner att man tar ETT glas. Man känner inte av det, man blir inte påverkad av det, men jag tycker om vin och dricker för smakens skull.
Jag vet dock att alla har olika åsikter om alkohol och jag respekterar andras syn på det.
Dela gärna med er om hur ni känner!
Sommarvärme
Det blev en heldag utomhus idag igen. Vi besökte fyra lekparker och barnen gjorde sitt.
Nu skulle vi kunna ha en tävling om vem som är tröttast av oss tre - det står nog rätt lika mellan allihopa. Solen och friska luften stjäl ordentligt med energi.
Men å andra sidan blir man så jäkla lycklig av det här vädret, av värmen. Man går där ute i någon slags bubbla och ler för sig själv. Man ser Emilia springa så fort hon kan över ängar, klättra i träd med massa små knoppar, plocka blommor som bara blir fler och fler och titta uppmot solen och säga "åh, vad det är skönt när det är såhär varmt".
Vi är en sommarfamilj helt enkelt.
Nu skulle vi kunna ha en tävling om vem som är tröttast av oss tre - det står nog rätt lika mellan allihopa. Solen och friska luften stjäl ordentligt med energi.
Men å andra sidan blir man så jäkla lycklig av det här vädret, av värmen. Man går där ute i någon slags bubbla och ler för sig själv. Man ser Emilia springa så fort hon kan över ängar, klättra i träd med massa små knoppar, plocka blommor som bara blir fler och fler och titta uppmot solen och säga "åh, vad det är skönt när det är såhär varmt".
Vi är en sommarfamilj helt enkelt.
Från skogen
Ett par bilder till från gårdagen.
Annars har vi haft en seg eller rättare sagt sen start på dagen idag. Elian somnade om vid halv sju i morse och vaknade inte förrän 08.50. Skönt!
Sedan somnade han igen två timmar senare och då fick jag avnjuta värmen på balkongen. Så jäkla skönt att få lite färg på kroppen igen, även om det är minimalt än så länge.
Jag satt i alla fall och läste ut en bok, sprang ut och in av rädsla för getingarna som vaknat till liv igen (getingar är som monster i mina ögon, hua) och lyssnade på musik.
Lillskrutt vaknade för en stund sedan så nu blir det lunch och sedan rör vi oss utåt.
Bubbles
Tänk att barn kan tycka att det är så skoj med bubblor. Elian tittade till en början med väldigt stora ögon men sedan hoppade han upp och ned och försökte fånga dom och tjöt av skratt.
Bubblor liksom? Det måste vara något magiskt...
Ute på balkongen i kvällsljuset igår.
Bubblor liksom? Det måste vara något magiskt...
Ute på balkongen i kvällsljuset igår.
När en sexåring väljer namn
Emilia leker för tillfället med dockor och jag lyssnar lite i smyg. Hon har döpt dom tre dockorna som hon nu leker med till "Lisa, Marie och Gunilla". Är det verkligen namn som barn väljer?
Jag minns när jag var liten, då döpte jag mina dockor till totalt weirda namn, helt ovanliga eller egna påhittade. Men Gunilla? På en "nollårig bebis" som Emilia kallar det.
Jag tyckte att det lät kul.
Men precis när jag satt och tänkte i dom här banorna så döpte hon den fjärde dockan till "Juliana".
Förresten, på tal om namn så frågade jag Emilia vad hon tycker att våran nya katt skall heta. Svaret var "Miss Miss". Fan, vilken miss? Nja, jag får nog prata bort det namnet lite fint.
Jag minns när jag var liten, då döpte jag mina dockor till totalt weirda namn, helt ovanliga eller egna påhittade. Men Gunilla? På en "nollårig bebis" som Emilia kallar det.
Jag tyckte att det lät kul.
Men precis när jag satt och tänkte i dom här banorna så döpte hon den fjärde dockan till "Juliana".
Förresten, på tal om namn så frågade jag Emilia vad hon tycker att våran nya katt skall heta. Svaret var "Miss Miss". Fan, vilken miss? Nja, jag får nog prata bort det namnet lite fint.
Elian förstod inte grejen
"Nä, nu får ni ge er. Det här vill jag INTE vara med på..."
Sedan kröp han iväg.
Skog och sol
Våran dag har spenderats långt ute i skogen med sällskap. Elian fick krypa runt som han ville och lyckades för det första fastna i en taggbuske och även ramla bakåt från stående position. Men med lite sår här och där så var han snabbt på g igen och inte det minsta rädd.
Emilia hade med sig förstoringsglas och samlade på sig myror och annat som hon inspekterade, annars sprang hon något varv runt ängen och plockade blommor.
Det grillades, solades och jagades Ellepelle.
Behöver jag nämna att jag är helt slut? Men nu skall det målas ägg. Emilia har tjatat enda sedan vi klev innanför dörren.
Påskägg
Båda barnen letade och hittade sina ägg i morse (Emilia hjälpte Elian lite). Emilia fick ett ägg med godis och ett annat med lite småsaker som en bolero, leksak, såpbubblor osv.
Elian fick ett med russin och snacks från Semper Småfolk och en boll.
Efteråt sa Emilia "Men... jag tror att det fattas något, det måste finnas mer!". Jag blev lite smått irriterad och tänkte att hon var otacksam men innan jag hann slänga ur mig någon kommentar om det så fortsatte hon "Jag har pratat med påskharen och det är DU som måste leta nu".
I en byrålåda fann jag en teckning som hon ritat men skrivit att den var från påskharen.
Jag tyckte att det var snällt av henne att tänka på mig, men det blev rätt uppenbart att hon inte tror på påskharen längre... hehe.
Happy easter
Fin inredning
Elian kände för att skapa en ny inredningstrend. Glöm shabby-hysterin, nu är det trasigt som gäller.
Halva lampor is the shit. Eller? Nja.
Långfredagsmat?
Här har vi varit trötta hela förmiddagen. Elian somnade sent igår, Emilia kom hem jättesent och sedan skulle båda gå upp tidigt. Men vi lyckades vakna till liv ändå.
Skönt även att få lite energi av att solen bestämde sig för att titta fram efter den gråa morgonen som var.
Vi skall väl snart bege oss ut. Ikväll blir det grillning med mina föräldrar!
Jag säger pass på traditionell påskmat. Jag känner att det räcker med sådant en gång om året och det är till julen! Så jäkla gott är det inte. Jag har dock köpt en helgskinka, mest för att det var billigt... men den lär lagas och användas som frukostpålägg bara.
Hur känner ni, dukar ni upp traditionellt till påsk?
Köttfärskladd
Idag slängde jag ihop en snabb köttfärssås. Jag hade egentligen planerat att fixa piroger men det strulade ihop sig med degen och klockan började bli mycket.
Men Elian var inte ledsen för det. Han fick kladda ordentligt med köttfärssås och jäklar vilken hit det var!
Han fick sitta och äta med bar överkropp och sedan åkte han ned i badet. Han hade mat i håret, på ryggen, över hela armarna och ja... överallt!
Träffade påskharen
Det blev lite ändrade planer tidigare. Emilia bestämde sig för att åka ut till ön över dagen istället, så där är hon nu. Då passade jag på att "ta ett möte med påskharen" och få det gjort. Annars hade jag haft lite bekymmer om hur jag skulle lösa årets påskägg utan att Emilia skulle märka.
Och det märktes att jag var ute i sista sekund för det mesta var slut, men jag fick vara lite kreativ!
Jag och Elian sprang i alla fall in och ut ur några affärer, skulle ha uträttat ärenden på banken men upptäckte att det var stängt - såklart, sedan njöt vi av solen och promenerade till lekparken. Men precis när vi kom fram dit så la sig ett mörkt täcke över himlen och nu är det grått ute.
Han fick i alla fall krypa runt och leka efter att ha suttit snällt i vagnen i ett par timmar.
Nu skall jag fixa i ordning middag till oss (så skönt när han äntligen kan äta det vi äter!).
Sedan inväntar vi syster lite senare ikväll.
Och det märktes att jag var ute i sista sekund för det mesta var slut, men jag fick vara lite kreativ!
Jag och Elian sprang i alla fall in och ut ur några affärer, skulle ha uträttat ärenden på banken men upptäckte att det var stängt - såklart, sedan njöt vi av solen och promenerade till lekparken. Men precis när vi kom fram dit så la sig ett mörkt täcke över himlen och nu är det grått ute.
Han fick i alla fall krypa runt och leka efter att ha suttit snällt i vagnen i ett par timmar.
Nu skall jag fixa i ordning middag till oss (så skönt när han äntligen kan äta det vi äter!).
Sedan inväntar vi syster lite senare ikväll.
En bra dag!
Elian sov riktigt bra i natt och sedan bjöd både han och Emilia på sovmorgon i morse så jag är en utvilad, pigg och glad mama idag! Vi började dagen med en stor grötfrukost med jordgubbar, sedan röjde barnen med alla tusen leksaker i ett par timmar innan Elian däckade igen.
Då passade jag på att sätta mig i solen på balkongen, dricka kaffe och läsa. Guld!
Nu vaknade han igen så jag skall fixa ihop någon lunch åt oss, sedan blir det förmodligen parklek och promenad.
Ha en skön dag!
Då passade jag på att sätta mig i solen på balkongen, dricka kaffe och läsa. Guld!
Nu vaknade han igen så jag skall fixa ihop någon lunch åt oss, sedan blir det förmodligen parklek och promenad.
Ha en skön dag!
Emilia busar vidare...
Emilia har alltid varit en enkel unge. Hon har lyssnat, förstått, respekterat och gjort som hon blivit tillsagd. Hon har även brytt sig om andra människor, haft ett varmt hjärta och tagit åt sig av andras åsikter och viljor.
Men även fast man har ett "enkelt" barn så kan man bli skogstokig emellanåt, hehe. Hon är proffs på att kliva på ens sista nerv, testa minsta lilla gräns och trotsa och säga emot allt som går.
Det börjar bli intensivt, sjuuuukt intensivt. Man får lust att banka skallen i väggen emellanåt.
Att ha småbarn som är vakna på nätterna och gnäller på dagtid är INGENTING i jämförelse med trotsåldrarna som man har att vänta (och då har jag ändå haft en djävulsupplevelse med Elian det här första året).
Jag är helt övertygad om att föräldrarollen på något sätt blir svårare ju mer tiden går, desto äldre barnen blir.
Självklart är alla barn olika och alla föräldrar upplever det olika. Men jag är fasen rädd för det riktiga tonårstrotset om jag upplever min sexåriga dotter som en liten mini-tonåring nu.
Om jag säger "gör inte så" då gör hon så, hon kan länge sitta och tjura för ingenting, hon kan banka och stampa med fötterna och bli en allmän drama queen för minsta lilla, hon hittar på saker som man höjer på ögonbrynen åt och undrar "hur FAN tänkte hon där?".
Ibland - i efterhand - är vissa saker rätt roliga. Även fast man sitter och biter ihop och är redo explodera när man väl är där, men som sagt... i efterhand, då kan man skratta. Lite.
Igår luktade våran lägenhet som jag vet inte vad.
Jag hade sagt åt Emilia kvällen innan när jag kände parfymlukt att hon absolut inte får spraya med något utan att fråga. Jag tycker inte att barn skall ha parfym, speciellt inte barn med känslig hy. Så jag förklarade att det var ett no no.
Men igår kände jag hur något började lukta. Starkt som satan, så jag undrade om hon hade sprayat igen. "Nääää vadåååå" får jag som svar, sedan inser hon väl att det inte går att förneka så hon började med att hon hade sprutat lite i luften "bara för att se" men i slutändan kom det fram att hon hade sprutat många gånger i luften, på hela sig, i hela sitt rum (inklusive leksaker och leksakslådor).
Antagligen ville hon bara att det skulle lukta gott, vi hade ju storstädat hela dagen. MEN där undrar man ändå "varför? hur?" jag förstår inte. Jag sa ju klart och tydligt kvällen innan att det var förbjudet.
En annan sak gäller våra morgnar. Hon och Elian vaknar samtidigt nu på lovet och så fort Emilia har hört Elian så flyger hon in i mitt sovrum. Jag ligger då fortfarande och blundar och drar mig lite. Rätt skönt att ha Emilia då som kan prata och busa i ett par minuter så man slipper gå upp omedelbums som Elian annars vill.
Men hur som helst... många morgnar öppnar jag ögonen och finner Emilia inne i Elians spjälsäng. Jag har sagt åt henne tusen gånger att hon inte får, att den kan gå sönder. Men ändå sitter hon där och hoppar runt med Ellepelle var och varannan morgon.
Det är som att hon måste göra tvärtom när det gäller ALLT. Jag kanska skall börja med "jaaaa, Emilia, gör exakt sådär" då lär hon kanske göra som hon skall.
Men även fast man har ett "enkelt" barn så kan man bli skogstokig emellanåt, hehe. Hon är proffs på att kliva på ens sista nerv, testa minsta lilla gräns och trotsa och säga emot allt som går.
Det börjar bli intensivt, sjuuuukt intensivt. Man får lust att banka skallen i väggen emellanåt.
Att ha småbarn som är vakna på nätterna och gnäller på dagtid är INGENTING i jämförelse med trotsåldrarna som man har att vänta (och då har jag ändå haft en djävulsupplevelse med Elian det här första året).
Jag är helt övertygad om att föräldrarollen på något sätt blir svårare ju mer tiden går, desto äldre barnen blir.
Självklart är alla barn olika och alla föräldrar upplever det olika. Men jag är fasen rädd för det riktiga tonårstrotset om jag upplever min sexåriga dotter som en liten mini-tonåring nu.
Om jag säger "gör inte så" då gör hon så, hon kan länge sitta och tjura för ingenting, hon kan banka och stampa med fötterna och bli en allmän drama queen för minsta lilla, hon hittar på saker som man höjer på ögonbrynen åt och undrar "hur FAN tänkte hon där?".
Ibland - i efterhand - är vissa saker rätt roliga. Även fast man sitter och biter ihop och är redo explodera när man väl är där, men som sagt... i efterhand, då kan man skratta. Lite.
Igår luktade våran lägenhet som jag vet inte vad.
Jag hade sagt åt Emilia kvällen innan när jag kände parfymlukt att hon absolut inte får spraya med något utan att fråga. Jag tycker inte att barn skall ha parfym, speciellt inte barn med känslig hy. Så jag förklarade att det var ett no no.
Men igår kände jag hur något började lukta. Starkt som satan, så jag undrade om hon hade sprayat igen. "Nääää vadåååå" får jag som svar, sedan inser hon väl att det inte går att förneka så hon började med att hon hade sprutat lite i luften "bara för att se" men i slutändan kom det fram att hon hade sprutat många gånger i luften, på hela sig, i hela sitt rum (inklusive leksaker och leksakslådor).
Antagligen ville hon bara att det skulle lukta gott, vi hade ju storstädat hela dagen. MEN där undrar man ändå "varför? hur?" jag förstår inte. Jag sa ju klart och tydligt kvällen innan att det var förbjudet.
En annan sak gäller våra morgnar. Hon och Elian vaknar samtidigt nu på lovet och så fort Emilia har hört Elian så flyger hon in i mitt sovrum. Jag ligger då fortfarande och blundar och drar mig lite. Rätt skönt att ha Emilia då som kan prata och busa i ett par minuter så man slipper gå upp omedelbums som Elian annars vill.
Men hur som helst... många morgnar öppnar jag ögonen och finner Emilia inne i Elians spjälsäng. Jag har sagt åt henne tusen gånger att hon inte får, att den kan gå sönder. Men ändå sitter hon där och hoppar runt med Ellepelle var och varannan morgon.
Det är som att hon måste göra tvärtom när det gäller ALLT. Jag kanska skall börja med "jaaaa, Emilia, gör exakt sådär" då lär hon kanske göra som hon skall.
Gult är inte alltid fult
Emilia pyntade två vaser med påskris och så drog vi fram lite annat påskpyssel som hon har gjort genom åren.
Nu har vi påskfint här hemma!
Fixardag
På sistone har det blivit mest fotouppdatering här inne, jag vet. Ibland tar det stopp när jag väl skall skriva och jag är så trött på "idag har jag, sen gick vi och nu gör vi" osv. Det känns bara som en massa ointressant bla bla bla. Jag är ju en helt vanlig människa med ett helt vanligt vardagligt liv - och ibland hamnar inspirationen någon annanstans, då blir det kameran. Och på sistone har jag haft kameran med mig överallt och fotat allt möjligt, stup i kvart. Jag känner mig så jäkla motiverad och inspirerad och då känns det lättast att bara uppdatera med bilder och dela med mig av våra dagar på så sätt.
Hur som helst. För att dela med mig lite av min vardag så kan jag säga att jag har grovstädat lägenheten idag. Morfar tog med sig barnen ut på stan och sedan till parken.
Annars är det så jäkla svårt att verkligen storstäda med dom här. Elian hittar gärna på något bus medan eller hänger i mina ben så man storstädar alldeles för sällan.
Men nu blev det i alla fall en ordentlig vårstädning här hemma och det känns skönt.
Nu skall det fixas med påskpynt. Emilia står redan och donar med fjädrar.
Sedan blir det pizza med hemkörning till middag. Slappt.
Gårdagens middag:
Vi skulle ha grillat igår men det blev ändrade planer och fick bli en snabb nödlösning. Det gick fort och smakade helt ok! En alldeles vanlig vardagsmiddag.
Vårens Emilia
Upp på tå
Åh, vad jobbigt det blir när Emilia går ut på balkongen....
Emilia förbereder sig
Linda hade med sig en bok till Emilia idag. Den tyckte hon verkligen om! Nu skall hon läsa, plugga och förbereda sig inför när hennes egna lilla kattunge flyttar hem till oss. Vi längtar efter den lilla vita hårbollen!
Sött från H&M
Förra veckan när jag var inne och shoppade inför att skämma bort Elian på hans födelsedag så hittade jag ett par saker till mig själv också.
Den fina tunikan från h&ms "Conscious collection" hann jag snabbt rycka åt mig och ballerina skorna fick också mer än gärna följa med hem. Det fanns bara ett enda par kvar och dom var i min storlek så jag hade tur.
Som småbarnsförälder är jag ungefär lika dålig med vitt som barnen själva.
Kladdar dom så lyckas även jag få lite kladd på mig. Vitt är verkligen inte min färg helt enkelt - men det gick inte att motså.
Underbara vår
I morse drog Emilia iväg tidigt. Hon hade blivit lovad att få gå hem till min faster och umgås med henne nu när de båda har påsklov. Så vid nio - halv tio stod hon med skor och tjocktröja på och vinkade hej då till mig.
Jag och Elian blev alltså dissade av storasyster idag men fick istället sällskap av Linda och Joline. Vi njöt av vädret, lekte i parken, åt lunch och glass nere vid hamnen.
Det var full fart på Elian som vanligt. Han lekte och fjantade sig och skrattade åt allt och alla.
Vi kom hem för ca en timme sedan och han slocknade ganska omgående. Han var trött efter en lång natt och tidig morgon (jag sa ju att det alltid går åt helvete när jag nämner det eller hoppas lite!) så han sover gott nu!
Jag skall njuta av lite lugn och ro medan han sussar. Så tyst och skönt här hemma!
Sedan blir det grillning ikväll igen!
Jag och Elian blev alltså dissade av storasyster idag men fick istället sällskap av Linda och Joline. Vi njöt av vädret, lekte i parken, åt lunch och glass nere vid hamnen.
Det var full fart på Elian som vanligt. Han lekte och fjantade sig och skrattade åt allt och alla.
Vi kom hem för ca en timme sedan och han slocknade ganska omgående. Han var trött efter en lång natt och tidig morgon (jag sa ju att det alltid går åt helvete när jag nämner det eller hoppas lite!) så han sover gott nu!
Jag skall njuta av lite lugn och ro medan han sussar. Så tyst och skönt här hemma!
Sedan blir det grillning ikväll igen!
Härligt
Elian har sovit som en prins, hela natten - två nätter i rad nu. Då har han gått och lagt sig efter kl 20 på kvällen och dessutom sovit asbra på dagen. Det har varit så himla skönt att vakna upp på morgonen, utvilad och redo för dagen, istället för att ha ångest och bara vilja dra täcket över huvudet igen.
Hur som helst så sov han lite sämre på dagen idag men jag lyckades envisas med att hålla honom vaken till strax efter 20 och sedan däckade han. Förhoppningsvis sover han hela natten igen. Men jag vet att så fort jag nämner det eller hoppas lite extra - då vaknar han 100 gånger.
Så jag skall ta det som det kommer, men det har varit skönt i alla fall!
Nu skall jag natta Emilia och kolla på BB. Sedan skall jag hoppa i säng! Ha en trevlig kväll.
Lite vår/sommarkänsla:
Hur som helst så sov han lite sämre på dagen idag men jag lyckades envisas med att hålla honom vaken till strax efter 20 och sedan däckade han. Förhoppningsvis sover han hela natten igen. Men jag vet att så fort jag nämner det eller hoppas lite extra - då vaknar han 100 gånger.
Så jag skall ta det som det kommer, men det har varit skönt i alla fall!
Nu skall jag natta Emilia och kolla på BB. Sedan skall jag hoppa i säng! Ha en trevlig kväll.
Lite vår/sommarkänsla:
Sola, leka, grilla
Idag har vi njutit av det underbara vädret. Först passade jag på att ligga i solen på balkongen i någon timme medan Elian sov middag. Och efter det begav vi oss till en strand där vi premiärgrillade för i år.
Det dröjde ungefär två minuter innan Emilia "råkade" gå ned i sjön med skor och allt på.
Men hon verkade inte alltför besvärad av det. Hon trampade runt i det iskalla vattnet barfota och satt efter det på filten och käkade mer än vad jag orkade.
Helt otroligt hur mycket mat som kan få plats i hennes lilla mage. Korvar, biffar, potatissallad, frukt både innan och efter maten osv.
Och det första hon frågade när vi kom hem var "vad får jag äta nu?". Galet.
Det dröjde ungefär två minuter innan Emilia "råkade" gå ned i sjön med skor och allt på.
Men hon verkade inte alltför besvärad av det. Hon trampade runt i det iskalla vattnet barfota och satt efter det på filten och käkade mer än vad jag orkade.
Helt otroligt hur mycket mat som kan få plats i hennes lilla mage. Korvar, biffar, potatissallad, frukt både innan och efter maten osv.
Och det första hon frågade när vi kom hem var "vad får jag äta nu?". Galet.
Birthday cake
Och så var det tårtan...
Innan vi åt tårta hade jag lagat i ordning en enkel middag. Elian pillade lite i maten, kycklingen var ingen större hit och potatiskroketter var sådär. Sedan lessnade han helt och ville bara dricka vatten istället.
Men så ställdes tårtan fram. Socker introduktion. Då skulle det ätas minsann!
Jordgubbarna var storfavoriten men han kladdade, käkade och spexade av lycka.
Tårta is the shit.
Årets presenter
Elian fick inget alltför märkvärdigt i födelsedagspresent i år. Han leker knappt med leksaker så det kändes onödigt att kasta en massa pengar på det. Det är väl i sådanafall några speciella bilar, böcker och bollar som han leker med.
Så han fick en lastbil, en ny pekbok, en badleksak, en "Makka Pakka" -leksak (av någon anledning har jag kallat honom för 'Makka Pakka' enda sedan han var yttepytte - en av många smeknamn, ja - men leksaken köptes som en symbol/minne), en hög med kläder, ett sandlåde-set med stor lastbil och så pengar från våra släktingar.
Presenterna var ju mest "bara för att". Han tyckte istället att ballongerna var riktigt skojiga. Han kröp efter, nöp tag, kastade och jagade dom överallt. Sedan blev han lite snopen när dom pangade.
Men hur som helst så försökte Emilia tvinga honom att riva upp paketen, men han var totalt ointresserad.
När dom väl hade fått upp första paketet så låg det en bok där i och då tyckte han att det var vettigare att titta i den än att öppna nästa.
Emilia blev frustrerad.
Lekland
Leklandet igår var en stor hit! Jag hade räknat med att Elian skulle vara lite reserverad och skraj till en början, men icke! Så fort han släpptes ned på mattorna så var det fullt ös.
Jag kan säga att jag har träningsvärk efter att ha krupit efter barnen genom tunnlar och små utrymmen igår.
Dom kröp och sprang runt, hoppade studsmatta, åkte rutschkanor, Elian hittade bilar att leka med och ja som sagt: fullt ös!
Massa bilder:
Jag kan säga att jag har träningsvärk efter att ha krupit efter barnen genom tunnlar och små utrymmen igår.
Dom kröp och sprang runt, hoppade studsmatta, åkte rutschkanor, Elian hittade bilar att leka med och ja som sagt: fullt ös!
Massa bilder:
Födelsedagskalas
Åh, vilken dag vi har haft! Vi är nog lika utmattade, allihopa.
Elian började med att sova HELA natten för att sedan vakna upp på strålande humör. Jag fick en chock när jag vaknade INNAN honom och undrade varför det var ljust mitt i natten, men så var klockan halv sju.
Hur som helst så var han bara uppe i ett par timmar och slocknade sedan igen och sov i mer än tre timmar.
Efter det blev det presenter, lekland, middag och tårta.
Och nu somnade han precis. Trött, jättenöjd, mätt och glad.
Jag har ca 300 bilder från dagen att gå igenom, men jag slänger upp dessa till en början.
Det blev en lyckad födelsedag. Så mycket känslor och stolthet inom mig!
Elian började med att sova HELA natten för att sedan vakna upp på strålande humör. Jag fick en chock när jag vaknade INNAN honom och undrade varför det var ljust mitt i natten, men så var klockan halv sju.
Hur som helst så var han bara uppe i ett par timmar och slocknade sedan igen och sov i mer än tre timmar.
Efter det blev det presenter, lekland, middag och tårta.
Och nu somnade han precis. Trött, jättenöjd, mätt och glad.
Jag har ca 300 bilder från dagen att gå igenom, men jag slänger upp dessa till en början.
Det blev en lyckad födelsedag. Så mycket känslor och stolthet inom mig!
Grattis världens bästa Elian
(Musik: Florence and the machine - Cosmic love)
Jag ställer in så det här inlägget publiceras efter midnatt.
Videon säger allt. Grattis min fina son på 1-årsdagen. Jag älskar dig så obeskrivligt mycket!
Åksjuka + presenter
Elian fick premiäråka i sin nya bilbarnstol idag (det enda han egentligen behövde i födelsedagspresent). Han hatar ju att åka bil i vanliga fall, som ni vet, men nu med den nya stolen så satt han tyst och nöjd och tittade ut genom fönstret.
Tråkigt nog blev han åksjuk igen och bjöd på en spya mitt i allt, stackaren.
Men som tur var gick det bra efteråt ändå. Han blev lite chockad precis efter och grät i ett par sekunder men sedan började han skratta och på hemvägen blev det inget mer kräks.
Det är väl tur att vi inte åker bil alltför ofta, för det kan inte vara lätt att vara så liten och bli åksjuk.
Vi hittade i alla fall lite småsaker till honom. Han var ju med och såg allting, men han är ju fortfarande för liten för att förstå något.
På hemvägen köpte vi med oss McDonalds, sedan fick Elian krypa av sig lite energi hemma och bada bort spyan.
Sedan somnade han så fort jag la ned honom. Förhoppningsvis sover han bra i natt och vaknar upp utvilad, pigg och glad lagom till den stora dagen i morgon!
Tråkigt nog blev han åksjuk igen och bjöd på en spya mitt i allt, stackaren.
Men som tur var gick det bra efteråt ändå. Han blev lite chockad precis efter och grät i ett par sekunder men sedan började han skratta och på hemvägen blev det inget mer kräks.
Det är väl tur att vi inte åker bil alltför ofta, för det kan inte vara lätt att vara så liten och bli åksjuk.
Vi hittade i alla fall lite småsaker till honom. Han var ju med och såg allting, men han är ju fortfarande för liten för att förstå något.
På hemvägen köpte vi med oss McDonalds, sedan fick Elian krypa av sig lite energi hemma och bada bort spyan.
Sedan somnade han så fort jag la ned honom. Förhoppningsvis sover han bra i natt och vaknar upp utvilad, pigg och glad lagom till den stora dagen i morgon!
Nu blir det shopping
Nu blir det utflykt nummer två för Emilias del. Vi skall åka iväg och handla födelsedagspresenter till Elian.
Klockan tickar så det är dags att skynda så vi kommer hem idag.
Ha en fantastisk dag i det soliga vädret!
Klockan tickar så det är dags att skynda så vi kommer hem idag.
Ha en fantastisk dag i det soliga vädret!
Utflykt men ingen resa
Nu har jag precis lämnat Emilia vid tågstationen där resten av hennes klass väntade. Idag skall dom på utflykt till stora staden och alla verkade taggade och förväntansfulla.
Dom skulle ha med sig lunchlåda, så Emilia var snabb med att be mig om att steka pannkakor igår.
Annars så är det sista dagen innan påsklovet, vilket känns rätt skönt.
Egentligen borde vi vara på väg mot Göteborg så fort Emilia har slutat skolan, men det blir inte så längre. Det körde ihop sig med vissa planer så vi fick skippa resan.
Riktigt tråkigt då jag verkligen hade sett fram emot det. Men men, det är bara att acceptera läget.
Emilia tyckte att det var helt ok, hon får ju nämligen göra sin tårta då. Hon har planerat hur Elians tårta skall se ut i flera månader.
Så nu blir det födelsedagsplanering på hemmaplan istället.
Dom skulle ha med sig lunchlåda, så Emilia var snabb med att be mig om att steka pannkakor igår.
Annars så är det sista dagen innan påsklovet, vilket känns rätt skönt.
Egentligen borde vi vara på väg mot Göteborg så fort Emilia har slutat skolan, men det blir inte så längre. Det körde ihop sig med vissa planer så vi fick skippa resan.
Riktigt tråkigt då jag verkligen hade sett fram emot det. Men men, det är bara att acceptera läget.
Emilia tyckte att det var helt ok, hon får ju nämligen göra sin tårta då. Hon har planerat hur Elians tårta skall se ut i flera månader.
Så nu blir det födelsedagsplanering på hemmaplan istället.
Sweet child of mine
(Baby med en massa mat i munnen. Charmigt... hehe)
Idag skulle Elian egentligen ha fått sina 1-årssprutor. Men med tanke på att vi har en långdragen förkylning här så tyckte sköterskan att det var bättre om vi väntade ett tag. Enda tills efter påsk blir det.
Han fick sista sprutan för mer än ett halvår sedan, då satt jag där med en ledsen liten bebbe i famnen och grät i takt med honom. Jag och mitt mammahjärta, jag vet. Men så sa sköterskan att "nu behöver du inte oroa dig, nu är det låååångt kvar till nästa spruta. Då kommer han vara ett år!".
Men nu sitter vi här och det känns inte alls som så himla länge sedan. Galet.
To save a life. Obehagligt!
Idag hände något obehagligt. Jag stod vid spisen och lagade middag till Elian samtidigt som han kröp runt mina ben som vanligt. Sedan tröttnade han på att hänga i mig så han kröp under bordet och lekte med stolarna.
Efter ett tag började han hosta hysteriskt. Jag tittade bakåt för att se om han var ok och då började han pipa. Han var helt panikslagen i blicken och satt bara och pep från halsen. Han fick inte luft.
Jag kastade det jag höll på med och skrek helt galet på hjälp (nej, jag är inte bra på att hantera en kris), samtidigt som jag tryckte och bankade på ryggen. Sedan flög några bitar av kvarglömda/nedtappade "rester" från hans mellanmål tidigare ut ur honom och han kippade efter luft.
Han tog några djupa andetag, borrade in ansiktet i halsen på mig och började gråta hysteriskt.
Jag med.
Det var fruktansvärt. Det äckliga ljudet han gav ifrån sig, paniken i blicken och den extrema rädslan.
Åh, älskade du.
Han återhämtade sig dock utan problem. Han grät ett tag, men sedan åt och drack han som vanligt. Jag var rädd för att han inte ens skulle våga äta. Men som sagt, det var inga problem.
Efter ett tag började han hosta hysteriskt. Jag tittade bakåt för att se om han var ok och då började han pipa. Han var helt panikslagen i blicken och satt bara och pep från halsen. Han fick inte luft.
Jag kastade det jag höll på med och skrek helt galet på hjälp (nej, jag är inte bra på att hantera en kris), samtidigt som jag tryckte och bankade på ryggen. Sedan flög några bitar av kvarglömda/nedtappade "rester" från hans mellanmål tidigare ut ur honom och han kippade efter luft.
Han tog några djupa andetag, borrade in ansiktet i halsen på mig och började gråta hysteriskt.
Jag med.
Det var fruktansvärt. Det äckliga ljudet han gav ifrån sig, paniken i blicken och den extrema rädslan.
Åh, älskade du.
Han återhämtade sig dock utan problem. Han grät ett tag, men sedan åt och drack han som vanligt. Jag var rädd för att han inte ens skulle våga äta. Men som sagt, det var inga problem.
Planer inför sommaren '11
Tiden går ju fortare än vad man tror och snart är det sommarlov för Emilias del. Jag har suttit och funderat lite på vad vi skall göra. Planen just nu är att hyra en stuga - var fan som helst - nära sjö/havet. Att komma bort från Nynäs och spendera hela sommaren i en sommarstuga vore underbart och perfekt för barnen.
(Om ni har några tips eller känner någon som hyr ut så får ni jättegärna maila. Ni brukar alltid ha massa tips!)
Annars står en sista minuten i slutet av sommaren - början av hösten högt upp på listan.
Och så småsaker som Gröna Lund för Emilias skull osv.
Åh älskade sommar, snart snart snart!
Har ni några roliga sommarplaner på g?
(Om ni har några tips eller känner någon som hyr ut så får ni jättegärna maila. Ni brukar alltid ha massa tips!)
Annars står en sista minuten i slutet av sommaren - början av hösten högt upp på listan.
Och så småsaker som Gröna Lund för Emilias skull osv.
Åh älskade sommar, snart snart snart!
Har ni några roliga sommarplaner på g?
Våran Onsdag
När Emilia kom in tidigare blev Elian en överlycklig lillebror. Dom lekte tillsammans inne i hennes rum i någon timme medan jag plockade, vek tvätt och städade undan lite.
Jag tittade till dom då och då och dom är ju för goa. Emilia satt och skulle lära honom att rita och han koncentrerade sig på att rita på papperet, men det mesta av färgen hamnade på hans hand.
Senare var han alldeles grön på handen och vid middagsbordet kämpade han som fan med att käka upp det som fanns på handen. Antagligen trodde han att det var broccoli då han hade det på tallriken, hehe.
Till Emilias förtjusning fick båda kidsen korv och makaroner till middag och jag själv åt pizza från Pizza hut, mums!
Efter det fick Elian bada och skrubba hans färgglada händer och sedan somnade han helt utmattad.
Nu har även storasyster nattats och jag själv skall njuta av kvällens tystnad med serier som vanligt.
Trevlig kväll!
Jag tittade till dom då och då och dom är ju för goa. Emilia satt och skulle lära honom att rita och han koncentrerade sig på att rita på papperet, men det mesta av färgen hamnade på hans hand.
Senare var han alldeles grön på handen och vid middagsbordet kämpade han som fan med att käka upp det som fanns på handen. Antagligen trodde han att det var broccoli då han hade det på tallriken, hehe.
Till Emilias förtjusning fick båda kidsen korv och makaroner till middag och jag själv åt pizza från Pizza hut, mums!
Efter det fick Elian bada och skrubba hans färgglada händer och sedan somnade han helt utmattad.
Nu har även storasyster nattats och jag själv skall njuta av kvällens tystnad med serier som vanligt.
Trevlig kväll!
Emilias äventyr
Emilia bor numera ute på gården eller på gångvägarna här i området. Hon har hittat en massa kompisar som bor på samma gata, både skolkompisar och andra barn.
Emilia är annars ganska rädd av sig och vågar inte gå ut på gården själv och leka. Hon är i behov av vänner eller mig. Så därför är det ju som sagt jättebra att hon har funnit en massa nya barn att leka med.
För tillfället har dom med sig sparkcyklarna och är här omkring och åker.
Jag står dock och hönsar i fönstret till och från hela tiden och letar. Men det är väl inte så konstigt när man är van vid att hon alltid vill ha med mig där ute.
Elian är dock inte helt nöjd med att hon jämt är borta. Han ropar efter henne och vill titta ut genom fönstret med mig. Gulle, han saknar syster! Han fick i alla fall leka ute i parken tidigare idag så han får vara nöjd.
Annars var det simskola idag igen för Emilias del och det var lika roligt som alltid.
Tydligen så håller dom på att lära sig att dyka på rätt sätt. Hon visade nämligen från en parkbänk ned på gräsmattan. Stolt är hon också - badbruden.
Emilia är annars ganska rädd av sig och vågar inte gå ut på gården själv och leka. Hon är i behov av vänner eller mig. Så därför är det ju som sagt jättebra att hon har funnit en massa nya barn att leka med.
För tillfället har dom med sig sparkcyklarna och är här omkring och åker.
Jag står dock och hönsar i fönstret till och från hela tiden och letar. Men det är väl inte så konstigt när man är van vid att hon alltid vill ha med mig där ute.
Elian är dock inte helt nöjd med att hon jämt är borta. Han ropar efter henne och vill titta ut genom fönstret med mig. Gulle, han saknar syster! Han fick i alla fall leka ute i parken tidigare idag så han får vara nöjd.
Annars var det simskola idag igen för Emilias del och det var lika roligt som alltid.
Tydligen så håller dom på att lära sig att dyka på rätt sätt. Hon visade nämligen från en parkbänk ned på gräsmattan. Stolt är hon också - badbruden.
En dag på Malta
Jag satt och kikade på gamla videoklipp från gamla mobilen nu i morse och fann denna från Malta.
Emilia leker programledare (?) och spexar till det när hon berättar om sin dag på delfinariet.
Lite tråkigt med det dåliga ljudet, men det är som sagt filmat med mobilen.
Åh, vad jag längtar tillbaka!
Ibland går det bra - och ibland.....
Klockan 04.30 väcker Elian mig och jag upptäcker att han har lyckats kissa igenom blöjan och han i princip kunde simma i sin säng. Great... byta sängkläder, tvätta av Ellepelle och sätta på ny pyjamas. Sedan välling och så somnar han till slut om.
2 timmar senare väcker han mig, jag jublar över att han sovit till 7 och tänker att det kommer nog bli en bra dag trotsallt.
Jag väcker Emilia, försöker få henne att skynda lite efter frukosten för att det börjar bli brådis. Hon står, lika morgonglad som vanligt, och sjunger på någon enformig melodi och borstar håret. Utan någon tanke på att skynda alltså.
Vi springer ut och lyckas hinna i tid. Vi kramas, pussas och säger att vi ses efter skolan som vanligt.
Jag och Elian går hemåt. Väl hemma börjar han gnälla i ungefär samma stund som jag sätter ned honom på golvet. Sedan varvar han några skrattattacker med skrikattacker. Jag tänker inte så mycket på det, han brukar ändå vara trött vid den tiden så jag ger honom lite käk, stoppar om honom i sängen och förväntar mig att få sova i några timmar.
Ha - han powernappade och väcker mig innan jag själv ens hann somna.
Vi går upp. Gnällfesten fortsätter. Inget konstigt med tanke på att han är skittrött. Försöker få honom att somna om en gång. Återigen: HA!
Så jag försöker få honom på andra tankar istället. Det funkar ibland men för det mesta hänger han i mina ben eller drar i min datorsladd, eller bankar på det där jäkla vitrinskåpet som jag har lust att kasta åt helvete.
Till slut antar jag att han inte fick i sig tillräckligt med frulle, så jag börjar med en tidig lunch åt honom.
HA - för tredje gången. Han har ingen större lust alls att äta. Roligare var det att pilla i maten och kasta bitar överallt i köket. Vid det här laget biter jag ihop hårt och säger "nej... ajaj... nej inte så... stoppa i munnen".
Till slut ger jag upp, tar bort tallriken och sätter ned Elian på golvet igen.
Helt plötsligt är han på asbra humör. Charmar, garvar, larvar sig... men jag sitter halvt bitter och vill egentligen bara FÅ vara irriterad en stund. Jag håller mig i ca tio sekunder innan jag själv börjar skratta åt honom när han står på två leksaker, upp och ned och säger "häää hääää"! Han är för jäkla rolig ibland.
Dags att hämta Emilia. Jag bråkar med Elian om att klä på ytterkläderna - han HATAR att klä på sig.
Sedan kastar jag på mig jacka, sjal, snörar på mig mina converse, jagar upp Elian som har börjat krypa mot andra sidan lägenheten och sätter på honom mössan igen som han redan har kastat bort.
Är på väg att öppna ytterdörren när jag känner att något luktar...
"Fan. Han har bajsat"
Ibland går allt så jäkla bra. Känner liksom att man har turen med sig.
Det är tur att jag kan stanna upp, skratta och tycka att mitt eget liv är rätt komiskt. Åh, underbara barn... tänk vad tråkigt allt skulle vara utan er.
Trotsig och Busig
Elian har kommit in i en för tidig trotsålder. Han gör allt han inte får göra - och älskar det.
Han har utvecklat ett hysteriskt humör och skriker för minsta lilla. Säger jag nej så skriker han rakt ut, tar jag bort honom från något ställe där han inte får vara så blir han dubbelt så tung, hänger i mina armar som en klump och skriker rakt ut.
Han vet exakt vad han får och inte får göra och det är som om han tycker att det är skoj att jag blir irriterad. Ändå skriker han som sagt rakt ut efteråt.
Att ställa sig vid mitt datorbord och skaka på det och slå på datorn - det är alltid nummer ett på listan. Men det får han inte. Såklart.
Sedan är vitrinskåpet nummer två. Där ställer han sig gärna och bankar så hårt han kan på glaset så hela skåpet skakar. Det får han inte heller.
Sedan är det sladdar, uttag, toaletten osv som han ger sig på efter det.
Det roliga är ju att han alltid tittar på mig och flinar samtidigt som han är på väg mot det förbjudna. Unge!!
För det mesta är han ju världens bästa och gladaste (men vild)! Han hittar på så roliga saker, älskar att skratta och framför allt: älskar att få mig att skratta. Han är en charmig liten busunge och varenda dag med honom får mig att sväva. Det händer alltid något nytt men ibland.... ja, ni vet, hehe.
För övrigt så håller han sig fortfarande till sitt eget språk, visar inget större intresse för att prata "på riktigt" men förstår helt sanslöst mycket. Jag pratar, han lagrar och kommer ihåg... liksom suger åt sig alla mina ord som en svamp och vet vad det innebär till nästa gång.
Nu har han i alla fall börjat säga "där" rätt mycket. På promenaden i morse så pekade han på varenda bil, på tåget, på bussen, på en lastbil och sa "dää".
Sedan gick vi förbi fåglar, han pekade och sa "dää pip pip pip".
Men som sagt, annars kör han sitt eget språk och har en massa olika tonlägen och 'ord' för olika saker. Japp, han lär bli en sådan där unge som endast jag förstår och så kommer alla fråga "vad sa han? vad säger han?", hehe.
Han har utvecklat ett hysteriskt humör och skriker för minsta lilla. Säger jag nej så skriker han rakt ut, tar jag bort honom från något ställe där han inte får vara så blir han dubbelt så tung, hänger i mina armar som en klump och skriker rakt ut.
Han vet exakt vad han får och inte får göra och det är som om han tycker att det är skoj att jag blir irriterad. Ändå skriker han som sagt rakt ut efteråt.
Att ställa sig vid mitt datorbord och skaka på det och slå på datorn - det är alltid nummer ett på listan. Men det får han inte. Såklart.
Sedan är vitrinskåpet nummer två. Där ställer han sig gärna och bankar så hårt han kan på glaset så hela skåpet skakar. Det får han inte heller.
Sedan är det sladdar, uttag, toaletten osv som han ger sig på efter det.
Det roliga är ju att han alltid tittar på mig och flinar samtidigt som han är på väg mot det förbjudna. Unge!!
För det mesta är han ju världens bästa och gladaste (men vild)! Han hittar på så roliga saker, älskar att skratta och framför allt: älskar att få mig att skratta. Han är en charmig liten busunge och varenda dag med honom får mig att sväva. Det händer alltid något nytt men ibland.... ja, ni vet, hehe.
För övrigt så håller han sig fortfarande till sitt eget språk, visar inget större intresse för att prata "på riktigt" men förstår helt sanslöst mycket. Jag pratar, han lagrar och kommer ihåg... liksom suger åt sig alla mina ord som en svamp och vet vad det innebär till nästa gång.
Nu har han i alla fall börjat säga "där" rätt mycket. På promenaden i morse så pekade han på varenda bil, på tåget, på bussen, på en lastbil och sa "dää".
Sedan gick vi förbi fåglar, han pekade och sa "dää pip pip pip".
Men som sagt, annars kör han sitt eget språk och har en massa olika tonlägen och 'ord' för olika saker. Japp, han lär bli en sådan där unge som endast jag förstår och så kommer alla fråga "vad sa han? vad säger han?", hehe.
Pusskalas
Kvällsnöjet igår var att pussas genom dörren. Egentligen skall Elian absolut inte leka med vardagsrumsdörren - eller någon dörr alls för den delen - jag är ju toknojig över att han skall klämma fingrarna.
Han har klämt sig en gång och efter det har han alltid blivit rädd och dragit bort handen om jag har ropat "akta fingrarna" men nu går han inte på det längre. Han flinar bara åt mig.
Men hur som helst så satt han vid dörren igår och började asgarva åt Emilia när hon tryckte upp fejjan vid glasrutan. Sedan var han generös nog att dela med sig av några pussar. Genom fönstret förstås.
Idag är glasrutan på dörren sådär mysigt kladdig från deras pusskalas igår. Mums.
Vårblommor
Idag plockade Emilia fina blommor på vägen hem. Hon som avgudar blommor, ALLA blommor, är ju helt överlycklig när det är vår och det börjar blomma lite överallt, varenda dag.
Härligt med vårkänslor...
Långhårig grabb
Elian har fått så himla mycket hår på sistone. Men bara mitt på huvudet - typ tuppkam. Så idag fick han låna en hårklämma (Den satt kvar i två sekunder. Max.)
Påskfint här utanför
Efter en stormig och känslosam helg för Emilias del är hon nu tillbaka i skolan. Det händer så mycket i hennes liv och mentalt och ibland vill jag bara stoppa tiden, hålla henne hårt i mina armar och skydda henne från allt runt omkring.
Men hur som helst, tillbaka i skolan var hon ja.
Här hemma håller Elian på att somna och jag skall göra honom sällskap alldeles strax. Jag måste passa på att sova och bli av med den här förkylningen.
Ha en trevlig Måndag!
Bilder från gården där Emilia upptäckte att dom hade påskpyntat fint...
Men hur som helst, tillbaka i skolan var hon ja.
Här hemma håller Elian på att somna och jag skall göra honom sällskap alldeles strax. Jag måste passa på att sova och bli av med den här förkylningen.
Ha en trevlig Måndag!
Bilder från gården där Emilia upptäckte att dom hade påskpyntat fint...
Tillökning
Hinderbana
Söndag
Idag har jag försökt hålla humöret uppe och inte bara ligga i soffan och tycka synd om mig och min hals. Det har ju varit fantastiskt väder ute så jag kände att det var lika bra att ta vara på det.
Emilia har varit ute i tretusen år nu. En av hennes skolkompisar kom förbi lagom tills jag och Elian skulle gå in och dom har varit ute hela eftermiddagen och gungat, lekt i parken och cyklat.
Det är ju SÅ himla skönt nu när det är ljust om kvällarna och hon har kompisar här i området som hon kan leka med.
Elian kryper för tillfället runt och ropar "äbbaaa" (Emilia). Han hör nämligen henne där ute där hon ropar, skrattar och tjoar.
Men nu skall han strax kastas i säng, Emilia skall ropas in och så skall vi äta middag. Ribs med klyftpotatis står på menyn ikväll.
Emilia har varit ute i tretusen år nu. En av hennes skolkompisar kom förbi lagom tills jag och Elian skulle gå in och dom har varit ute hela eftermiddagen och gungat, lekt i parken och cyklat.
Det är ju SÅ himla skönt nu när det är ljust om kvällarna och hon har kompisar här i området som hon kan leka med.
Elian kryper för tillfället runt och ropar "äbbaaa" (Emilia). Han hör nämligen henne där ute där hon ropar, skrattar och tjoar.
Men nu skall han strax kastas i säng, Emilia skall ropas in och så skall vi äta middag. Ribs med klyftpotatis står på menyn ikväll.
"Mera fart ska han haaa!"
Godmorgon Söndag!
Här har vi haft en någorlunda okej natt. Elian är fortfarande snorig men sov mycket bättre än natten innan, så jag tackar och tar emot.
När jag skulle upp och värma välling i natt så väcktes jag dock av att det kändes som om jag hade svalt några rakblad. När jag sedan var tvungen att prata med Elian och svara på Emilias frågor på morgonen blev det ännu värre.
Men men, halsont är alltid värst på morgonen för mig så nu efter ett par timmar känner jag mig nästintill levande i alla fall.
Nu sitter jag och försöker samla kraft till att ta med mig ungarna och gå ned till affären när dom öppnar och köpa hem lite färska frallor och färskpressad apelsinjuice. Vi får se hur det går!
Video från gungparken igår:
När Emilia får bestämma så blir det rätt vågat med fart som ni ser. Elian tjuter av skratt och ler i farten.
Om jag, hönsmorsan själv, ger fart blir det typ en tredjedel och han sitter mest där och ser trött ut.
Hur som helst så är det inte konstigt att Elian blir åksjuk av att gunga om han får gunga som på filmen....
Här har vi haft en någorlunda okej natt. Elian är fortfarande snorig men sov mycket bättre än natten innan, så jag tackar och tar emot.
När jag skulle upp och värma välling i natt så väcktes jag dock av att det kändes som om jag hade svalt några rakblad. När jag sedan var tvungen att prata med Elian och svara på Emilias frågor på morgonen blev det ännu värre.
Men men, halsont är alltid värst på morgonen för mig så nu efter ett par timmar känner jag mig nästintill levande i alla fall.
Nu sitter jag och försöker samla kraft till att ta med mig ungarna och gå ned till affären när dom öppnar och köpa hem lite färska frallor och färskpressad apelsinjuice. Vi får se hur det går!
Video från gungparken igår:
När Emilia får bestämma så blir det rätt vågat med fart som ni ser. Elian tjuter av skratt och ler i farten.
Om jag, hönsmorsan själv, ger fart blir det typ en tredjedel och han sitter mest där och ser trött ut.
Hur som helst så är det inte konstigt att Elian blir åksjuk av att gunga om han får gunga som på filmen....
Våran Lördag
Idag har det varit snorigt och segt hemma hos oss. Det verkar som en förkylning är på ingång. Igen.
Elian strejkade för första gången någonsin hans förmiddagslur idag. Han var så trött så ögonen gick i kors, men han skrek i två timmar innan jag gav upp och tog upp honom igen.
Annars älskar han sin förmiddagsvila. Han lägger sig på en gång, blundar och somnar på ett par minuter.
Sedan är jag däremot van vid att han är bökig på eftermiddagen, men just förmiddagen är helig för oss båda. Vi behöver verkligen vila då.
Men så blev det inte idag (undra om det är nya rutiner på g?).
Istället var han uppe och röjde och levde livet.
På eftermiddagen tog vi på oss ytterkläderna och mötte Linda och lilla Joline i lekparken. Det var välbehövligt med ett par timmars frisk luft men sedan var vi helt slut, alla tre, när vi kom innanför dörren.
Emilia fick i alla fall springa runt, gunga och skrika "titta på mig, titta på mig!", Elian kröp runt som en dåre som vanligt och Joline var mest intresserad av att äta stenar och grus, hehe.
Elian strejkade för första gången någonsin hans förmiddagslur idag. Han var så trött så ögonen gick i kors, men han skrek i två timmar innan jag gav upp och tog upp honom igen.
Annars älskar han sin förmiddagsvila. Han lägger sig på en gång, blundar och somnar på ett par minuter.
Sedan är jag däremot van vid att han är bökig på eftermiddagen, men just förmiddagen är helig för oss båda. Vi behöver verkligen vila då.
Men så blev det inte idag (undra om det är nya rutiner på g?).
Istället var han uppe och röjde och levde livet.
På eftermiddagen tog vi på oss ytterkläderna och mötte Linda och lilla Joline i lekparken. Det var välbehövligt med ett par timmars frisk luft men sedan var vi helt slut, alla tre, när vi kom innanför dörren.
Emilia fick i alla fall springa runt, gunga och skrika "titta på mig, titta på mig!", Elian kröp runt som en dåre som vanligt och Joline var mest intresserad av att äta stenar och grus, hehe.
Smoothies till mellis
Jag och kidsen delade på smoothies idag gjorda på: Banan, päron, äpple, jordgubbar, blåbär och lite mjölk.
Mums tyckte alla tre!
Emilias kiosk
Från läkare och lärare till kioskägare, hehe. Hon äger inte vilken kiosk som helst heller. Hon säljer "sandkakor, sandbollar, sandblommor och sånt".
Jag tycker att det är så himla kul att se att barnen har nytta av varandra och kan leka tillsammans, trots åldersskillnaden. Men Emilia har världens bästa tålamod också.
Lillebror river och förstör men hon skrattar och bygger upp igen för det mesta. Världens bästa Emilia...
Sallad med kräftstjärtar
Har gått runt och varit sugen på kräftstjärtar på sistone så det fick bli fredagsmiddag idag.
När jag öppnade paketet blev jag jättebesviken, dom smakade verkligen ingenting. Så det fick bli att fräsa på dom tillsammans med vitlök, chili, citron och vitt vin som jag har gjort med räkor tidigare.
Det tillsammans med pasta kokt i en massa curry, ägg, fetaost och en "Mustard vinaigrette" -dressing.
Gott.
Ute i parken
Emilia har hängt med en polare hela eftermiddagen så hon har varit nöjd och sysselsatt.
Själv kämpade jag i någon timme med att lägga Elian på eftermiddagen, han var egentligen supertrött men envisades med att skrika, gråta och ställa sig upp i sängen. Så jag gav upp, proppade honom med mellis, satte på galonisar och gick ut på gården.
Han levde livet där ute och kröp runt som en tok, sedan kom Emilia med hennes kompis och han satt eller stod mest och tittade på och log för sig själv när dom lekte.
En godkänd eftermiddag enligt Elian med andra ord...
Själv kämpade jag i någon timme med att lägga Elian på eftermiddagen, han var egentligen supertrött men envisades med att skrika, gråta och ställa sig upp i sängen. Så jag gav upp, proppade honom med mellis, satte på galonisar och gick ut på gården.
Han levde livet där ute och kröp runt som en tok, sedan kom Emilia med hennes kompis och han satt eller stod mest och tittade på och log för sig själv när dom lekte.
En godkänd eftermiddag enligt Elian med andra ord...
Svartvita Favoriter
Jag satt och letade lite inspiration bland äldre foton idag. Dessa är några av mina svartvita favvobilder. Dom har framkallats och sitter i ramar lite här och där.
Nästan ett år sedan dom togs. Älskade, underbara barn...
Nästan ett år sedan dom togs. Älskade, underbara barn...
En ganska orolig Torsdag
Dagen har varit riktigt slö. Jag har känt mig allmänt blä när det gäller allt. Elian har inte varit på sitt bästa humör de senaste två dygnen, jag själv gled runt i mjukisar till typ klockan 15 idag innan jag tog mig i kragen, duschade och tog med mig familjen ut och storhandlade mat.
Sedan började Emilias humör nå botten, hon klagade över att ha hemskt ont i magen, grät och hade det jobbigt. Jag tror att det är oro. Det händer så jäkla mycket i skolan nu och jag kan säga att jag funderar starkt på att byta skola. Vi trivdes bra till en början trots allt negativt jag hörde om skolan, men nu börjar jag förstå var skitsnacket kommer ifrån. Vissa saker börjar spåra ur och det märks här hemma.
Ändå vill hon gärna gå till skolan, hon tycker om att vara med vänner, lära sig saker och bli aktiverad (såklart) men som sagt; det märks här hemma att det är mycket problem i klassen.
Om man frågar henne så vill hon absolut inte byta ändå men det känns som om det borde finnas en gräns, går vissa saker över gränsen... då måste jag få hoppa in och ta över.
Hur som helst, det blev bättre i magen efter ett tag. Vi åt grillspett med tzatziki till middag och sedan somnade hon med ett leende på läpparna.
Även Elian somnade utan större problem idag och nu skall jag ta vara på mina timmar med lugn och ro och kika på serier och sedan BB.
Ha en fin kväll.
Elian blir helt tokglad när han får vara inne i Emilias rum ibland. Han hoppar runt som en galning, skrattar, river, röjer. Och som man ser på bilden ovan så är jordgloben riktigt rolig att snurra på.
Sedan började Emilias humör nå botten, hon klagade över att ha hemskt ont i magen, grät och hade det jobbigt. Jag tror att det är oro. Det händer så jäkla mycket i skolan nu och jag kan säga att jag funderar starkt på att byta skola. Vi trivdes bra till en början trots allt negativt jag hörde om skolan, men nu börjar jag förstå var skitsnacket kommer ifrån. Vissa saker börjar spåra ur och det märks här hemma.
Ändå vill hon gärna gå till skolan, hon tycker om att vara med vänner, lära sig saker och bli aktiverad (såklart) men som sagt; det märks här hemma att det är mycket problem i klassen.
Om man frågar henne så vill hon absolut inte byta ändå men det känns som om det borde finnas en gräns, går vissa saker över gränsen... då måste jag få hoppa in och ta över.
Hur som helst, det blev bättre i magen efter ett tag. Vi åt grillspett med tzatziki till middag och sedan somnade hon med ett leende på läpparna.
Även Elian somnade utan större problem idag och nu skall jag ta vara på mina timmar med lugn och ro och kika på serier och sedan BB.
Ha en fin kväll.
Elian blir helt tokglad när han får vara inne i Emilias rum ibland. Han hoppar runt som en galning, skrattar, river, röjer. Och som man ser på bilden ovan så är jordgloben riktigt rolig att snurra på.
"Vad vill du bli när du blir stor?"
Idag pratade vi lite om vad Emilia vill bli när hon blir stor. Doktor och lärare var två alternativ. Men man har ju fått höra en massa olika genom åren. Frisör, jobba i butik, "skridskoprinsessa", ryttare osv. Doktor har dock hängt med genom alla år och lärare verkar vara dagens stora favorit.
Här kommer Emilias tolkning med bilder:
Här kommer Emilias tolkning med bilder:
Inte blodpudding, men...
Idag fick prinskorven smaka på blueberry pancakes. Det var en hit!
Uppvisning
Här är filmen då Emilia visar en del av sin dans. Föreställ er att hon har lärt ut samma sak till några polare i klassen, både flickor och pojkar, som dansar bakom och bredvid henne - exakt samtidigt.
Hon fick ju beröm för att hon hade kommit ihåg sin koreografi själv och haft tillräckligt med tålamod för att visa och lära de andra på ett snällt sätt.
Det blir nog dansskola nästa termin, så hon får lära sig att dansa på riktigt...
Vad har Elian ätit?
När han var klar så såg det ut som om han hade smetat in ansiktet med jord. Mums, han var så gosig!
En regnig Onsdag
God eftermiddag!
Den här dagen har nästintill rusat förbi. Elian var lite kinkig tidigare så jag fann ingen tid att uppdatera i morse. Hur som helst så hade vi en planerad play date med Linda och Joline ute i parken idag, men med tanke på regnet så kändes det inte som någon bra ide. Visst, Elian och Joline hade säkert roat sig med att bada i vattenpölarna, men nä.. vi skippade det och tar det när vi får lite finare väder.
Nu somnade han i alla fall för en eftermiddagsnap efter en snabb prommis fram och tillbaka till skolan där vi hämtade hem Emilia. Hon var dock skitsur på både mig och Elian för att vi "hämtade för tidigt", vi välkomnades med en suck och "men vad gör niiiii här nuuuu?". Dom var nämligen lite sena på Fritids så hon hade inte hunnit äta något mellanmål där, och matkär som hon är så är det livsviktigt att äta deras mellis innan hon går hem.
Men så blev det icke. Hon surade hela vägen hem, sedan proppade hon i sig macka, jordgubbar och oboy och nu verkar hon någorlunda nöjd med livet.
På tal om Emilia så har jag fått tillåtelse att publicera dansen. Jag skall klippa ihop filmen, så håll utkik senare.
Den här dagen har nästintill rusat förbi. Elian var lite kinkig tidigare så jag fann ingen tid att uppdatera i morse. Hur som helst så hade vi en planerad play date med Linda och Joline ute i parken idag, men med tanke på regnet så kändes det inte som någon bra ide. Visst, Elian och Joline hade säkert roat sig med att bada i vattenpölarna, men nä.. vi skippade det och tar det när vi får lite finare väder.
Nu somnade han i alla fall för en eftermiddagsnap efter en snabb prommis fram och tillbaka till skolan där vi hämtade hem Emilia. Hon var dock skitsur på både mig och Elian för att vi "hämtade för tidigt", vi välkomnades med en suck och "men vad gör niiiii här nuuuu?". Dom var nämligen lite sena på Fritids så hon hade inte hunnit äta något mellanmål där, och matkär som hon är så är det livsviktigt att äta deras mellis innan hon går hem.
Men så blev det icke. Hon surade hela vägen hem, sedan proppade hon i sig macka, jordgubbar och oboy och nu verkar hon någorlunda nöjd med livet.
På tal om Emilia så har jag fått tillåtelse att publicera dansen. Jag skall klippa ihop filmen, så håll utkik senare.
Dagens E
Somrig och söt har Emilia varit här hemma idag i hennes underbara maxiklänning från Lindex.
Att blogga om en sexåring
Jag och Emilia har haft en intensiv period på sistone. Hon har verkligen varit och är inne i en svår fas just nu. Jag vet att ni ofta ber om att jag skall skriva mer om henne men ni måste förstå att hon inte är någon bebis längre, jag kan inte skriva vad som helst. Hon är en helt egen person med en egen personlighet och livssituation. Det är inte längre ok för mig att skriva hur mycket som helst, blotta personliga saker... även om jag gärna vill, även om jag gärna känner att jag behöver avreagera mig. Men då gör jag det i privata dokument.
Emilia är stor nu. Hon går in på min blogg då och då och läser det hon vill och kikar på bilder, hennes vänner kan läsa, deras föräldrar och personal på skola/fritids har läst.
Jag tänker alltid till tio gånger innan jag skriver något nuförtiden, så att hon inte skulle kunna skämmas över något, bli generad eller ledsen, därför blir det mycket ytligt och vardagligt.
Jag kan däremot skriva att det är jobbigt - utan problem. För jag vet att även hon vet om det, ALLA vet ju det... att barn till och från är en utmaning. Oavsett ålder. Och jag kan utan tvekan säga att trotsåldrarna bara blir svårare och mer komplicerade för varje år som går.
Hur som helst så har det varit intensivt på sistone. Mycket småtjaffs, mycket vardagligt, mycket samma skit - varje dag.
Jag försökte ju tidigare med en belöningstavla (minns ni det?). Den fungerade bra i början, men sedan bleknade intresset och så var vi tillbaka på ruta ett.
Vi tog ett långt snack tidigare. Om småsaker som faktiskt blir stora i längden. Och att vi, tillsammans, måste få ett slut på detta. Att det inte funkar att bråka om oviktiga saker varenda dag - bara för att.
Jag är stolt över Emilia... jag älskar henne villkorslöst mer och mer för varenda dag. Jag tittar ibland på henne länge när vi är i skolan och jag lämnar henne. När jag ser henne hälsa på sina vänner, ta dom i handen, skratta och le.
Att ofta få höra positiva saker från lärarna, om att hon uppför sig och är en schysst kompis. Det värmer. Det värmer hela mitt hjärta från grund och botten.
Men jag hoppas att vi tillsammans kan hitta en lösning på den här fasen, även fast jag vet att mycket av det är fullt naturligt. Barn testar gränser, provocerar och går gärna på nerver... och jag vet att efter den här trotsåldern så kommer det en ny och en minst lika intensiv. Men det vore så jäkla skönt att slippa gå runt och vara irriterad dagligen.
Hur som helst... att ha barn (oavsett ålder, igen) är inte bara guld och gröna skogar, det är tufft, men varenda dag är häftig på sitt sätt. Varenda steg i barnets utveckling är fascinerande och speciellt.
Nu skall jag fråga den trotsiga sexåringen om hon vill visa er sin dans som hon uppträdde med.
Jag återkommer!
Emilia är stor nu. Hon går in på min blogg då och då och läser det hon vill och kikar på bilder, hennes vänner kan läsa, deras föräldrar och personal på skola/fritids har läst.
Jag tänker alltid till tio gånger innan jag skriver något nuförtiden, så att hon inte skulle kunna skämmas över något, bli generad eller ledsen, därför blir det mycket ytligt och vardagligt.
Jag kan däremot skriva att det är jobbigt - utan problem. För jag vet att även hon vet om det, ALLA vet ju det... att barn till och från är en utmaning. Oavsett ålder. Och jag kan utan tvekan säga att trotsåldrarna bara blir svårare och mer komplicerade för varje år som går.
Hur som helst så har det varit intensivt på sistone. Mycket småtjaffs, mycket vardagligt, mycket samma skit - varje dag.
Jag försökte ju tidigare med en belöningstavla (minns ni det?). Den fungerade bra i början, men sedan bleknade intresset och så var vi tillbaka på ruta ett.
Vi tog ett långt snack tidigare. Om småsaker som faktiskt blir stora i längden. Och att vi, tillsammans, måste få ett slut på detta. Att det inte funkar att bråka om oviktiga saker varenda dag - bara för att.
Jag är stolt över Emilia... jag älskar henne villkorslöst mer och mer för varenda dag. Jag tittar ibland på henne länge när vi är i skolan och jag lämnar henne. När jag ser henne hälsa på sina vänner, ta dom i handen, skratta och le.
Att ofta få höra positiva saker från lärarna, om att hon uppför sig och är en schysst kompis. Det värmer. Det värmer hela mitt hjärta från grund och botten.
Men jag hoppas att vi tillsammans kan hitta en lösning på den här fasen, även fast jag vet att mycket av det är fullt naturligt. Barn testar gränser, provocerar och går gärna på nerver... och jag vet att efter den här trotsåldern så kommer det en ny och en minst lika intensiv. Men det vore så jäkla skönt att slippa gå runt och vara irriterad dagligen.
Hur som helst... att ha barn (oavsett ålder, igen) är inte bara guld och gröna skogar, det är tufft, men varenda dag är häftig på sitt sätt. Varenda steg i barnets utveckling är fascinerande och speciellt.
Nu skall jag fråga den trotsiga sexåringen om hon vill visa er sin dans som hon uppträdde med.
Jag återkommer!
Elian vs. "pippin" på armen
Det är inte lätt att vara liten....
Man vill trivas i sitt eget hem
Igår var jag ute en sväng och letade efter ett nytt soffbord. Jag har drömt om det länge... men aldrig direkt prioriterat det. Men nu är jag SÅ less på att ha svarta bord i vardagsrummet. Det ser konstant skitigt ut, man kan dammtorka tre gånger om dagen men det märks knappt.
Men jag hittade i alla fall inte något. Jag vet inte direkt vad jag vill ha heller. För ett år sedan började jag rikta in mig på Shabby-stilen och lite lantligt här hemma och mycket vitt. Men nu känns det så jäkla uttjatat, det blev en överdriven trend och nu kräks jag lite för mig själv över alldeles för mycket vitt.
Jag vill ha något nytt. Inget "too much", inget för mörkt... men bara inte helt vitt.
Jag vet, jag hör hur det låter. Vilket i-landsproblem, eller hur? Men jag känner att det är viktigt att trivas i sitt hem, speciellt när man är hemma så mycket som jag faktiskt är. Och nu gör jag verkligen inte det. Jag kliver motvilligt in i lägenheten och undviker att se mig omkring.
När vi ändå är inne på det här så skulle även en ny soffa behövas. Jag har en gammal jävel som har hängt med genom flera generationer i släkten. Den är ful, smutsig, sliten, sönder... men bekväm.
Vi behöver verkligen, verkligen, verkligen en ny. Men just en soffa känns skittråkigt att betala en massa pengar för (för dom är ju dyra - om man skall ha både en snygg och bekväm). Det känns onödigt, det är inte prio ett helt enkelt.
Hm, undra om man skall anmäla min svinstia till något hem-makeover-program med andra ord..?
Men jag hittade i alla fall inte något. Jag vet inte direkt vad jag vill ha heller. För ett år sedan började jag rikta in mig på Shabby-stilen och lite lantligt här hemma och mycket vitt. Men nu känns det så jäkla uttjatat, det blev en överdriven trend och nu kräks jag lite för mig själv över alldeles för mycket vitt.
Jag vill ha något nytt. Inget "too much", inget för mörkt... men bara inte helt vitt.
Jag vet, jag hör hur det låter. Vilket i-landsproblem, eller hur? Men jag känner att det är viktigt att trivas i sitt hem, speciellt när man är hemma så mycket som jag faktiskt är. Och nu gör jag verkligen inte det. Jag kliver motvilligt in i lägenheten och undviker att se mig omkring.
När vi ändå är inne på det här så skulle även en ny soffa behövas. Jag har en gammal jävel som har hängt med genom flera generationer i släkten. Den är ful, smutsig, sliten, sönder... men bekväm.
Vi behöver verkligen, verkligen, verkligen en ny. Men just en soffa känns skittråkigt att betala en massa pengar för (för dom är ju dyra - om man skall ha både en snygg och bekväm). Det känns onödigt, det är inte prio ett helt enkelt.
Hm, undra om man skall anmäla min svinstia till något hem-makeover-program med andra ord..?
Family ♥
"To us, family means putting your arms around each other and being there."
Elian vs. Emilia
Idag har jag pressat Elian till att bli intresserad av att gå. När Emilia var i hans ålder så gick hon. Hon vägrade till och med sitta i vagnen och skulle bara gå. Helst själv också. Hon var en kaxig och självsäker liten brud redan då.
Jag minns måååånga dagar efter dagis då man var trött, hon var dubbelt så trött och man bara ville sätta ned henne i vagnen och ta sig hemåt. Men ändå envisades hon med att hon skulle gå själv och försökte jag lyfta bort henne och ned i vagnen så kastade hon sig ned på marken och vrålade rakt ut.
Nu när jag har börjat tänka efter så ser jag många likheter personlighetsmässigt mellan Elian och Emilia.
Elian är ju ett riktigt charmtroll som gärna gör vad fasen som helst för att få alla att skratta... oavsett om det är hemma eller på bussen. Han flörtar hej vilt med alla.
Emilia var likadan. Jag minns första veckorna på dagis då man hämtade och personalen skrattade samtidigt som dom berättade om hur hon höll på att knasa och larva sig vid lunchbordet och ALLA garvade. Både stora och småbarn + personal.
Hon gjorde grimaser åt främlingar på bussen och det var sällan någon kunde gå förbi utan att le.
Men den stora skillnaden är att Emilia ville bli stor och självständig fort. Och Elian är så grymt jäkla feg av sig.
Hur som helst så lär han väl börja gå när han är typ tre år. Om ens då. För nu tvärvägrar han verkligen.
Det funkar om han får bestämma själv, t ex som på videon igår då han gav Emilia skjuts... och så går han runt soffbordet och mellan möbler. Men att hålla mig i handen och gå är han riktigt rädd för.
Hur som helst... det är roligt att tänka tillbaka och försöka minnas Emilias första år i livet. Man glömmer så lätt, tro mig... jag tror att det är naturligt för människan att "förtränga" allt det negativa och nästintill bara minnas det underbara, skojiga eller annorlunda. För jag kommer knappt ihåg Emilias helvetesnätter och första trotsåldrar. Jag minns inte hur många gånger per natt hon vaknade, jag minns inte hur hon lät eller hur hon reagerade när hon fick tänder. Sådana jobbiga saker försvinner nog ur minnet av en anledning.
Det är därför jag gärna noterar Elians utveckling nu, för att kunna läsa senare i livet och inte undra.
Men bara för att jag är ärlig så menar jag inte att jag hatar mitt liv, jag menar inte på att jag försöker klaga eller gnälla. Jag skriver bara som det är, för att jag gärna vill kunna läsa om det senare. Även om det känns nu som att jag ALDRIG skulle kunna glömma detaljer. Men man gör ju det.
En liten Emilia-skrutt, 1 år och 4 månader (ungefär):
Jag minns måååånga dagar efter dagis då man var trött, hon var dubbelt så trött och man bara ville sätta ned henne i vagnen och ta sig hemåt. Men ändå envisades hon med att hon skulle gå själv och försökte jag lyfta bort henne och ned i vagnen så kastade hon sig ned på marken och vrålade rakt ut.
Nu när jag har börjat tänka efter så ser jag många likheter personlighetsmässigt mellan Elian och Emilia.
Elian är ju ett riktigt charmtroll som gärna gör vad fasen som helst för att få alla att skratta... oavsett om det är hemma eller på bussen. Han flörtar hej vilt med alla.
Emilia var likadan. Jag minns första veckorna på dagis då man hämtade och personalen skrattade samtidigt som dom berättade om hur hon höll på att knasa och larva sig vid lunchbordet och ALLA garvade. Både stora och småbarn + personal.
Hon gjorde grimaser åt främlingar på bussen och det var sällan någon kunde gå förbi utan att le.
Men den stora skillnaden är att Emilia ville bli stor och självständig fort. Och Elian är så grymt jäkla feg av sig.
Hur som helst så lär han väl börja gå när han är typ tre år. Om ens då. För nu tvärvägrar han verkligen.
Det funkar om han får bestämma själv, t ex som på videon igår då han gav Emilia skjuts... och så går han runt soffbordet och mellan möbler. Men att hålla mig i handen och gå är han riktigt rädd för.
Hur som helst... det är roligt att tänka tillbaka och försöka minnas Emilias första år i livet. Man glömmer så lätt, tro mig... jag tror att det är naturligt för människan att "förtränga" allt det negativa och nästintill bara minnas det underbara, skojiga eller annorlunda. För jag kommer knappt ihåg Emilias helvetesnätter och första trotsåldrar. Jag minns inte hur många gånger per natt hon vaknade, jag minns inte hur hon lät eller hur hon reagerade när hon fick tänder. Sådana jobbiga saker försvinner nog ur minnet av en anledning.
Det är därför jag gärna noterar Elians utveckling nu, för att kunna läsa senare i livet och inte undra.
Men bara för att jag är ärlig så menar jag inte att jag hatar mitt liv, jag menar inte på att jag försöker klaga eller gnälla. Jag skriver bara som det är, för att jag gärna vill kunna läsa om det senare. Även om det känns nu som att jag ALDRIG skulle kunna glömma detaljer. Men man gör ju det.
En liten Emilia-skrutt, 1 år och 4 månader (ungefär):
Solen skiner igen
Måndag igen. Ny vecka. Lika skönt som alltid!
I morse när vi promenerade till skolan så suckade vi av det fortsatte gråa vädret, Emilia hoppade motvilligt i en vattenpöl och sa "men mamma, det skulle ju vara 14 grader och sol".
Sedan släpptes hon av i alla fall och jag och Elian gick hem igen. Senare la vi oss i sängen för att sova våran obligatoriska vardags-förmiddagsvila och jag fick ett par timmars välbehövlig sömn innan jag vaknade av att Elian satt och pratade med ett snöre på spjälskyddet.
Vi gick upp och möttes av ett ljust vardagsrum och nu har vi våra plusgrader och sol.
Ok, inte för att jag är ute och njuter av det. Men ändå. Själva grejen av att se solen är ju rätt schysst ändå.
Hur som helst, Elian sover och efter det skall vi röra oss utåt, jag har en del ärenden att uträtta.
Om det blir av.
Jag har nämligen lite av en otursdag idag. Saker som jag hade tänkt verkar inte riktigt fungera på mitt sätt...
Men men. Det blir nog bra. Ha det bra i solen!
Såhär seriös blev dagens mama-bild:
I morse när vi promenerade till skolan så suckade vi av det fortsatte gråa vädret, Emilia hoppade motvilligt i en vattenpöl och sa "men mamma, det skulle ju vara 14 grader och sol".
Sedan släpptes hon av i alla fall och jag och Elian gick hem igen. Senare la vi oss i sängen för att sova våran obligatoriska vardags-förmiddagsvila och jag fick ett par timmars välbehövlig sömn innan jag vaknade av att Elian satt och pratade med ett snöre på spjälskyddet.
Vi gick upp och möttes av ett ljust vardagsrum och nu har vi våra plusgrader och sol.
Ok, inte för att jag är ute och njuter av det. Men ändå. Själva grejen av att se solen är ju rätt schysst ändå.
Hur som helst, Elian sover och efter det skall vi röra oss utåt, jag har en del ärenden att uträtta.
Om det blir av.
Jag har nämligen lite av en otursdag idag. Saker som jag hade tänkt verkar inte riktigt fungera på mitt sätt...
Men men. Det blir nog bra. Ha det bra i solen!
Såhär seriös blev dagens mama-bild:
BF
Idag för ett år sedan var min lilla prinskorv beräknad (av alla olika datum - men detta var ju dagen D!). SOM jag gick och väntade och längtade, var frustrerad och nyfiken. Barnmorskorna lovade mig att jag inte skulle behöva gå tiden ut och att jag absolut inte skulle gå över tiden. I flera veckor trampade jag runt här hemma, tung som en kossa med värk från huvud till tå och bara väntade. Jag drack hallonbladste och äckliga mirakeldrycker - allt med hopp om att han bara skulle komma ut! Men bebben bestämde sig för att stanna kvar ett tag till och varenda dag över tiden kändes som en månad.
Jag minns det så väl. Graviditeten... varenda ögonblick och känsla - det känns som igår. Det är overkligt att det var ett år sedan. Sorg och glädje, smärta och lycka... fasen, vilken blandad prego-tid jag hade ändå. Men sedan kom Elian och då var allt värt det. Då ÄR allt värt det.
2010-04-04, gud vad jag klottrade med det datumet överallt. Jag trodde på det... att han skulle vara hos mig då - senast. Men som jag har sagt förut så var han envis redan då. Allt för att jävlas lite extra. Hehe.
Jag minns det så väl. Graviditeten... varenda ögonblick och känsla - det känns som igår. Det är overkligt att det var ett år sedan. Sorg och glädje, smärta och lycka... fasen, vilken blandad prego-tid jag hade ändå. Men sedan kom Elian och då var allt värt det. Då ÄR allt värt det.
2010-04-04, gud vad jag klottrade med det datumet överallt. Jag trodde på det... att han skulle vara hos mig då - senast. Men som jag har sagt förut så var han envis redan då. Allt för att jävlas lite extra. Hehe.
Inomhuslek
Den här dagen har varit otroligt slö och seg och det tackar jag vädret för. Det är lätt att man gärna bänkar sig inomhus när det är regnigt, grått och mörkt ute.
Dessutom har Elian varit väldigt trött av sig idag. Han sov länge i förmiddags och ligger nu och somnar igen. Han är lite sådan - antingen eller. Han tycker att det passar att antingen sova HELA tiden eller inget alls.
Hm, han kanske också påverkas av vädret helt enkelt?
Hur som helst, här är ett litet videoklipp från tidigare idag. Elian gillar att köra runt Emilia med hans bil. Sedan är han även proffs på att försöka härma allt hon säger. Orden har han svårt för, men som jag har nämnt tidigare så härmas han med ljud och toner, hehe.
Åh, vad jag älskar er. Jag hoppas att ni och resten av världen förstår att jag skulle offra vad som helst för eran skull - eran lycka och era liv kommer före mig själv och mitt eget. Varje dag - föralltid. Det är en självklarhet.
Dessutom har Elian varit väldigt trött av sig idag. Han sov länge i förmiddags och ligger nu och somnar igen. Han är lite sådan - antingen eller. Han tycker att det passar att antingen sova HELA tiden eller inget alls.
Hm, han kanske också påverkas av vädret helt enkelt?
Hur som helst, här är ett litet videoklipp från tidigare idag. Elian gillar att köra runt Emilia med hans bil. Sedan är han även proffs på att försöka härma allt hon säger. Orden har han svårt för, men som jag har nämnt tidigare så härmas han med ljud och toner, hehe.
Åh, vad jag älskar er. Jag hoppas att ni och resten av världen förstår att jag skulle offra vad som helst för eran skull - eran lycka och era liv kommer före mig själv och mitt eget. Varje dag - föralltid. Det är en självklarhet.
Sunday, bloody Sunday
God förmiddag bloggers!
Jag sitter och smuttar på dagens 100e kaffekopp (typ). Elian sover, Emilia ritar och det är allmänt lugnt här hemma.
Morgonen började dessutom på bästa sätt idag. Emilia tog en rejäl sovmorgon till halv tio, vilket hon VERKLIGEN behövde. Och även Elian somnade om vid 6 i morse och sov vidare till 8. Jag fick nästan en chock när jag kikade på klockan och insåg att vi hade sovit. Det kändes som man bara hann blunda innan han sa godmorgon igen.
Hur som helst så klev vi upp, åt en massa frulle och inväntade storasyster.
Sedan var det fullt ös hela förmiddagen. Barnen har både lekt och bråkat och lekt igen och nu somnade Elian som sagt, helt utslagen.
Egentligen borde jag vara pigg idag. Aspigg och totalt utvilad. OM jag hade gått och lagt mig i tid så hade jag fått sova i tusen år (så typiskt). Men tack vare en kär bloggläsare som tipsade om serien "Pretty little liars" så var jag såklart tvungen att se vad det var och efter det var jag helt fast och satt uppe till efter midnatt någon gång och kunde inte sluta titta.
MEN egentid är lika välbehövligt som sömn så jag klagar inte. Tack för tipset "S"!
Nu skall jag fortsätta kika på serien så länge Elian sover. Ha en skön Söndag trots det eviga gråa vädret.
Bilder från morgonen.
Jag var bara tvungen att lägga upp den första bilden. Emilia skrattade hysteriskt åt den i evigheter, hon tyckte att lillebror såg så rolig ut så det är för hennes skull ;)
Jag sitter och smuttar på dagens 100e kaffekopp (typ). Elian sover, Emilia ritar och det är allmänt lugnt här hemma.
Morgonen började dessutom på bästa sätt idag. Emilia tog en rejäl sovmorgon till halv tio, vilket hon VERKLIGEN behövde. Och även Elian somnade om vid 6 i morse och sov vidare till 8. Jag fick nästan en chock när jag kikade på klockan och insåg att vi hade sovit. Det kändes som man bara hann blunda innan han sa godmorgon igen.
Hur som helst så klev vi upp, åt en massa frulle och inväntade storasyster.
Sedan var det fullt ös hela förmiddagen. Barnen har både lekt och bråkat och lekt igen och nu somnade Elian som sagt, helt utslagen.
Egentligen borde jag vara pigg idag. Aspigg och totalt utvilad. OM jag hade gått och lagt mig i tid så hade jag fått sova i tusen år (så typiskt). Men tack vare en kär bloggläsare som tipsade om serien "Pretty little liars" så var jag såklart tvungen att se vad det var och efter det var jag helt fast och satt uppe till efter midnatt någon gång och kunde inte sluta titta.
MEN egentid är lika välbehövligt som sömn så jag klagar inte. Tack för tipset "S"!
Nu skall jag fortsätta kika på serien så länge Elian sover. Ha en skön Söndag trots det eviga gråa vädret.
Bilder från morgonen.
Jag var bara tvungen att lägga upp den första bilden. Emilia skrattade hysteriskt åt den i evigheter, hon tyckte att lillebror såg så rolig ut så det är för hennes skull ;)
Vinn biobiljetter till nya filmen "RIO"
Tävling i samarbete med Chiquita:
Nu kan ni vinna biobiljetter till den nya animerade filmen "RIO" som har premiär v. 14. Jag har fått exklusiva biljetter - 2 biljetter till 3 vinnare - som jag självklart vill lotta ut till er.
Det enda du behöver göra för att vara med och tävla är ett tipsa om ditt (eller barnens) godaste mellanmål med banan.
Tävlingen avslutas på Måndag kväll. Glöm inte mailadress :)
Nu kan ni vinna biobiljetter till den nya animerade filmen "RIO" som har premiär v. 14. Jag har fått exklusiva biljetter - 2 biljetter till 3 vinnare - som jag självklart vill lotta ut till er.
Det enda du behöver göra för att vara med och tävla är ett tipsa om ditt (eller barnens) godaste mellanmål med banan.
Tävlingen avslutas på Måndag kväll. Glöm inte mailadress :)
Redo för regnet
Idag har vi varit iväg på äventyr igen. Jag var på jakt efter galonisar till Elian... hem kom jag med både regnjacka och byxor + en vattentät overall (kunde inte riktigt bestämma mig). Även Emilia fick nytt regnställ till skolan och lite annat smått och gott.
Jag köpte även ett par gummistövlar till Elian, jag provade bara genom att mäta foten på utsidan av skon när vi var i affären. Dum ide. Väl hemma så skulle han få prova och med tanke på att han har Sveriges knubbigaste ben så fick han inte på sig stöveln... eller ja, han fick på sig den men fick blodstopp då. Men han tyckte i alla fall att dom var roliga att leka med. Alltid något!
Nu sover han (första gången för idag... puh!) och Emilia sitter och käkar lördagsgodis.
Ha en fortsatt skön lördag!
Innan vi drog iväg...
Jag köpte även ett par gummistövlar till Elian, jag provade bara genom att mäta foten på utsidan av skon när vi var i affären. Dum ide. Väl hemma så skulle han få prova och med tanke på att han har Sveriges knubbigaste ben så fick han inte på sig stöveln... eller ja, han fick på sig den men fick blodstopp då. Men han tyckte i alla fall att dom var roliga att leka med. Alltid något!
Nu sover han (första gången för idag... puh!) och Emilia sitter och käkar lördagsgodis.
Ha en fortsatt skön lördag!
Innan vi drog iväg...
Vackert familjeporträtt
Jag satt och kollade igenom min enorma mapp med webcam-bilder och skrattade högt många gånger. Just den här bilden ovanför är ju min familj i ett nötskal. Hallelujah!
Om det inte var för att det var en cambild med otroligt taskig kvalite så skulle jag lätt förstora, framkalla och hänga upp på väggen. Eller kanske fixa till en fototapet i vardagsrummet så ALLA ser? Åh, så fina vi är.
When you smile...
Här bjuder vi på lite glada miner och ljud denna trötta och fortfarande gråa Lördagsmorgon.
Videon är från en tidigare morgon, jag sitter på golvet och som ni märker var det inte det lättaste att filma då man snabbt fick en klätterunge på sig som gärna flirtar till sig morsans uppmärksamhet och skratt.
(Jag ber om ursäkt för ljuset senare i videon, Elian puttade ned mig och jag hade ingen koll alls på kameran. Men ni får lyssna istället, hehe)
Fredagskväll
Vi har firat fredagen med storstädning här hemma. Elian är dock rädd för dammsugaren, så det brukar gå sådär. Men nu är det gjort och det känns alltid lika skönt!
Efter det åkte vi en snabbis och handlade upp lite inför helgen. Chips, glass och godis i mängder med andra ord.
Sedan lagade jag rödvinsmarinerad kycklingfile till middag och nu kikar vi på Talang.
Ha en trevlig Fredagskväll, mina fina.
Nya favvojackan från ZARA och klänning från H&M... kostar bara 49,50 kr! Måste köpa hem fler. Emilia bor nämligen i klänningar och byter gärna flera gånger om dagen och i sommar blir det ju ännu värre.
Efter det åkte vi en snabbis och handlade upp lite inför helgen. Chips, glass och godis i mängder med andra ord.
Sedan lagade jag rödvinsmarinerad kycklingfile till middag och nu kikar vi på Talang.
Ha en trevlig Fredagskväll, mina fina.
Nya favvojackan från ZARA och klänning från H&M... kostar bara 49,50 kr! Måste köpa hem fler. Emilia bor nämligen i klänningar och byter gärna flera gånger om dagen och i sommar blir det ju ännu värre.
Matdags igen
Morsan och solstrålen
Godmorgon på er i det gråa och trista vädret. Det är väldigt mörkt ute men Elian har varit på strålande humör hela morgonen så han har lyst upp tillvaron lite.
Han har varit generös med att ge pussar och kramar (annars har han alldeles för mycket att göra för att hinna med sådant). Så man är tacksam för det man får och tar vara på varenda blöta puss man får på hakan. Gosunge!
Annars har vi bowlat med det nya bowlingsetet (Bowling = morsan ställer upp käglorna snyggt och Elian är snabb med att krypa fram i racerfart och röja och riva ned varenda en. Sedan tar han "klotet" och kastar till mig. Ja ja, vi har ju i alla fall hittat på något nytt?).
Förtillfället sitter han och leker med en onödigt högljudd leksak som han köpte igår och jag skriver detta i rallyfart då jag vet att han kommer pipa till när som helst och vilja äta och sedan sova.
Han har varit generös med att ge pussar och kramar (annars har han alldeles för mycket att göra för att hinna med sådant). Så man är tacksam för det man får och tar vara på varenda blöta puss man får på hakan. Gosunge!
Annars har vi bowlat med det nya bowlingsetet (Bowling = morsan ställer upp käglorna snyggt och Elian är snabb med att krypa fram i racerfart och röja och riva ned varenda en. Sedan tar han "klotet" och kastar till mig. Ja ja, vi har ju i alla fall hittat på något nytt?).
Förtillfället sitter han och leker med en onödigt högljudd leksak som han köpte igår och jag skriver detta i rallyfart då jag vet att han kommer pipa till när som helst och vilja äta och sedan sova.
