Tävling: Libero "Svanenmärkta" produkter
"Libero har alltid sett det som en självklarhet att arbeta för miljön. Nu är alla vanliga blöjor äntligen svanenmärkta och det är vi väldigt stolta över.
Svanen tillåter inga allergiframkallande eller miljöfarliga ämnen. Därför kan du vara säker på att ditt barn blir skonat från skadliga kemikalier. För att bli godkänd av Svanen, som är Nordens officiella miljömärkning, ställs inte bara hårda miljökrav. Produktens funktion och kvalitet vägs också in i bedömningen. Libero är dessutom den första svenska tillverkaren som klarade de skärpta kraven."
Vill du vara med och tävla om ett kit? Lämna bara en kommentar här. (Glöm ej mailadress). Tävlingen avslutas den 7e Nov.
Ett kit innehåller:
Rabattkuponger på valfria Libero-blöjor för 200 kr
En reseneccesär med Liberos baby care-produkter: baby wash, baby olja och baby lotion.
Mysigt gosedjur – Svanunge
Happy Halloween. Igen!
Emilia klädde ut sig till en svartvit katt med öron och svans som hon fixade själv. Jag var mest glad för att hon ville vara något annat än en rosa prinsessa men gullig var hon!
Vi skar och fixade en pumpa, rostade pumpafrön(/kärnor?) och sedan lagades det middag. Jag gjorde fyllda paprikor i ugn med en köttfärsröra och lite pasta på sidan om (som inte behövdes). Emilia gillar dock inte varm paprika så hon fick en specialare på sidan om... dvs en kall paprika, haha.
Nu har hon precis duschat av sig sminket och är trött gånger en miljon efter en hektisk dag.
Tema-kväll
Nu kom jag precis hem från en snabbsväng till affären. Jag behövde ladda upp med ett par ingredienser till middagen ikväll; "självklart" lagar jag i Halloween-tema i år igen.
Det lär bli lite sent, men Emilias höstlov har ju börjat nu så hon är ledig i morgon. Hon skall endast gå på fritids tisdag och onsdag i veckan, mest för lekandets skull.
Ha en fortsatt mysig Halloween.
Det lär bli lite sent, men Emilias höstlov har ju börjat nu så hon är ledig i morgon. Hon skall endast gå på fritids tisdag och onsdag i veckan, mest för lekandets skull.
Ha en fortsatt mysig Halloween.
Missnöjd bebbe
Elian visar inte riktigt sitt rätta jag ännu. Jag vet verkligen inte vad det är för fel... han är supergnällig och vill fortfarande inte äta mat. Ersättning går bra, men han får kväljningar av mat och gröt. Lite frukt gick bra, men sedan sa det stopp. Det är ju jättekonstigt för att vara honom... men dom skall gå igenom en massa olika faser så vi får hoppas att det blir bättre snart. Riktigt snart.
Nu är han trött igen. Sova och gnälla är Ellepelle i ett nötskal idag.
Nu är han trött igen. Sova och gnälla är Ellepelle i ett nötskal idag.
Tagit igen lite sömn
Emilia har gått ut och lekt med grannkompisen idag igen och jag själv fick ett par timmars extra sömn med Elian nu på förmiddagen så jag känner mig verkligen lustigt utvilad nu. Man har liksom ont i huvudet för att man har sovit för mycket (?). I vilket fall som helst så är det väldigt skönt! Ja, inte huvudvärken förstås... men att ha sovit bra många timmar.
Sista Oktober
Det blev inte allför mycket tv-tittande igår, jag var helt utmattad och gick och la mig samtidigt som Emilia och måste nog ha somnat på en gång. Sedan vaknade Elian några gånger, men inte i närheten av så mycket jag faktiskt hade förväntat mig.
Idag vaknade jag upp någorlunda pigg denna Halloween-morgon, och upptäckte att det är dags för vintertid. Det hade jag glömt bort helt så man var helt förvirrad när alla klockor visade olika tider. I-landsproblem?
Nej men nu ropar Emilia "min brorsa luktar bajs". Fjärde bajsblöjan idag... woho!
Ha en jättetrevlig Halloween - ni som "firar" det!
Idag vaknade jag upp någorlunda pigg denna Halloween-morgon, och upptäckte att det är dags för vintertid. Det hade jag glömt bort helt så man var helt förvirrad när alla klockor visade olika tider. I-landsproblem?
Nej men nu ropar Emilia "min brorsa luktar bajs". Fjärde bajsblöjan idag... woho!
Ha en jättetrevlig Halloween - ni som "firar" det!
Lördagskväll
Våran "lilla" godispåse är framme (perfekt för tandvärk..?), tvsoffan är fullsatt och tv och serier väntar.
Once upon a time...
Jag har varit lite nostalgisk de senaste dagarna och kikat igenom gamla bilder från Elians graviditet och precis i början. Jag ser bilder på mig själv och kan inte låta bli att undra om det verkligen är jag!?
Jag minns att jag kände mig stor - absolut, jag gick ju upp helt sjukt mycket och samlade på mig en massa vätska. Min pappa sa att han minns hur jag kämpade på in i det sista och vaggade mig igenom matbutiker även fast golvet skakade för varje steg jag tog, haha.
Att knyta skorna var ett helvete, det var en enda ångest att ta sig upp för trapporna till min ytterdörr, eller hell... det var fan jobbigt att bara vända sig i sängen. Man var enorm, helt sjukt enorm.
Men tänk att min lilla Elian låg där inne. Tänk att jag bar på honom inom mig i nio månader. När man tänker just SÅ så blir det så jäkla sjukt!
Med Emilia så älskade jag att vara gravid, det var en underbart harmonisk graviditet. Men med Elian så blev det verkligen motsatsen, jag avskydde att vara gravid och med en mardrömsförlossning på det så lovade jag mig själv att aldrig mer skaffa barn. Och jag tvivlar på att jag någonsin kommer göra det (med tanke på andra omständigheter då...) men jag kan inte låta bli att bli lite varm när man inser hur häftigt det är att bära ett barn och sedan följa utvecklingen för var dag. Fascinerande.
Jag minns att jag kände mig stor - absolut, jag gick ju upp helt sjukt mycket och samlade på mig en massa vätska. Min pappa sa att han minns hur jag kämpade på in i det sista och vaggade mig igenom matbutiker även fast golvet skakade för varje steg jag tog, haha.
Att knyta skorna var ett helvete, det var en enda ångest att ta sig upp för trapporna till min ytterdörr, eller hell... det var fan jobbigt att bara vända sig i sängen. Man var enorm, helt sjukt enorm.
Men tänk att min lilla Elian låg där inne. Tänk att jag bar på honom inom mig i nio månader. När man tänker just SÅ så blir det så jäkla sjukt!
Med Emilia så älskade jag att vara gravid, det var en underbart harmonisk graviditet. Men med Elian så blev det verkligen motsatsen, jag avskydde att vara gravid och med en mardrömsförlossning på det så lovade jag mig själv att aldrig mer skaffa barn. Och jag tvivlar på att jag någonsin kommer göra det (med tanke på andra omständigheter då...) men jag kan inte låta bli att bli lite varm när man inser hur häftigt det är att bära ett barn och sedan följa utvecklingen för var dag. Fascinerande.
Lördag hos oss
Elian är inte sig själv idag. Ingen feber och inga fler spyor men väldigt mycket gnäll, vägrar äta och är allmänt ledsen. Nu somnade han i alla fall själv i sin säng, helt utmattad. Jag väntar en väldigt bökig natt med tanke på att han inte har ätit något alls bortsett från ett par flaskor ersättning på ett helt dygn. Han som i vanliga fall är väldigt matglad och gapar åt det mesta...
Bortsett från att ha tagit hand om honom så har vi storhandlat, jag har vikt tvätt och rensat allas garderober och sorterat ur sådant som inte används eller är för litet för barnen.
Nu på eftermiddagen gick Emilia hem till en grannkompis och skulle äta middag där men hon kommer nog hem om ett par timmar.
I morgon är det Halloween och vi skall fixa pumpa, äta godis och Emilia skall klä ut sig. Till något annat än prinsessa för en gångs skull!
Nu blir det strax middag för min egen del. Biff, hasselbackspotatis och bearnaisesås står på menyn.
Bortsett från att ha tagit hand om honom så har vi storhandlat, jag har vikt tvätt och rensat allas garderober och sorterat ur sådant som inte används eller är för litet för barnen.
Nu på eftermiddagen gick Emilia hem till en grannkompis och skulle äta middag där men hon kommer nog hem om ett par timmar.
I morgon är det Halloween och vi skall fixa pumpa, äta godis och Emilia skall klä ut sig. Till något annat än prinsessa för en gångs skull!
Nu blir det strax middag för min egen del. Biff, hasselbackspotatis och bearnaisesås står på menyn.
Spyor, värk och bråk
Ännu en dag som absolut inte blev som planerat. Jag skulle egentligen in till stan och träffa fina Caroline som jag inte har träffat på alldeles för länge men precis när jag skulle gå så fick min far förhinder och kunde inte hämta Emilia från fritids och då var det kört.
Tur det egentligen för Ellepelle blev jättedålig senare. Han var hängig och kinkig men jag tog ut honom på en promenad för att gå till mataffären och apoteket och inne på Konsum så kräktes han ned hela sig själv och vagnen i omgångar. Jag stod i chock med tanke på att det var illamående-spyor och inte vanlig bebiskräks.
Sedan kom det ytterligare en gång när jag sprang därifrån och så somnade han sittandes. Detta är ju ytterst ovanligt med tanke på att han BARA sover på mage annars - oavsett vad.
Vi plockade upp Emilia från skolan som vanligt, träffade på en grov konflikt med henne vilket tog timmar att reda ut... jösses vad vi pratade!
Och sedan upptäckte jag att Elian hade feber, han har inte ätit på hela dagen bortsett från en flaska ersättning och sedan däckade han i sin säng vid 18-tiden.
Bara för att göra saken liiiite värre så har jag jordens tandvärk. Jag har alltid himlat med ögonen åt folk som klagar på tandvärk och tänkt att det måste vara det larvigaste som finns... men nu när jag väl har stött på skiten - Fy. Fan! Bara att kontakta en akuttandläkare och lägga tusenlappar på det... för detta går inte. Jag har försökt med olika värktabletter... men inget funkar. Blä...
Nu väntas en fajitasmiddag och Idol, men vi får väl se om jag lyckas få i mig någon mat.
Jag hoppas att detta går över, att Elian får bli frisk snart och att Emilia tänker på det vi har pratat om.
Ha en trevlig kväll.
Tur det egentligen för Ellepelle blev jättedålig senare. Han var hängig och kinkig men jag tog ut honom på en promenad för att gå till mataffären och apoteket och inne på Konsum så kräktes han ned hela sig själv och vagnen i omgångar. Jag stod i chock med tanke på att det var illamående-spyor och inte vanlig bebiskräks.
Sedan kom det ytterligare en gång när jag sprang därifrån och så somnade han sittandes. Detta är ju ytterst ovanligt med tanke på att han BARA sover på mage annars - oavsett vad.
Vi plockade upp Emilia från skolan som vanligt, träffade på en grov konflikt med henne vilket tog timmar att reda ut... jösses vad vi pratade!
Och sedan upptäckte jag att Elian hade feber, han har inte ätit på hela dagen bortsett från en flaska ersättning och sedan däckade han i sin säng vid 18-tiden.
Bara för att göra saken liiiite värre så har jag jordens tandvärk. Jag har alltid himlat med ögonen åt folk som klagar på tandvärk och tänkt att det måste vara det larvigaste som finns... men nu när jag väl har stött på skiten - Fy. Fan! Bara att kontakta en akuttandläkare och lägga tusenlappar på det... för detta går inte. Jag har försökt med olika värktabletter... men inget funkar. Blä...
Nu väntas en fajitasmiddag och Idol, men vi får väl se om jag lyckas få i mig någon mat.
Jag hoppas att detta går över, att Elian får bli frisk snart och att Emilia tänker på det vi har pratat om.
Ha en trevlig kväll.
Framtiden är ljus
Lillprinsen har sovit enda sedan sist. Han lär vakna vilken sekund som helst för en flaska, men jag skall kämpa vidare med att han sover vidare i sin säng resten av natten. Oavsett vad! Inte ge upp som sagt.
Jag har njutit av egentid och kikat på ett serieavsnitt nu på kvällen.
Tidigare hade jag hundra planer, jag behövde rensa garderober, städa undan och barnsäkra lite mer med tanke på att Elian tar sig fram ÖVERALLT men jag fastnade med annat. Jag har fixat med mitt företag, utvecklat framtidsplaner och affärsplaner och känner mig taggad till max.
Jag älskar att vara mammaledig och planerar att vara det länge, men skall börja ta ut halva veckor så jag kan göra annat samtidigt. Plåta bland annat. Jag får flera mail om detta och med tanke på att jag tar ut hel föräldrapenning nu så får jag såklart inte jobba, men snart så. Och det ligger även bokplaner och annat skoj och väntar på företaget.
Men det viktigaste är ju förstås att njuta av att följa Elians uppväxt och utveckling dag för dag och ge honom den tryggheten han förtjänar. Det känns bara skoj att jag kommer ha möjligheten att göra det samtidigt.
Hur som helst, det blir svammel när jag ser fram emot något, hehe.
Mer om detta kommer i framtiden när det är aktuellt. Men ambitioner är viktigt, visst?
Nu skall jag nog kika på ännu ett avsnitt och njuta av att bebben faktiskt SOVER! Woho.
Jag har njutit av egentid och kikat på ett serieavsnitt nu på kvällen.
Tidigare hade jag hundra planer, jag behövde rensa garderober, städa undan och barnsäkra lite mer med tanke på att Elian tar sig fram ÖVERALLT men jag fastnade med annat. Jag har fixat med mitt företag, utvecklat framtidsplaner och affärsplaner och känner mig taggad till max.
Jag älskar att vara mammaledig och planerar att vara det länge, men skall börja ta ut halva veckor så jag kan göra annat samtidigt. Plåta bland annat. Jag får flera mail om detta och med tanke på att jag tar ut hel föräldrapenning nu så får jag såklart inte jobba, men snart så. Och det ligger även bokplaner och annat skoj och väntar på företaget.
Men det viktigaste är ju förstås att njuta av att följa Elians uppväxt och utveckling dag för dag och ge honom den tryggheten han förtjänar. Det känns bara skoj att jag kommer ha möjligheten att göra det samtidigt.
Hur som helst, det blir svammel när jag ser fram emot något, hehe.
Mer om detta kommer i framtiden när det är aktuellt. Men ambitioner är viktigt, visst?
Nu skall jag nog kika på ännu ett avsnitt och njuta av att bebben faktiskt SOVER! Woho.
We did it!
Han somnade själv! Jag bestämde mig för att testa något, jag orkade helt enkelt inte ligga och buffa något mer. Han badade och fick sedan välling som vanligt och sedan la jag ned honom i sängen.
Först undrade han vad fasen jag höll på med och varför han befann sig i sin säng... han har ju samsovit med mig de senaste månaderna.
Efter ett tag började det gnällas men jag gick in och stoppade in nappen flera gånger och tog upp honom den gången han verkligen skrek upp sig. Men då tog jag bara upp honom lite snabbt och pussade på båda kinderna. Och efter det dog gråtet ut och så somnade han.
Allt som allt tog det tjugo minuter. Han var i och för sig väääldigt trött, men förhoppningsvis går det lika bra i morgon med! Jag skall inte ge upp.
Först undrade han vad fasen jag höll på med och varför han befann sig i sin säng... han har ju samsovit med mig de senaste månaderna.
Efter ett tag började det gnällas men jag gick in och stoppade in nappen flera gånger och tog upp honom den gången han verkligen skrek upp sig. Men då tog jag bara upp honom lite snabbt och pussade på båda kinderna. Och efter det dog gråtet ut och så somnade han.
Allt som allt tog det tjugo minuter. Han var i och för sig väääldigt trött, men förhoppningsvis går det lika bra i morgon med! Jag skall inte ge upp.
Hur får jag honom att somna?
Elian kinkar totalt. Det verkar som om ännu en förkylning är på g då snoret börjar rinna igen. Kul. Precis när vi blir friska så åker man på nästa. Men det är ju sådana tider nu... och både jag och Ellepelle verkar ha Sveriges sämsta immunförsvar.
Han sov i alla fall dåligt och har vägrat sova ordentligt på dagen. Jag är less på det eviga läggandet och buffandet. Jag måste säga att det största misstaget jag har gjort med Elian var att börja buffa rumpan när han skall sova. Men man var desperat, man gjorde allt för att få ungen att somna och så fick det bli.
Nu har jag börjat titta på olika sömnmetoder. Jag vill avvänja honom så tidigt som möjligt från att bli buffad och klappad, jag vill att han skall lära sig att somna själv. I sin egen säng dessutom.
Men jag kan erkänna att jag är lite av en hönsmamma och det skär alldeles för mycket i hjärtat när han gråter. Jag känner mig hemsk och det dåliga samvetet är inte att leka med... MEN frågan är hur länge man står ut med alla jäkla sömnproblem?
Vad tycker ni om alla sömnmetoder? Vet ni någon som funkar bra?
Det sägs ju att man kan börja efter att dom har fyllt 5 månader, men jag vet inte. Svårt...
Han sov i alla fall dåligt och har vägrat sova ordentligt på dagen. Jag är less på det eviga läggandet och buffandet. Jag måste säga att det största misstaget jag har gjort med Elian var att börja buffa rumpan när han skall sova. Men man var desperat, man gjorde allt för att få ungen att somna och så fick det bli.
Nu har jag börjat titta på olika sömnmetoder. Jag vill avvänja honom så tidigt som möjligt från att bli buffad och klappad, jag vill att han skall lära sig att somna själv. I sin egen säng dessutom.
Men jag kan erkänna att jag är lite av en hönsmamma och det skär alldeles för mycket i hjärtat när han gråter. Jag känner mig hemsk och det dåliga samvetet är inte att leka med... MEN frågan är hur länge man står ut med alla jäkla sömnproblem?
Vad tycker ni om alla sömnmetoder? Vet ni någon som funkar bra?
Det sägs ju att man kan börja efter att dom har fyllt 5 månader, men jag vet inte. Svårt...
Slut på Onsdagen
Kvällen har spenderats i tv-soffan och spring till sovrummet. Elian har redan vaknat x antal gånger sedan han somnade för natten så jag förväntar mig en bökig natt.
Men jag är trötter så jag borde lägga mig och ta vara på den sömn man kan få i alla fall.
Först skall jag springa och fixa en matsäck till Emilia, hon skall på skogsutflykt med plugget i morgon.
Jag bjuder på webcam-egopics från idag med brist på annat. Natti bloggers!
Men jag är trötter så jag borde lägga mig och ta vara på den sömn man kan få i alla fall.
Först skall jag springa och fixa en matsäck till Emilia, hon skall på skogsutflykt med plugget i morgon.
Jag bjuder på webcam-egopics från idag med brist på annat. Natti bloggers!
En massa morsor
Idag har jag och Elian varit i farsta med mammagänget. Vi åt en god lunch och gick runt i affärer. På Cubus var det 30% rabatt på allting så jag köpte ordentligt med kläder till Ellepelle.
Elian började i alla fall dagen med att bajsa ned sig.
När jag gick i morse tänkte jag i trapphuset att "helvete, jag glömde extrakläder" men jag hade bråttom och struntade i det med tanke på att han sällan skiter när vi är borta, speciellt inte när han sitter i vagnen.
Men självklart hade han bajs enda upp till nacken så fort vi kom fram. Och som tur var så hade Sofie en extrabody med sig som passade Elian.
Hur som helst, tiden gick snabbt och två av morsorna behövde åka i förväg för att dom skulle vara hurtiga och träna ikväll. Jag och Sara tog sällskap tillbaka till Nynäs och bebbarna kladdade med majskrokar hela vägen hem.
Nu skall Elian få lite kvällsgröt och sedan skall han kastas i säng.
Elian började i alla fall dagen med att bajsa ned sig.
När jag gick i morse tänkte jag i trapphuset att "helvete, jag glömde extrakläder" men jag hade bråttom och struntade i det med tanke på att han sällan skiter när vi är borta, speciellt inte när han sitter i vagnen.
Men självklart hade han bajs enda upp till nacken så fort vi kom fram. Och som tur var så hade Sofie en extrabody med sig som passade Elian.
Hur som helst, tiden gick snabbt och två av morsorna behövde åka i förväg för att dom skulle vara hurtiga och träna ikväll. Jag och Sara tog sällskap tillbaka till Nynäs och bebbarna kladdade med majskrokar hela vägen hem.
Nu skall Elian få lite kvällsgröt och sedan skall han kastas i säng.
Emilias outfits
Jag har fått en del frågor om Emilias kläder så jag tänkte besvara dom.
Först och främst så shoppar jag oftast kläder till henne på HM, KappAhl, Zara och Lindex. Det vanligaste antar jag? Zara är väl min favorit och HM hennes favorit... för som jag skrev igår så är hon ju stor med en enorm egen vilja och smak! Men för det mesta brukar vi komma överens om kläderna. Hon vägrar i alla fall ha på sig kläder som hon inte trivs med. Byxor (allt bortsett från jeansleggings) går fetbort, det går bara inte. Jag har köpt fina chinos osv, men icke. Hon hatar!
Sedan undrade någon om det är hon eller jag som viker fram hennes kläder och det är både och. Men jag godkänner alltid. Ibland kan hon ha vikt fram en vit kjol med vit tröja och ljusrosa tjocktröja... och någon gräns får det ju finnas när dom är i skolan och smutsar ned sig, eller hur? Hehe.
Här har hon till exempel vikt fram morgondagens kläder. Leggings med strass/pärl/diamant (whatever det heter) -detaljer, stickad lång tröja och mössa - allt från dagens Lindex-shopping.
Först och främst så shoppar jag oftast kläder till henne på HM, KappAhl, Zara och Lindex. Det vanligaste antar jag? Zara är väl min favorit och HM hennes favorit... för som jag skrev igår så är hon ju stor med en enorm egen vilja och smak! Men för det mesta brukar vi komma överens om kläderna. Hon vägrar i alla fall ha på sig kläder som hon inte trivs med. Byxor (allt bortsett från jeansleggings) går fetbort, det går bara inte. Jag har köpt fina chinos osv, men icke. Hon hatar!
Sedan undrade någon om det är hon eller jag som viker fram hennes kläder och det är både och. Men jag godkänner alltid. Ibland kan hon ha vikt fram en vit kjol med vit tröja och ljusrosa tjocktröja... och någon gräns får det ju finnas när dom är i skolan och smutsar ned sig, eller hur? Hehe.
Här har hon till exempel vikt fram morgondagens kläder. Leggings med strass/pärl/diamant (whatever det heter) -detaljer, stickad lång tröja och mössa - allt från dagens Lindex-shopping.
Äntligen!
Vissa kvällar blir det en ordentlig hallelujah-moment när ungarna somnar för natten. Så känner jag nu. Jag kan inte ens beskriva med ord hur mycket kaos det har varit hela eftermiddagen.
Gap och skrik, tårar, sura miner och trots. En vanlig dag för en småbarnsmamma? Hehe, nu är jag slut. Eller det är nog att underdriva. Men huuur som helst, i morgon är en ny dag och nya tag!
Jag måste tipsa er om att Allt för föräldrar har en helt ny "MÅ BRA" sida och med en helt ny blogg. In och kika!
Nu skall jag ställa mig i en lång och kokhett dusch och sedan titta på lite serier och varva ned lite efter dagen. Ha en skön kväll!
Gap och skrik, tårar, sura miner och trots. En vanlig dag för en småbarnsmamma? Hehe, nu är jag slut. Eller det är nog att underdriva. Men huuur som helst, i morgon är en ny dag och nya tag!
Jag måste tipsa er om att Allt för föräldrar har en helt ny "MÅ BRA" sida och med en helt ny blogg. In och kika!
Nu skall jag ställa mig i en lång och kokhett dusch och sedan titta på lite serier och varva ned lite efter dagen. Ha en skön kväll!
Trötta barn
Elian somnade till slut efter miljoner försök, men kände bara för att sova en kvart. Så för tillfället har jag två extremt trötta barn här hemma. Gap och skrik från det ena och andra hållet.
Jag försökte sysselsätta Emilia och hitta på något med henne men det var inte populärt... och Elian är så himla trött så där är det tvärkört bara. Men men, om någon halvtimme lär han slockna för natten och då skall jag passa på att hitta på någon extremt snabb middag. Och sedan skall Emilia i säng tidigt så hon får en god natts sömn. Det behöver hon verkligen!
Ett par bilder på lillebror från dagen. Först på väg till centrum och sedan fick han godkänna den nya overallen!
Jag försökte sysselsätta Emilia och hitta på något med henne men det var inte populärt... och Elian är så himla trött så där är det tvärkört bara. Men men, om någon halvtimme lär han slockna för natten och då skall jag passa på att hitta på någon extremt snabb middag. Och sedan skall Emilia i säng tidigt så hon får en god natts sömn. Det behöver hon verkligen!
Ett par bilder på lillebror från dagen. Först på väg till centrum och sedan fick han godkänna den nya overallen!
Tisdag hos oss
Idag har jag och Elian tagit en runda i centrum. Vi letade efter en overall och fyndade faktiskt en Didriksons på Second hand! Men sedan blev det lite mer på vägen också... grejer till båda barnen inne på Lindex, nya leksaker till Elian, ytterkläder återigen till båda och inte ett smack till mamman. Tur att jag älskar att shoppa till kidsen!
Sedan hämtade vi Emilia från skolan och nu är det ganska lugnt här hemma. Elian är trött efter knappt sovit något idag på dagen men envisas med att vägra sova middag.
Och Emilia sitter och pysslar med det ena och det andra.
Sedan hämtade vi Emilia från skolan och nu är det ganska lugnt här hemma. Elian är trött efter knappt sovit något idag på dagen men envisas med att vägra sova middag.
Och Emilia sitter och pysslar med det ena och det andra.
Kväller igen
Min blogg är duktig på att krångla exakt vid den här tiden på kvällarna... måste kollas upp! Nog för att den alltid är lite extra seg på att visa nypublicerade inlägg men vid den här tiden så blir det ganska extremt.
Hur som helst, jag skall strax krypa ned i sängen och vila upp mig efter dagen.
I morgon skulle Emilia på teater med skolan och jag själv skall troligtvis försöka bege mig ut och leta efter en ny vinteroverall till Elian då han redan har växt ur den han har nu (storlek 74!) plus att den är lite för tunn ändå.
Vi får väl se hur bra det går med tanke på att jag är ute lite för sent? Får hoppas på det bästa!
Ha en fortsatt skön måndagskväll. Natti!
Hur som helst, jag skall strax krypa ned i sängen och vila upp mig efter dagen.
I morgon skulle Emilia på teater med skolan och jag själv skall troligtvis försöka bege mig ut och leta efter en ny vinteroverall till Elian då han redan har växt ur den han har nu (storlek 74!) plus att den är lite för tunn ändå.
Vi får väl se hur bra det går med tanke på att jag är ute lite för sent? Får hoppas på det bästa!
Ha en fortsatt skön måndagskväll. Natti!
Full fart framåt
Här har ni ett videoklipp på hur det ser ut när Elian drar sig framåt.
Emilia vill vara snäll och ge honom lite "skjuts", det uppskattas dock inte... hör själva! hehe
Vissa återkommande maträtter
Har ni också vissa maträtter ni gör om ni inte har tagit ut något speciellt ur frysen, om det inte finns något hemma, om man har brådis eller om inspirationen är lika med noll?
Jag brukar ofta göra en pastarätt och så fick det bli idag.
Pasta, bacon, lök, grädde och majs.
Jag kokar pastan, fräser samtidigt på lök och bacon, sedan häller jag i matlagningsgrädde och majs, kryddar med salt och vitpeppar och sedan får det puttra några minuter.
När allt är klart så blandar jag ihop pastan med såsen och fääärdigt.
(Det går lika bra att göra med fläskfilé eller tonfisk)
Ännu en rätt som låter totalt ointressant och smaklös men icke... det fungerar asbra! Och så tar det dessutom en kvart max!
Vad brukar det bli hemma hos er?
Jag brukar ofta göra en pastarätt och så fick det bli idag.
Pasta, bacon, lök, grädde och majs.
Jag kokar pastan, fräser samtidigt på lök och bacon, sedan häller jag i matlagningsgrädde och majs, kryddar med salt och vitpeppar och sedan får det puttra några minuter.
När allt är klart så blandar jag ihop pastan med såsen och fääärdigt.
(Det går lika bra att göra med fläskfilé eller tonfisk)
Ännu en rätt som låter totalt ointressant och smaklös men icke... det fungerar asbra! Och så tar det dessutom en kvart max!
Vad brukar det bli hemma hos er?
Mamma till ett "storbarn"
Jag har funderat lite kring ett ämne som diskuterades en del i helgen. Nämligen om vad som är okej att skriva om när det gäller sitt barn och vad som inte är okej.
Det förklarades även att man tänker igenom allt på ett annat sätt när barnen blir äldre.
När dom är bebisar är det naturligt att skriva om att dom spydde ned en stackars tjej på bussen... eller att bebben bajsade ned sig själv OCH mamman. Det är naturligt, det är sådana liknande saker som händer de flesta om inte ALLA bebisföräldrar? Det är inget man höjer ögonbrynen åt.
Men desto äldre dom blir, desto personligare blir allt. Man vaktar tungan inför vad som kan göra dom generade eller vad dom kan ta åt sig negativt utav. Dom blir egna små människor med egna principer och åsikter och därmed är det inte lika okej att "hänga ut" allt det innersta.
Jag har som sagt funderat på detta med tanke på att jag fick ett par kommenterar tidigare om att jag inte skriver lika mycket om Emilia.
Även fast jag inte höll med - då jag skriver om båda barnen... så skall jag nu erkänna att det inte är lika lätt att skriva om henne som om Elian. För hans del händer det ju nya men vanliga saker hela tiden, han är ett spädbarn som utvecklas dag för dag... och jag säger det igen: allt är ju naturligt.
Det finns ju hur mycket som helst jag skulle kunna skriva om Emilia. Men nu när hon är stor och är en helt unik individ så tycker jag inte att det är helt okej att skriva vad som helst.
Det handlar inte på något sätt om att jag inte älskar eller tycker om henne lika mycket, snarare tvärtom. Man måste bara inse att hon är stor.
Nu är hon väldigt medveten om min blogg och vill ofta vara med. Hon ber om att bli filmad eller fotad och tycker bara att det är kul. Men det kan ju förändras med åren.
Det förklarades även att man tänker igenom allt på ett annat sätt när barnen blir äldre.
När dom är bebisar är det naturligt att skriva om att dom spydde ned en stackars tjej på bussen... eller att bebben bajsade ned sig själv OCH mamman. Det är naturligt, det är sådana liknande saker som händer de flesta om inte ALLA bebisföräldrar? Det är inget man höjer ögonbrynen åt.
Men desto äldre dom blir, desto personligare blir allt. Man vaktar tungan inför vad som kan göra dom generade eller vad dom kan ta åt sig negativt utav. Dom blir egna små människor med egna principer och åsikter och därmed är det inte lika okej att "hänga ut" allt det innersta.
Jag har som sagt funderat på detta med tanke på att jag fick ett par kommenterar tidigare om att jag inte skriver lika mycket om Emilia.
Även fast jag inte höll med - då jag skriver om båda barnen... så skall jag nu erkänna att det inte är lika lätt att skriva om henne som om Elian. För hans del händer det ju nya men vanliga saker hela tiden, han är ett spädbarn som utvecklas dag för dag... och jag säger det igen: allt är ju naturligt.
Det finns ju hur mycket som helst jag skulle kunna skriva om Emilia. Men nu när hon är stor och är en helt unik individ så tycker jag inte att det är helt okej att skriva vad som helst.
Det handlar inte på något sätt om att jag inte älskar eller tycker om henne lika mycket, snarare tvärtom. Man måste bara inse att hon är stor.
Nu är hon väldigt medveten om min blogg och vill ofta vara med. Hon ber om att bli filmad eller fotad och tycker bara att det är kul. Men det kan ju förändras med åren.
Skaka babyrumpa
Idag har Elian fått rocka loss på babykonsert/cafe. Han älskar ju när man sjunger så han satt helt fokuserad och bara stirrade på dom som sjöng.
Sedan fikades det med det vanliga mammagänget. Elian var omringad av brudar då han var ensam grabb vid vårat bord så han hade det bra!
Så fort vi kom hem slocknade han och det sägs ju att dom skall sova extra bra efter en lång dag med så mycket nya intryck, så vi får väl se om han följer det mönstret!
Sedan fikades det med det vanliga mammagänget. Elian var omringad av brudar då han var ensam grabb vid vårat bord så han hade det bra!
Så fort vi kom hem slocknade han och det sägs ju att dom skall sova extra bra efter en lång dag med så mycket nya intryck, så vi får väl se om han följer det mönstret!
Det bästa som finns
Båda barnen ligger och sover sedan några timmar tillbaka, jag slökollar på Beck på 4an och väntar på ett herr Ellepelle skall vakna och vilja ha flaskan. Sedan skall jag lägga mig bredvid honom och somna till ljudet av hans andetag - precis där jag hör hemma.
Det känns skönt att vara laddad med en helt ny slags kraft, Emilia var glad och busig hela kvällen och somnade efter många hårda kramar med ett leende på läpparna.
Ibland behöver man komma bort för att inse hur mycket man har. Självklart är jag medveten om att jag älskar och avgudar mina barn villkorslöst varenda dag, men jag tror att det är nyttigt att få tänka på sig själv, samla sig och hinna sakna de som betyder allra mest.
Även fast allt kan kännas så grymt hopplöst ibland så är jag så glad för att jag lever där jag lever och har det jag har. Två vackra och friska och helt unika barn... jag älskar er (återigen) så mycket så jag önskar att jag kunde finna ord - men det finns inte tillräckligt.
Det känns skönt att vara laddad med en helt ny slags kraft, Emilia var glad och busig hela kvällen och somnade efter många hårda kramar med ett leende på läpparna.
Ibland behöver man komma bort för att inse hur mycket man har. Självklart är jag medveten om att jag älskar och avgudar mina barn villkorslöst varenda dag, men jag tror att det är nyttigt att få tänka på sig själv, samla sig och hinna sakna de som betyder allra mest.
Även fast allt kan kännas så grymt hopplöst ibland så är jag så glad för att jag lever där jag lever och har det jag har. Två vackra och friska och helt unika barn... jag älskar er (återigen) så mycket så jag önskar att jag kunde finna ord - men det finns inte tillräckligt.
Tillbaka till det vanliga
Storasyster har varit på kalas och jag och Elian har myst. Om jag inte har kramat och pussat sönder hans tjockiskinder så har jag jagat honom runt vardagsrummet. Han kryper med världens fart och drar sig upp mot bordet. Nu går det undan... helt galet!
Nu skall jag snart bjuda mina päron på pizza som tack för hjälpen. Väldigt exklusivt...
Ha en fortsatt trevlig Söndag!
Nu skall jag snart bjuda mina päron på pizza som tack för hjälpen. Väldigt exklusivt...
Ha en fortsatt trevlig Söndag!
Slottsweekend over
Då är man hemma från slottshelgen. Jag toklängtade efter mina underbaringar så det var mysigt att få krama och pussa på dom båda när jag kom hem. Jag välkomnades av Emilia redan i trapphuset och sedan fick jag Elian i famnen så fort jag kom in.
Han stirrade mest på mig med stora ögon och sedan spydde han upp köttfärssås och spaghettin som han precis hade fått i sig. Snällt sätt att välkomna morsan!?
Även fast jag vaknade ungefär varje timme i natt och letade efter Elian så var det skönt att komma bort. Det kändes konstigt i början och man var nervös för att man hade för mycket tid över till att tänka och koncentrera sig... annars har man ju fullt upp med ett par barn och skall samtidigt lyssna på någon som pratar.
Men nu hade jag ingenting att tänka på, ingenting att göra med armarna och händerna och det tog ett tag innan man verkligen slappnade av men då kändes det riktigt lyxigt.
En massa föreläsningar, prat och planer, en stor lunch, trerätters-middag, champagne och ett glas vin till maten. Och en massa trevligt sällskap av en hel bunt vackra mammor förstås! Ni hittar in till dom via menyn högst upp på bloggen.
Det är ett riktigt härligt och blandat gäng, vi pratade och planerade inför framtiden och nu längtar man redan lite tills man kan träffa alla igen.
Det var även superkul att träffa dom bakom AFF. Så ett stort tack till dom för en suverän upplevelse.
Han stirrade mest på mig med stora ögon och sedan spydde han upp köttfärssås och spaghettin som han precis hade fått i sig. Snällt sätt att välkomna morsan!?
Även fast jag vaknade ungefär varje timme i natt och letade efter Elian så var det skönt att komma bort. Det kändes konstigt i början och man var nervös för att man hade för mycket tid över till att tänka och koncentrera sig... annars har man ju fullt upp med ett par barn och skall samtidigt lyssna på någon som pratar.
Men nu hade jag ingenting att tänka på, ingenting att göra med armarna och händerna och det tog ett tag innan man verkligen slappnade av men då kändes det riktigt lyxigt.
En massa föreläsningar, prat och planer, en stor lunch, trerätters-middag, champagne och ett glas vin till maten. Och en massa trevligt sällskap av en hel bunt vackra mammor förstås! Ni hittar in till dom via menyn högst upp på bloggen.
Det är ett riktigt härligt och blandat gäng, vi pratade och planerade inför framtiden och nu längtar man redan lite tills man kan träffa alla igen.
Det var även superkul att träffa dom bakom AFF. Så ett stort tack till dom för en suverän upplevelse.
På väg hem igen
Nu sitter jag på tåget på väg hem efter ett fantastiskt lärorikt men framför allt trevligt dygn!
Jag berättar mer och laddar upp bilderna när jag är på hemmaplan igen.
Båda barnen hade varit snälla och duktiga men Elian var ju vaken rätt mycket i natt (som vanligt) så mina föräldrar längtar nog en del efter mig nu, hehe.
På tal om något helt annat så fyller min bror år idag, så stort grattis till "mobbo Sebastian".
Jag berättar mer och laddar upp bilderna när jag är på hemmaplan igen.
Båda barnen hade varit snälla och duktiga men Elian var ju vaken rätt mycket i natt (som vanligt) så mina föräldrar längtar nog en del efter mig nu, hehe.
På tal om något helt annat så fyller min bror år idag, så stort grattis till "mobbo Sebastian".
Utan kidsen - på hotellet
Gah vilken konstig dag. Det känns som om jag har varit vaken i hundrafemtio dygn.
Elian vaknade i och för sig galet tidigt i morse och sedan har det varit full rulle hela dagen - kvällen - och nu natten. Och det är långt ifrån vad jag är van vid. Man vänjer sig snabbt vid att vara en hemma-mamma med all fokus på barnen.
I början var det konstigt att ens sitta på pendeltåget utan att ha koll på vagn eller barn. Jag kunde bara sitta med musik i hörlurarna och koppla av. Koppla av - vad fan är det liksom?
Hur som helst, sedan har det varit en massa extremt god mat, intressanta föreläsningar och presentationer. Man är dock lagom trött i huvudet efter allt.
Nu sitter jag här på min väldigt sköna hotellsäng och skall snart SOVA. Det skall bli intressant att se om jag verkligen sover en hel natt nu eller om man vaknar av ren automatik med tanke på att kroppen är van vid det.
Jag saknar mina skruttungar, det skall jag inte förneka.
Men som någon kommenterade så skall jag nu ladda batterierna i natt och komma hem med en massa ny mamma-energi i morgon.
Jag har en massa bilder att visa, men jag orkar helt enkelt inte nu. Observera tiden på dygnet... det här är waaaay past my bedtime OM det skulle vara i vanliga fall, hehe!
Jag uppdaterar bättre och mer i morgon. Natti!
Elian vaknade i och för sig galet tidigt i morse och sedan har det varit full rulle hela dagen - kvällen - och nu natten. Och det är långt ifrån vad jag är van vid. Man vänjer sig snabbt vid att vara en hemma-mamma med all fokus på barnen.
I början var det konstigt att ens sitta på pendeltåget utan att ha koll på vagn eller barn. Jag kunde bara sitta med musik i hörlurarna och koppla av. Koppla av - vad fan är det liksom?
Hur som helst, sedan har det varit en massa extremt god mat, intressanta föreläsningar och presentationer. Man är dock lagom trött i huvudet efter allt.
Nu sitter jag här på min väldigt sköna hotellsäng och skall snart SOVA. Det skall bli intressant att se om jag verkligen sover en hel natt nu eller om man vaknar av ren automatik med tanke på att kroppen är van vid det.
Jag saknar mina skruttungar, det skall jag inte förneka.
Men som någon kommenterade så skall jag nu ladda batterierna i natt och komma hem med en massa ny mamma-energi i morgon.
Jag har en massa bilder att visa, men jag orkar helt enkelt inte nu. Observera tiden på dygnet... det här är waaaay past my bedtime OM det skulle vara i vanliga fall, hehe!
Jag uppdaterar bättre och mer i morgon. Natti!
Hon tycker att jag är elak
Emilia var lite bekymrad nu framåt kvällskvisten och hade lite separationsångest när jag nattade henne. Hon har varit lite småbitter på mig för att jag skall iväg utan henne... men det skall nog gå bra, det med. I morgon skall hon leka med min faster och på Söndag skall hon på kalas. Så hon lär inte märka att jag är borta ändå.
Nu håller hon på att somna i alla fall, hon var trött gånger tusen. Troligtvis därför som hon bjöd på tårar.
Bjuder på ett par bilder från dagen när vi testade nya kameran. Fina unge...
Nu håller hon på att somna i alla fall, hon var trött gånger tusen. Troligtvis därför som hon bjöd på tårar.
Bjuder på ett par bilder från dagen när vi testade nya kameran. Fina unge...
Barnvakt, hotell och bloggträff väntar
Jag har sprungit omkring som en crazy person de senaste timmarna. I morgon skall jag nämligen ut på äventyr. Jag. Utan barn! Hela Allt För Föräldrar gänget skall samlas och övernatta på hotell. Vi har ett fullspäckat schema (utan kids, allihopa) hela dagen så det blir en tidig morgon i morgon.
Jag har haft jordens ångest inför detta ett tag nu - samtidigt som det skall bli jätteskoj. Jag har nämligen lite ångest inför att sova borta och ifrån Elian. Det känns som om han är så liten fortfarande. Men andra halvan av mig skriker efter att få komma bort och SOVA själv! Så jag behöver detta, även om det är svårt att släppa kontrollen.
Elian kommer i alla fall ha det jättebra med mina föräldrar. Och syrran så klart!
Det kommer nog vara svårast att lämna och gå ut genom dörren... men när jag väl är där och när jag väl har VARIT där så kommer det förmodligen kännas bra. Denize. Inte mamma Denize. Weird...
Ja ja, jag har försökt packa ihop en väska. Vad skall man ha på sig? Hur mycket skall man ha med sig? En natt, men jag skulle lätt kunna packa en hel resväska. Fan för kläder!
Stress.
Jag har haft jordens ångest inför detta ett tag nu - samtidigt som det skall bli jätteskoj. Jag har nämligen lite ångest inför att sova borta och ifrån Elian. Det känns som om han är så liten fortfarande. Men andra halvan av mig skriker efter att få komma bort och SOVA själv! Så jag behöver detta, även om det är svårt att släppa kontrollen.
Elian kommer i alla fall ha det jättebra med mina föräldrar. Och syrran så klart!
Det kommer nog vara svårast att lämna och gå ut genom dörren... men när jag väl är där och när jag väl har VARIT där så kommer det förmodligen kännas bra. Denize. Inte mamma Denize. Weird...
Ja ja, jag har försökt packa ihop en väska. Vad skall man ha på sig? Hur mycket skall man ha med sig? En natt, men jag skulle lätt kunna packa en hel resväska. Fan för kläder!
Stress.
Hej vintern
I morse fick vi oss en liten chock när vi steg upp. Jag var faktiskt inte alls beredd på att få möta snön. Jag har inte haft koll på vädret och det är ju förfan fortfarande Oktober!? Men man blir ju lika "chockad" varje år.
Emilia blev överlycklig och letade fram gamla vinterbyxor och sprang ut och gjorde snöbollar. Även Elian satt med stora ögon i vagnen och undrade vad fasen det var för något.
Efter att vi hade dumpat Emilia i skolan blåste det motvind och backarna var så sjukt hala så jag ställde mig och väntade på bussen med Elian. Kändes läskigt att halka i backen och då tappa vagnen. Jag får sådana störda tankar ibland nämligen. Samma sak om man åker buss eller tåg över en bro... då får jag för mig att bron skall gå sönder. Jajaaa. Snön var det ja!
Jag gick och la mig med Elian och sov ett par timmar på förmiddagen och antog att snön skulle vara borta lagom tills vi vaknade igen men icke, den ligger kvar. Lite i alla fall.
Typiskt nog tog jag ned min vinterjacka i morse och upptäckte att den var sönder. Lagom skoj...
Men men, för tillfället måste jag ha koll på Elian. Han kryper! Herregud vad fort det gick... från att dra sig fram lite grann för ett par dagar sedan... och nu drar han upp benen under sig (ser ut som en mask typ) och rör sig framåt med en jäkla fart.
Emilia blev överlycklig och letade fram gamla vinterbyxor och sprang ut och gjorde snöbollar. Även Elian satt med stora ögon i vagnen och undrade vad fasen det var för något.
Efter att vi hade dumpat Emilia i skolan blåste det motvind och backarna var så sjukt hala så jag ställde mig och väntade på bussen med Elian. Kändes läskigt att halka i backen och då tappa vagnen. Jag får sådana störda tankar ibland nämligen. Samma sak om man åker buss eller tåg över en bro... då får jag för mig att bron skall gå sönder. Jajaaa. Snön var det ja!
Jag gick och la mig med Elian och sov ett par timmar på förmiddagen och antog att snön skulle vara borta lagom tills vi vaknade igen men icke, den ligger kvar. Lite i alla fall.
Typiskt nog tog jag ned min vinterjacka i morse och upptäckte att den var sönder. Lagom skoj...
Men men, för tillfället måste jag ha koll på Elian. Han kryper! Herregud vad fort det gick... från att dra sig fram lite grann för ett par dagar sedan... och nu drar han upp benen under sig (ser ut som en mask typ) och rör sig framåt med en jäkla fart.
Välkommen nya familjemedlem
Idag var jag och lillebror som sagt ute på äventyr. Vi begav oss norrut för att jag äntligen skulle få unna mig en ny familjemedlem (kamera). I evigheter har jag längtat efter Canons 5D mark II och nu är den MIN!
Batteriet laddas och jag längtar tills jag får ta första provbilden. Den var ju inte gratis direkt och därför har jag inte haft möjlighet förrän nu (hundra år senare) att äga den istället för att drömma om den. Så det var en rätt obeskrivlig känsla att dra kortet, få kvittot och skutta därifrån med lådan i handen.
Elian uppskattade nog att äntligen få se annat än hemmets väggar efter våran evighetsförkylning. Han höll sig lugn och snäll hela dagen och sov hela tågresan hem.
Jag fasar däremot för att vi åkte iväg för tidigt. Jag har ont i halsen och mår inte alls bra... men ähh, jag är så lycklig ändå. Som sagt: som ett barn på julafton. Så kan ni tänka er att jag beter mig nu.
Tänk att en kamera kan göra så mycket, hehe!
5D mk II ser ut som en jätte bredvid min gamla veteran 400D. Men alldeles underbar....
Batteriet laddas och jag längtar tills jag får ta första provbilden. Den var ju inte gratis direkt och därför har jag inte haft möjlighet förrän nu (hundra år senare) att äga den istället för att drömma om den. Så det var en rätt obeskrivlig känsla att dra kortet, få kvittot och skutta därifrån med lådan i handen.
Elian uppskattade nog att äntligen få se annat än hemmets väggar efter våran evighetsförkylning. Han höll sig lugn och snäll hela dagen och sov hela tågresan hem.
Jag fasar däremot för att vi åkte iväg för tidigt. Jag har ont i halsen och mår inte alls bra... men ähh, jag är så lycklig ändå. Som sagt: som ett barn på julafton. Så kan ni tänka er att jag beter mig nu.
Tänk att en kamera kan göra så mycket, hehe!
5D mk II ser ut som en jätte bredvid min gamla veteran 400D. Men alldeles underbar....
Larvigt lycklig
Jag är inte död. Jag och Elian har varit ute på äventyr och jag är såååå glad just nu. Nu har jag en dröm mindre på min långa önskelista!
Vi kom nyss hem, lillebajs är hungrig så han skall få middag och sedan skall han nattas.
Jag återkommer strax. Skulle bara be om ursäkt för den dåliga uppdateringen!
Tävling: Yoggi fri
För ett tag sedan fick jag hem nya Yoggi fri i de tre olika smakerna. Nu fick jag chansen att bjuda er också! Jag har en massa kuponger att ge bort så skriv bara en kommentar här med mailadress och berätta att du är med och tävlar.
Jag avslutar tävlingen i helgen.
"Sveriges första helt naturliga fruktyoghurt. Arla Yoggi fri är en fruktyoghurt helt utan tillsatser. Varken naturliga eller artificiella. Produkterna innehåller endast yoghurt, frukt och naturligt socker. Med ovanligt mycket frukt, hela 12%, smakar yoghurten någonting alldeles extra."
Jag avslutar tävlingen i helgen.
"Sveriges första helt naturliga fruktyoghurt. Arla Yoggi fri är en fruktyoghurt helt utan tillsatser. Varken naturliga eller artificiella. Produkterna innehåller endast yoghurt, frukt och naturligt socker. Med ovanligt mycket frukt, hela 12%, smakar yoghurten någonting alldeles extra."
Envisa bebben vet vad han vill
Bort med tuttar och flaskor och annat trams och fram med käket!
Först dissade Elian bröstet över en natt och bara vägrade amma helt plötsligt och nu verkar det vara flaskan. Att käka riktig mat är ju mycket roligare?
Det var gap, skrik och gnäll här hela förmiddagen. Han vägrade ta ersättningen och jag antog att han var övertrött bara för att han hade sovit dåligt i natt och på morgonen.
Men efter x antal läggningsförsök så visste jag att det skulle vara omöjligt med tanke på att han inte hade ätit på ett tag.
Jag placerade ungen i hans matstol och han började gapa som en fågelunge på en gång.
En portion gröt + frukt + katrinplommonpure slukade han i sig. Sedan somnade han gott.
Då är det bara att lägga om matschemat igen då och ge honom ännu mer mat. Hoppas magen hans pallar...
Först dissade Elian bröstet över en natt och bara vägrade amma helt plötsligt och nu verkar det vara flaskan. Att käka riktig mat är ju mycket roligare?
Det var gap, skrik och gnäll här hela förmiddagen. Han vägrade ta ersättningen och jag antog att han var övertrött bara för att han hade sovit dåligt i natt och på morgonen.
Men efter x antal läggningsförsök så visste jag att det skulle vara omöjligt med tanke på att han inte hade ätit på ett tag.
Jag placerade ungen i hans matstol och han började gapa som en fågelunge på en gång.
En portion gröt + frukt + katrinplommonpure slukade han i sig. Sedan somnade han gott.
Då är det bara att lägga om matschemat igen då och ge honom ännu mer mat. Hoppas magen hans pallar...
Livet enligt Elian
Dagens minus:
- När mamma torkar snor. Jag hajar inte att det blir skönare efteråt. Hon är baaara elak!
- Att klä på sig. Det kan vara värre än snortorka ibland.
- Att somna. Jag kan faktiskt missa något! Ångest...
- När ingen tittar på mig. Jag vill ha uppmärksamhet JÄMT.
(tufft liv...)
Dagens plus:
- Att äta mat. Jag och storasyster är lika matglada.
- När någon sjunger "Imse vimse spindel" men bara just den sången.
- När vi lämnar Emilia i skolan. Alla gapande storbarn är roliga att titta på. Sen blir jag sur när vi går hem.
- När mamma torkar snor. Jag hajar inte att det blir skönare efteråt. Hon är baaara elak!
- Att klä på sig. Det kan vara värre än snortorka ibland.
- Att somna. Jag kan faktiskt missa något! Ångest...
- När ingen tittar på mig. Jag vill ha uppmärksamhet JÄMT.
(tufft liv...)
Dagens plus:
- Att äta mat. Jag och storasyster är lika matglada.
- När någon sjunger "Imse vimse spindel" men bara just den sången.
- När vi lämnar Emilia i skolan. Alla gapande storbarn är roliga att titta på. Sen blir jag sur när vi går hem.
Tråkigt väder men glad ändå
Idag har det regnat enda sedan jag klev upp vid halv 6 i morse med Elian. Inte nog med det så blåser det storm. Så vi har hållt oss här inomhus. Eller, det hade vi gjort ändå... med tanke på att sjukstugan aldrig tar slut.
Elian har varit kinkig och gnällig. Men nu sover han i alla fall och har gjort det sedan en timme tillbaka, så förhoppningsvis är han lite gladare när han bestämmer sig för att vakna igen.
På tal om honom så har det gått asbra med maten på sistone, inget ont i magen! Med tanke på att vi har kämpat på i lugn takt på sistone så introducerade jag kött idag. Kalops närmare bestämt och jösses vad det uppskattades! Han satt som en liten fågelunge och gapade konstant.
Så skönt att det äntligen funkar då han är totalt ointresserad av flaska och sitter bara och gapar medan vi andra äter.
Och Emilia har varit i skolan som vanligt. Sedan kom hon hem och var hungrig som vanligt. Och så följde hon med till affären och tjatade om att få köpa allt. Som vanligt. Nu sitter hon och klipper och klistrar ihop en önskelista till jul. Man skall vara ute i god tid? Hehe, hon klipper ur Ellos katalogen... och där hittade hon x antal glitterklänningar som hon tyckte var underbara. Undra när dom växer ur glitter-, rosa- och prinsessfasen? Ja ja, jag har fått henne att ha på sig liiite andra kläder än rosa klänningar, så det går framåt!
Annars ser jag fram emot en sak som har stått på min önskelista väääldigt länge. Nu har jag äntligen fått möjligheten att se till så att jag får det - utan bekymmer, så jag är helt uppe i varv. Som ett barn på julafton...
Förhoppningsvis blir jag frisk snart så jag kan ta tag i det också! Det är nog inte så svårt att lista ut vad det är, va?
Jag är inspirerad till tusen och längtaaaar!
Men nu vaknade min Ellepelle...
Om jag stirrar ut tillräckligt länge så kanske det slutar regna.
Elian har varit kinkig och gnällig. Men nu sover han i alla fall och har gjort det sedan en timme tillbaka, så förhoppningsvis är han lite gladare när han bestämmer sig för att vakna igen.
På tal om honom så har det gått asbra med maten på sistone, inget ont i magen! Med tanke på att vi har kämpat på i lugn takt på sistone så introducerade jag kött idag. Kalops närmare bestämt och jösses vad det uppskattades! Han satt som en liten fågelunge och gapade konstant.
Så skönt att det äntligen funkar då han är totalt ointresserad av flaska och sitter bara och gapar medan vi andra äter.
Och Emilia har varit i skolan som vanligt. Sedan kom hon hem och var hungrig som vanligt. Och så följde hon med till affären och tjatade om att få köpa allt. Som vanligt. Nu sitter hon och klipper och klistrar ihop en önskelista till jul. Man skall vara ute i god tid? Hehe, hon klipper ur Ellos katalogen... och där hittade hon x antal glitterklänningar som hon tyckte var underbara. Undra när dom växer ur glitter-, rosa- och prinsessfasen? Ja ja, jag har fått henne att ha på sig liiite andra kläder än rosa klänningar, så det går framåt!
Annars ser jag fram emot en sak som har stått på min önskelista väääldigt länge. Nu har jag äntligen fått möjligheten att se till så att jag får det - utan bekymmer, så jag är helt uppe i varv. Som ett barn på julafton...
Förhoppningsvis blir jag frisk snart så jag kan ta tag i det också! Det är nog inte så svårt att lista ut vad det är, va?
Jag är inspirerad till tusen och längtaaaar!
Men nu vaknade min Ellepelle...
Om jag stirrar ut tillräckligt länge så kanske det slutar regna.
Vi ruttnar snart här hemma
Jag och Elian är fortfarande sjuka. Det har gått en vecka, en förkylning brukar ju inte hålla i sig så länge? Jag misstänker att vi drog med något nytt hem när vi var hos doktorn förra veckan. Elian har fått en jäääkla hosta och jag har ont i min hals. Men men, någon dag blir vi friska med. Det känns bara som om man inte får något vettigt gjort alls när man mår såhär (Och det finns huuur mycket som helst som jag vill och längtar efter att få göra - gah!). Långa nätter, långa dagar...
Emilia har i alla fall sin vanliga tur och håller sig frisk (peppar peppar). Livet leker, hon hänger med polare och nu har dom någon "matte-vecka" i skolan. Dom skippar utedagarna i skogen och räknar matte tillsammans med resten av skolan.
Emilia föredrar nog utflykterna framför det. Men hon klagar inte ändå. Inte än i alla fall.
Nu somnade Elian precis om efter att ha vaknat och käkat, så jag skall nog lägga mig. Natti.
Emilia har i alla fall sin vanliga tur och håller sig frisk (peppar peppar). Livet leker, hon hänger med polare och nu har dom någon "matte-vecka" i skolan. Dom skippar utedagarna i skogen och räknar matte tillsammans med resten av skolan.
Emilia föredrar nog utflykterna framför det. Men hon klagar inte ändå. Inte än i alla fall.
Nu somnade Elian precis om efter att ha vaknat och käkat, så jag skall nog lägga mig. Natti.
Nu är han överallt
Nu går det undan! Lägger man ned Elian på ett ställe så befinner han sig på ett annat efter några sekunder bara. Han har bråttom, han är målmedveten och han släpper inte det han vill ha med blicken - förrän han har tagit det.
Idag har tvätthögen varit roligast. Han kämpade och fick tag i strumpor och tröjor.
Sedan la jag tillbaka honom på "ruta ett". Det var inte lika populärt...
Undra vad han tycker när jag tar tag i mig själv och faktiskt viker all tvätt i högen.
Enligt min uppfattning. MIN MIN MIN!
Nu inser jag att några av er blir upprörda över mina USA-inlägg. Först ber ni mig om mina åsikter och sedan är mina åsikter fel också, haha. Nej, men såhär är det... jag har bott i många olika länder och jag har en hel del att jämföra Sverige med och ENLIGT MIG så är inte Sverige det bästa landet som finns, det finns många viktiga brister och nackdelar om man jämför med andra länder - men även fördelar.
Med tanke på att jag har sett, upplevt och skaffat mig egna åsikter i en massa olika länder så har väl jag rätten att tycka vad jag vill? Det är ju BARA enligt mig och det här är ju ändå MIN blogg?
Sedan kan ni självklart tycka vad ni vill också, absolut! Men ni behöver ju inte hoppa på mig och spotta ur fula och elaka ord bara för att jag inte laddar upp en bild på Svenska flaggan, sjunger nationalsången och berättar att det finns fler alternativ?
Den Svenska avundsjukan alltså. Det är läskigt! Den finns överallt och många är så insnöade.
Och nu kommer jag väl få ännu en smart kommentar om "ja, men flytta härifrån då!" och då kan jag bara säga: Med glädje. Men det funkar inte riktigt så...
Hur som helst, jag ville bara påpeka att jag har rätt till mina åsikter, det handlar inte om att jag smutskastar landet, jag yttrar mig om landets (enligt mig - IGEN) brister och vad jag tycker USA (och andra länder) är bättre på. (Skall jag verkligen behöva skriva en lista på vad Sverige är bra på bara för att..?)
Sedan får ni tycka vad ni vill, men jag hoppas att ni vågar öppna ögonen för utlandet och skaffa er erfarenhet och eran egen uppfattning innan ni klagar på att jag vågar skriva vad jag vill.
Jag skulle nog också tycka att Sverige var asbra om jag inte hade sett något annat. Så jag hajar.
Söndagsmiddag
En busenkel och jättegod maträtt, för skaldjurs-älskaren!
Jag stekte bara på skaldjur tillsammans med vitlök i några minuter, kryddade med mycket salt, vitpeppar, svartpeppar och vitlökspulver, hällde i ca. 1 dl vitt vin och lät puttra i några minuter.
Blandade sedan samman med pastan och toppade med citron.
Allt klart på tio minuter. Mums!
Det låter förmodligen tråkigt och smaklöst... men tro mig, det är värt att prova! Smaken blir perfekt.
Livet i USA - Del två
Då fortsätter jag...
Barn är välkomna i princip överallt. Man tar med sig ungarna på restauranger, fester och affärer på ett helt annat sätt.
I Sverige upplever jag att de flesta ger ifrån sig elaka och sneda blickar mot dom som mot all förmodan tar med sig barnen på restaurang. Annars har ju de flesta barnvakt. Restauranger är vuxen-tid tydligen, inget bra ställe för barn att vara på.
I USA uppmanar dom en att ta med sig barnen. Där vi bodde fanns det många restauranger med roliga erbjudanden. Till exempel åt barnen gratis på Tisdagar (olika dagar på olika restauranger förstås), man fick i princip ALLTID målarböcker, pennor, kritor eller något att pyssla med, det fanns lekhörnor och annat... med tanke på att man som förälder vet att barnen blir uttråkade till slut. Att sitta still och inte göra något funkar ju inte alltför länge.
Det är inte heller SNORDYRT att gå ut och äta som i det här landet. Maten kostade inte överdrivet mycket, det är vanligare att äta ute... ofast åt de flesta jag kände ute en eller två gånger i veckan. Minst. För att man har råd och för att hela familjen är välkommen.
Och på tal om barn och familj så fanns det mer för barnen där. Alla olika "theme-parks", alla miljoner lekland, vattenland, badställen med tema osv... och även här var det inte dyrt. Man kunde som familj hitta på saker hela tiden - utan att det kostade alldeles för mycket.
Att ha kul med barnen som en familj... det är viktigt där.
Som liten tränade jag (som skrivet tidigare) gymnastik på elitnivå. Så det mesta av min fritid gick åt att hänga i gympahallen med resten av teamet.
Men annars var ju vännerna en rätt viktig del. På fredagskvällar hängde vi utanför en stor biograf. Inte för att vi så ofta gick och såg någon film... men för att alla ungdomar hängde där omkring bara.
På andra sidan parkeringen fanns dessutom en jättestor "arcade" med miljoner olika spel, gocarts, mini-golf och små karuseller... så man gick väl fram och tillbaka mellan dessa två ställen och umgicks med allt folk.
Föräldrarna visste alltid var man befann sig, med tanke på att man behövde deras skjuts för att det inte gick att ta sig mellan olika ställen utan bil i det området jag bodde (till skillnad från t ex New York - där man INTE kan komma någonstans med bil istället).
Här var allting så utspritt så minst en bil i varje hushåll var ett måste. Visst fanns det bussar... men det var inte så vanligt att någon åkte med dom.
Hur som helst, föräldrar var det. Dom hade en helt annan koll på ungarna med tanke på att dom lämnade och hämtade, alla hade tider att passa och att ränna runt "på stan" existerade inte.
Om man inte hängde utanför biografen och spelhuset så var det "the mall". Det fanns ingen stad eller utomhus-shopping som i Stockholm t ex. Allt var uppdelat i enorma shopping komplex eller om man skall kalla det för gallerior? Sjukt kul.
Men där kunde man gå på lördagseftermiddagar, titta i affärer, umgås med kompisar, äta i någon av de hundra snabbmats-restauranger som fanns på plats.
Så länge man hade en villig förälder att hämta och lämna, återigen.
Även på den här punkten fick jag en stor chock när jag kom till Sverige och började umgås med vänner. Många ljög för sina föräldrar. Det var så himla lätt att säga att man befann sig på en plats - hos en vän t ex - men egentligen var man någon helt annanstans.
Att få tag på alkohol, ciggaretter, droger och större fester var en vardag för dom jag lärde känna. Det var något som var totalt omöjligt i Florida där jag bodde.
Jag är noga med att lägga till "där jag bodde" just med tanke på att jag vet hur splittrat det är. Det finns riktigt smutsiga områden där alkohol och droger är väldigt vanligt... oftast i de fattigare områdena där barnen inte har föräldrar som "bryr sig" och där man lättare kan ränna runt fritt.
Nu blir det långt igen så jag får väl säga "fortsättning följer" återigen.
Till svar på tidigare frågor (som för den delen är besvarade förut) så flyttade vi till Sverige (när jag var 13-14) på grund av min pappas jobb. Tidigare har jag även bott i England, Irland, Malaysia, Nya Zeeland och Kanada.
Men jag har mest minnen från USA och det är det jag kallar för "hemma"... Det är där jag hör hemma.
Och angående skolan (era frågor och kommentarer) så var det några som påpekade att det är traumatiskt för barn att bli "bestraffade" med exempelvis kvarsittning. Jag kan bara säga att jag inte har några men för livet efter min uppväxt. Det handlar om uppfostran bara.
Och man var inte rädd för att gå till skolan. Jag älskade mina lärare, dom var suveräna men man respekterade dom på ett annat sätt och man var bara inte villig att ta konsekvenserna som följde OM man inte gjorde som man skulle i klassrummet. Ungar skall lära sig att uppföra sig - om man inte gör det så finns det konsekvenser som man får vara beredd på att ta. Det handlar KNAPPAST om att det är synd om barnen i längden.
Enligt mig.
Disciplin, uppfostran och respekt. Något som fattas här bara. Som sagt, jag har inga livslånga ärr pga att jag är uppfostrad som jag är. Jag är bara glad för dom möjligheterna jag har haft och livserfarenheterna alla länder och kulturer skapade åt mig.
Hoppas ni fick svar på era tidigare frågor och funderingar.
Barn är välkomna i princip överallt. Man tar med sig ungarna på restauranger, fester och affärer på ett helt annat sätt.
I Sverige upplever jag att de flesta ger ifrån sig elaka och sneda blickar mot dom som mot all förmodan tar med sig barnen på restaurang. Annars har ju de flesta barnvakt. Restauranger är vuxen-tid tydligen, inget bra ställe för barn att vara på.
I USA uppmanar dom en att ta med sig barnen. Där vi bodde fanns det många restauranger med roliga erbjudanden. Till exempel åt barnen gratis på Tisdagar (olika dagar på olika restauranger förstås), man fick i princip ALLTID målarböcker, pennor, kritor eller något att pyssla med, det fanns lekhörnor och annat... med tanke på att man som förälder vet att barnen blir uttråkade till slut. Att sitta still och inte göra något funkar ju inte alltför länge.
Det är inte heller SNORDYRT att gå ut och äta som i det här landet. Maten kostade inte överdrivet mycket, det är vanligare att äta ute... ofast åt de flesta jag kände ute en eller två gånger i veckan. Minst. För att man har råd och för att hela familjen är välkommen.
Och på tal om barn och familj så fanns det mer för barnen där. Alla olika "theme-parks", alla miljoner lekland, vattenland, badställen med tema osv... och även här var det inte dyrt. Man kunde som familj hitta på saker hela tiden - utan att det kostade alldeles för mycket.
Att ha kul med barnen som en familj... det är viktigt där.
Som liten tränade jag (som skrivet tidigare) gymnastik på elitnivå. Så det mesta av min fritid gick åt att hänga i gympahallen med resten av teamet.
Men annars var ju vännerna en rätt viktig del. På fredagskvällar hängde vi utanför en stor biograf. Inte för att vi så ofta gick och såg någon film... men för att alla ungdomar hängde där omkring bara.
På andra sidan parkeringen fanns dessutom en jättestor "arcade" med miljoner olika spel, gocarts, mini-golf och små karuseller... så man gick väl fram och tillbaka mellan dessa två ställen och umgicks med allt folk.
Föräldrarna visste alltid var man befann sig, med tanke på att man behövde deras skjuts för att det inte gick att ta sig mellan olika ställen utan bil i det området jag bodde (till skillnad från t ex New York - där man INTE kan komma någonstans med bil istället).
Här var allting så utspritt så minst en bil i varje hushåll var ett måste. Visst fanns det bussar... men det var inte så vanligt att någon åkte med dom.
Hur som helst, föräldrar var det. Dom hade en helt annan koll på ungarna med tanke på att dom lämnade och hämtade, alla hade tider att passa och att ränna runt "på stan" existerade inte.
Om man inte hängde utanför biografen och spelhuset så var det "the mall". Det fanns ingen stad eller utomhus-shopping som i Stockholm t ex. Allt var uppdelat i enorma shopping komplex eller om man skall kalla det för gallerior? Sjukt kul.
Men där kunde man gå på lördagseftermiddagar, titta i affärer, umgås med kompisar, äta i någon av de hundra snabbmats-restauranger som fanns på plats.
Så länge man hade en villig förälder att hämta och lämna, återigen.
Även på den här punkten fick jag en stor chock när jag kom till Sverige och började umgås med vänner. Många ljög för sina föräldrar. Det var så himla lätt att säga att man befann sig på en plats - hos en vän t ex - men egentligen var man någon helt annanstans.
Att få tag på alkohol, ciggaretter, droger och större fester var en vardag för dom jag lärde känna. Det var något som var totalt omöjligt i Florida där jag bodde.
Jag är noga med att lägga till "där jag bodde" just med tanke på att jag vet hur splittrat det är. Det finns riktigt smutsiga områden där alkohol och droger är väldigt vanligt... oftast i de fattigare områdena där barnen inte har föräldrar som "bryr sig" och där man lättare kan ränna runt fritt.
Nu blir det långt igen så jag får väl säga "fortsättning följer" återigen.
Till svar på tidigare frågor (som för den delen är besvarade förut) så flyttade vi till Sverige (när jag var 13-14) på grund av min pappas jobb. Tidigare har jag även bott i England, Irland, Malaysia, Nya Zeeland och Kanada.
Men jag har mest minnen från USA och det är det jag kallar för "hemma"... Det är där jag hör hemma.
Och angående skolan (era frågor och kommentarer) så var det några som påpekade att det är traumatiskt för barn att bli "bestraffade" med exempelvis kvarsittning. Jag kan bara säga att jag inte har några men för livet efter min uppväxt. Det handlar om uppfostran bara.
Och man var inte rädd för att gå till skolan. Jag älskade mina lärare, dom var suveräna men man respekterade dom på ett annat sätt och man var bara inte villig att ta konsekvenserna som följde OM man inte gjorde som man skulle i klassrummet. Ungar skall lära sig att uppföra sig - om man inte gör det så finns det konsekvenser som man får vara beredd på att ta. Det handlar KNAPPAST om att det är synd om barnen i längden.
Enligt mig.
Disciplin, uppfostran och respekt. Något som fattas här bara. Som sagt, jag har inga livslånga ärr pga att jag är uppfostrad som jag är. Jag är bara glad för dom möjligheterna jag har haft och livserfarenheterna alla länder och kulturer skapade åt mig.
Hoppas ni fick svar på era tidigare frågor och funderingar.
Trött på att vara trött
Jag var heeelt utmattad igår, därav den kassa uppdateringen. Jag mådde verkligen bajs - rent ut sagt! Förkylningen blev bara värre och det kändes omöjligt att någonsin återhämta sig för att man aldrig får sova. För att Elian är så jäkla tidskrävande. Dagen var lång, lillskrutt gnällde och his wish was my command helt enkelt.
På eftermiddagen var han så gnällig så jag var på väg att dra ut varenda hårstrå på skallen (tur att man har sina gränser)... så jag begav mig ut på promenad med honom, sedan kastade jag i honom en portion gröt, sedan badade han och sedan smakade han på välling.
Äntligen. Äntligen. Äntligen somnade han! Halle-fucking-lujah! Då var det bara att vänta på att klockan skulle bli lite mer så jag själv kunde lägga mig.
Vid 22 när jag lägger huvudet på kudden så vaknar han. SÅ klart. Gallskrik. Mitt tålamod är lika med noll, tårarna börjar rinna. Att försöka lugna en ilsken bebis när man själv är ilsken = biiiig no no! Till slut gick jag ut med honom till vardagsrummet där mina föräldrar satt och sa "nej nu säljer jag honom". Farsan min tog honom, jag gick och la mig - somnade på två sekunder och en timme senare kom han in med en lugn och halvsovandes Elian. SKÖNT!
Sedan har han vaknat hela f-ing tiden och kände för att göra morgon vid 6 ändå. Men men.
Emilia var med kusinerna igår, stallet och det gamla vanliga! Sedan kom hon hem som en studsboll och bara for runt i lägenheten. Hon hade fått cola, fanta, glass, godis, kakor och mer glass. Hon var hyper! Minst sagt.
Idag skall hon leka med en gammal dagiskompis som hon har längtat efter. Så förhoppningsvis känner Elian för att sova lite till innan jag skall gå upp och lämna systern hans.
På eftermiddagen var han så gnällig så jag var på väg att dra ut varenda hårstrå på skallen (tur att man har sina gränser)... så jag begav mig ut på promenad med honom, sedan kastade jag i honom en portion gröt, sedan badade han och sedan smakade han på välling.
Äntligen. Äntligen. Äntligen somnade han! Halle-fucking-lujah! Då var det bara att vänta på att klockan skulle bli lite mer så jag själv kunde lägga mig.
Vid 22 när jag lägger huvudet på kudden så vaknar han. SÅ klart. Gallskrik. Mitt tålamod är lika med noll, tårarna börjar rinna. Att försöka lugna en ilsken bebis när man själv är ilsken = biiiig no no! Till slut gick jag ut med honom till vardagsrummet där mina föräldrar satt och sa "nej nu säljer jag honom". Farsan min tog honom, jag gick och la mig - somnade på två sekunder och en timme senare kom han in med en lugn och halvsovandes Elian. SKÖNT!
Sedan har han vaknat hela f-ing tiden och kände för att göra morgon vid 6 ändå. Men men.
Emilia var med kusinerna igår, stallet och det gamla vanliga! Sedan kom hon hem som en studsboll och bara for runt i lägenheten. Hon hade fått cola, fanta, glass, godis, kakor och mer glass. Hon var hyper! Minst sagt.
Idag skall hon leka med en gammal dagiskompis som hon har längtat efter. Så förhoppningsvis känner Elian för att sova lite till innan jag skall gå upp och lämna systern hans.
Grattis min älskade son
En alldeles ny och färsk liten Ellepelle-plutt.
Idag fyller Elian ett halvår på jorden. Sex jäkla månader. För tillfället ligger han och drar sig fram på vardagsrumsgolvet. Han är lite för tjock och han är lite för oerfaren för att kunna dra sig snabbt eller långt... men han ligger knappast still.
Nu har han fått syn på katten och ser ut som om han skall gå till attack när som helst. Mormors katter är fina!
Jag tittar på bilder från när du var alldeles färsk och jag förstår inte att det var du. Har jag redan glömt? Jag minns inte att du har kunnat vara sådär liten. Hur är det ens möjligt? Tiden går så läskigt fort, tänk att du redan har varit här i ett halvår. Och innan dess bar jag på dig i nio jäkla månader.
Varenda dag med dig är helt underbar. Man har lust att stoppa in dig i ett paket och skicka dig till andra sidan jorden ibland för att det kan vara så jobbigt, men man samlar sig snabbt. Du behöver bara fyra av ett av dina charmerande leenden, skrika "mamama" eller söka ögonkontakt som bara du kan så är man såld.
Jag älskar dig.
Idol-kväll
Då sitter man och väntar på Idolkvällens del två. Olle har varit min absoluta favorit hittills, men ikväll... Jay... jag finner inte ens ord. Herre-min-skapare! Och Linda fick ju hennes revansch om man säger så. Men fan Olle, varför valde du just den låten!?
Kikar ni på Idol? Vad tyckte ni?
Kikar ni på Idol? Vad tyckte ni?
Stickat
Jag fryser. Konstant. Dygnet runt. Fyfarao vad jag vantrivs i den här kylan och värre skall det bara bli...
Nu åker duntofflorna snart fram. Hej vinter!
Förkylda fredag
Jag har haft fullt upp med Ellepelle idag. Snorig, grinig, hängig...
Mina mirakel-förkylningstabletter vill inte heller riktigt funka längre så man känner sig rätt utmattad. Men sooner or later så har allt gått över. För bådas del.
Vi orkade i alla fall ta oss till affären för att handla upp lite. Alltid något...
Nu skall jag äta och dricka gott med min familj och sedan blir det Idol.
Ha en trevlig fredagskväll.
Mina mirakel-förkylningstabletter vill inte heller riktigt funka längre så man känner sig rätt utmattad. Men sooner or later så har allt gått över. För bådas del.
Vi orkade i alla fall ta oss till affären för att handla upp lite. Alltid något...
Nu skall jag äta och dricka gott med min familj och sedan blir det Idol.
Ha en trevlig fredagskväll.
Dags för lite sömn
Ikväll hade jag egentligen tänkt skriva fortsättningen på min USA-berättelse, men jag är helt schlut. Jag är ledsen, men ni får skylla på min son helt enkelt. Eller på hans förkylning och nattliga terror rättare sagt.
Istället för att sitta och berätta att jag är trött så skall jag nog gå och göra något åt saken. Ta vara på den lilla sömn man kan unna sig. Någon som redan sover sött är dottern min. Även hon var trötter efter att ha väckts tidigt tidigt i morse av en ilsken och sjuk lillebrorsa. Som tur är så sover hon som en sten hela nätterna... det är bara tidigt på morgonen hon kan reagera på hans vrål. Så jag har tur... Men hur som haveeeer...
Sleep tight.
Istället för att sitta och berätta att jag är trött så skall jag nog gå och göra något åt saken. Ta vara på den lilla sömn man kan unna sig. Någon som redan sover sött är dottern min. Även hon var trötter efter att ha väckts tidigt tidigt i morse av en ilsken och sjuk lillebrorsa. Som tur är så sover hon som en sten hela nätterna... det är bara tidigt på morgonen hon kan reagera på hans vrål. Så jag har tur... Men hur som haveeeer...
Sleep tight.
Våran eftermiddag
I eftermiddags ville Elian inte vara med längre. Han var så trött så det finns inte ord, men skulle ändå inte sova och att leka med hans leksaker passade inte heller så jag tog med mig kidsen ut på en promenad. Lite frisk luft på Elians förkylning var nog bra ändå.
Lillebror höll sig lugn i vagnen hela tiden och tittade bara på vad Emilia hade för sig. Skönt! Hon plockade miljontals löv och sedan gick vi förbi en lekpark där hon aldrig lekt förut, så det var en hit.
Om det inte var för att det blåste storm så hade vi stannat ute bra mycket längre... men en timmes frisk luft fick duga!
Sedan blev det kvällsgröt till Ellepelle, dusch och nattning och sedan lagade jag kycklingwok till oss andra.
Nu skall Emilia snart lägga sig och sedan skall jag värma mig i en vaaarm dusch.
Förhoppningsvis blir natten lättare och så får Elians förkylning gärna vara long gone i morgon.
Lillebror höll sig lugn i vagnen hela tiden och tittade bara på vad Emilia hade för sig. Skönt! Hon plockade miljontals löv och sedan gick vi förbi en lekpark där hon aldrig lekt förut, så det var en hit.
Om det inte var för att det blåste storm så hade vi stannat ute bra mycket längre... men en timmes frisk luft fick duga!
Sedan blev det kvällsgröt till Ellepelle, dusch och nattning och sedan lagade jag kycklingwok till oss andra.
Nu skall Emilia snart lägga sig och sedan skall jag värma mig i en vaaarm dusch.
Förhoppningsvis blir natten lättare och så får Elians förkylning gärna vara long gone i morgon.
Att drömma, att önska...
Vet ni vad jag brukar roa mig med när jag har riktigt tråkigt? Eller okej, inte riktigt tråkigt... jag brukar roa mig med detta rätt ofta. Typ jämt. Jag brukar skriva upp riktigt nödvändiga önskelistor i huvudet. Ni vet sådana saker som man är helt övertygad om skulle förändra hela ens liv. Pfft...
1. Att Elian skulle slippa vara sjuk hela f-ing tiden.
2. Att vissa människor som förstör skulle försvinna ur ens liv OCH från ens minne.
3. Att ett mirakel inträffade: Sverige fick soldagar året runt OCH minst 20 graders värme.
4. Att "lögnen" aldrig uppfanns och att människor automatiskt höll sig till sanningen.
5. Att jag fick en alldeles egen tidsmaskin.
Och till lite mer realistiska saker:
6. En ny kamera. Ibland är jag heeeelt övertygad om att en ny kamera skulle förändra hela min vardag (hehe - yeah right?). Jag var ju nära på att investera i en ny i somras då min gamla veteran börjar lägga av men sedan insåg jag att 15-20 lax bör läggas på viktigare saker. Som ensamstående mor får man glömma bort sig själv och lägga pengarna åt sidan till ungarna. Woho.
7. Flygplansbiljetter NU. Jag längtar bort...
8. Att bosätta mig någon annanstans. Om det inte var för Emilia (skolan, vänner + att hon allmänt trivs) så hade jag lätt tänkt "Nu har jag gjort Nynäshamn. Over". Men återigen, kidsen är prio ett.
9. (tillbaka till sådant som alltid förblir drömmar) En evig-energi-tablett. Jag minns inte ens sist jag var PIGG, alltså fullkomligt utvilad... inte yes-jag-har-sovit-tre-timmar-i-rad-utvilad! Fan vad najs det skulle vara med ett piller som alltid gjorde mig pigg och glad och positiv och....
...Jag måste sluta drömma!
Har ni också drömmar och önskelistor som ni håller för er själva? (Snälla, säg att jag inte är den enda knäppa!) Dela med er!
1. Att Elian skulle slippa vara sjuk hela f-ing tiden.
2. Att vissa människor som förstör skulle försvinna ur ens liv OCH från ens minne.
3. Att ett mirakel inträffade: Sverige fick soldagar året runt OCH minst 20 graders värme.
4. Att "lögnen" aldrig uppfanns och att människor automatiskt höll sig till sanningen.
5. Att jag fick en alldeles egen tidsmaskin.
Och till lite mer realistiska saker:
6. En ny kamera. Ibland är jag heeeelt övertygad om att en ny kamera skulle förändra hela min vardag (hehe - yeah right?). Jag var ju nära på att investera i en ny i somras då min gamla veteran börjar lägga av men sedan insåg jag att 15-20 lax bör läggas på viktigare saker. Som ensamstående mor får man glömma bort sig själv och lägga pengarna åt sidan till ungarna. Woho.
7. Flygplansbiljetter NU. Jag längtar bort...
8. Att bosätta mig någon annanstans. Om det inte var för Emilia (skolan, vänner + att hon allmänt trivs) så hade jag lätt tänkt "Nu har jag gjort Nynäshamn. Over". Men återigen, kidsen är prio ett.
9. (tillbaka till sådant som alltid förblir drömmar) En evig-energi-tablett. Jag minns inte ens sist jag var PIGG, alltså fullkomligt utvilad... inte yes-jag-har-sovit-tre-timmar-i-rad-utvilad! Fan vad najs det skulle vara med ett piller som alltid gjorde mig pigg och glad och positiv och....
...Jag måste sluta drömma!
Har ni också drömmar och önskelistor som ni håller för er själva? (Snälla, säg att jag inte är den enda knäppa!) Dela med er!
Sjukstugan fortsätter
Puh! Vilken lång natt det blev... Elian har blivit sämre, haft svårt för att andas, vrålat och knappt sovit något alls. Vid åtta-tiden när läkarmottagningen öppnade så stod vi redo.
Jag blev rädd för att det var öronen som spökade då han skrek hysteriskt om jag tryckte vid dom.
Men som tur var så såg allt bra ut. Det är "bara" en vanlig förkylning... Men det är jobbigt när han är så besvärad så han inte vet var han skall ta vägen och dessutom matvägrar.
Låt den här skiten ta sluuuuut!
Jag blev rädd för att det var öronen som spökade då han skrek hysteriskt om jag tryckte vid dom.
Men som tur var så såg allt bra ut. Det är "bara" en vanlig förkylning... Men det är jobbigt när han är så besvärad så han inte vet var han skall ta vägen och dessutom matvägrar.
Låt den här skiten ta sluuuuut!
Idiot-läkare!
Vi fick till slut akuttiden på BVC hos barnläkaren nu på eftermiddagen. Min sköterska ringde upp snabbt efter att jag hade lämnat meddelandet och bad så hemskt mycket om ursäkt.
Hur som helst så träffade vi dom. Läkaren var helt underbar, han gjorde ritningar och förklarade allt från grund och botten. Det slutade i alla fall med att han kände på huvudet och han tyckte att det kändes och såg helt normalt ut.
Han förstod inte ens lite hur den tidigare läkaren kunde ha uttalat sig om någon "missbildning". Först och främst så är det ordet rätt grovt och enligt honom till och med fel ordval. Men sedan får en läkare aldrig uttala sig genom att TRO, man måste VETA innan man kläcker ur sig diagnoser.
Jag pratade med sköterskan efteråt och förklarade mitt missnöje. Jag blev verkligen illa bemött.
Först det här med skallen men sedan hade hon sagt att han minsann hade ögoninflammation, svamp bakom örat OCH i blöjvecket. Något som inte stämde.
Hon hade även sagt att ALLA 6-månaders bebisar skall kunna stå upp och ha den reflexen, så man var ju lite orolig över det. Men läkaren sa idag att det är långt ifrån alla som gör det. Jag skall bara undvika gåstol och annat som fusktränar. Så länge han ligger på mage och fortsätter att träna genom att dra sig fram och förflytta sig så kommer han ställa sig upp tids nog.
Men den förra läkaren var i alla fall tjurig, otrevlig, gav falska diagnoser och lyssnade inte det minsta. Hon skrek dessutom åt Elian att "vara tyst så hon kunde lyssna på honom". Som om han förstår!? Jag var ärligt talat chockad när jag gick därifrån igår och det var SÅ skönt att förklara hur illa bemött jag hade blivit. Jag hoppas att inte fler föräldrar på Nynäs BVC skall behöva gå igenom samma sak.
Min sköterska tog självklart åt sig och skulle föra min information vidare. Hon kramades och bad om ursäkt flera gånger. Inte för att det var hennes fel... men det är tur att det finns några vettiga på BVC. Det handlar ju ändå om BARN. Vad fan har tjuriga kärringar där att göra? Placera människan på ett kontor med pappersarbete... inte bland människor och framför allt barn.
Jag kan inte låta bli att fundera på om jag blev bemött på det här sättet pga min ålder. Det är ju många som är emot yngre föräldrar och det är väl deras åsikt. Jag förstår dom, verkligen! Men dom måste fortfarande göra deras jobb. Dvs undersöka BARN och LYSSNA på vad föräldern har att berätta.
Inte skaka på huvudet och säga att såhär är det och såhär är det inte. Som läkare borde man väl vara LITE ödmjuk? Eller åtminstone ta reda på fakta innan man berättar för en orolig förälder att det är fel på hennes friska bebis.
Huvudsaken är väl att Elian är som han skall vara. Det var en enorm lättnad.
Älskade, älskade barn...
Hur som helst så träffade vi dom. Läkaren var helt underbar, han gjorde ritningar och förklarade allt från grund och botten. Det slutade i alla fall med att han kände på huvudet och han tyckte att det kändes och såg helt normalt ut.
Han förstod inte ens lite hur den tidigare läkaren kunde ha uttalat sig om någon "missbildning". Först och främst så är det ordet rätt grovt och enligt honom till och med fel ordval. Men sedan får en läkare aldrig uttala sig genom att TRO, man måste VETA innan man kläcker ur sig diagnoser.
Jag pratade med sköterskan efteråt och förklarade mitt missnöje. Jag blev verkligen illa bemött.
Först det här med skallen men sedan hade hon sagt att han minsann hade ögoninflammation, svamp bakom örat OCH i blöjvecket. Något som inte stämde.
Hon hade även sagt att ALLA 6-månaders bebisar skall kunna stå upp och ha den reflexen, så man var ju lite orolig över det. Men läkaren sa idag att det är långt ifrån alla som gör det. Jag skall bara undvika gåstol och annat som fusktränar. Så länge han ligger på mage och fortsätter att träna genom att dra sig fram och förflytta sig så kommer han ställa sig upp tids nog.
Men den förra läkaren var i alla fall tjurig, otrevlig, gav falska diagnoser och lyssnade inte det minsta. Hon skrek dessutom åt Elian att "vara tyst så hon kunde lyssna på honom". Som om han förstår!? Jag var ärligt talat chockad när jag gick därifrån igår och det var SÅ skönt att förklara hur illa bemött jag hade blivit. Jag hoppas att inte fler föräldrar på Nynäs BVC skall behöva gå igenom samma sak.
Min sköterska tog självklart åt sig och skulle föra min information vidare. Hon kramades och bad om ursäkt flera gånger. Inte för att det var hennes fel... men det är tur att det finns några vettiga på BVC. Det handlar ju ändå om BARN. Vad fan har tjuriga kärringar där att göra? Placera människan på ett kontor med pappersarbete... inte bland människor och framför allt barn.
Jag kan inte låta bli att fundera på om jag blev bemött på det här sättet pga min ålder. Det är ju många som är emot yngre föräldrar och det är väl deras åsikt. Jag förstår dom, verkligen! Men dom måste fortfarande göra deras jobb. Dvs undersöka BARN och LYSSNA på vad föräldern har att berätta.
Inte skaka på huvudet och säga att såhär är det och såhär är det inte. Som läkare borde man väl vara LITE ödmjuk? Eller åtminstone ta reda på fakta innan man berättar för en orolig förälder att det är fel på hennes friska bebis.
Huvudsaken är väl att Elian är som han skall vara. Det var en enorm lättnad.
Älskade, älskade barn...
Orolig med stort O
Elian har hostat och snorat hela natten och sovit allmänt oroligt. Så han sov fortfarande när jag gick upp med Emilia och fick stanna kvar med mormor medan jag lämnade Emilia i skolan.
Sedan sov han två timmar i sträck när jag var tillbaka och är fortfarande hängig. Jävla förkylning....
Jag själv mådde piss när jag vaknade i morse men jag tog en förkylnings tablett, köpt på Malta, vilket tog bort alla symtom. Underbara grejer. Synd att sådant inte tillåts i Sverige, men i alla andra jäkla länder.
Hur som helst, jag har bara suttit och väntat på att dom skall ringa från BVC. Jag vill ju veta om det är något fel med min son, jag kan inte släppa dom tankarna alls.
Dom sa igår att dom skulle ringa med en ny tid antingen på eftermiddagen igår eller förmiddagen idag. Men inget. Så jag ringde dit nu och lämnade ett meddelande.
Man kan ju inte säga att "din son har kanske skall-missbildningar bland annat..." och sedan inte höra av sig. Som förälder oroar man ju sönder sig.
Om jag bara hade fått behålla min vanliga tid så hade det varit idag, HOS barnläkaren dessutom... så man är ju lite bitter.
Men men, det är bara att hålla ut och ha tålamod...
Sedan sov han två timmar i sträck när jag var tillbaka och är fortfarande hängig. Jävla förkylning....
Jag själv mådde piss när jag vaknade i morse men jag tog en förkylnings tablett, köpt på Malta, vilket tog bort alla symtom. Underbara grejer. Synd att sådant inte tillåts i Sverige, men i alla andra jäkla länder.
Hur som helst, jag har bara suttit och väntat på att dom skall ringa från BVC. Jag vill ju veta om det är något fel med min son, jag kan inte släppa dom tankarna alls.
Dom sa igår att dom skulle ringa med en ny tid antingen på eftermiddagen igår eller förmiddagen idag. Men inget. Så jag ringde dit nu och lämnade ett meddelande.
Man kan ju inte säga att "din son har kanske skall-missbildningar bland annat..." och sedan inte höra av sig. Som förälder oroar man ju sönder sig.
Om jag bara hade fått behålla min vanliga tid så hade det varit idag, HOS barnläkaren dessutom... så man är ju lite bitter.
Men men, det är bara att hålla ut och ha tålamod...
Livet i USA - Del ett (skolan)
Nu har jag lagt till en ny kategori "Mitt liv utomlands". Att skriva ett inlägg om min barndom i USA har varit efterfrågat länge så jag tänkte att det är dags att ta tag i det nu. Jag har dock svårt för att veta var och hur jag skall börja; det finns så himla mycket att berätta. Så jag valde därför att skapa en helt egen kategori där jag kan lägga upp flera inlägg... inte bara om USA utan om alla länder jag har bott i.
Jag skall även fixa fram foton från den tiden (alla är magasinerade i en lokal). Så det kommer med tiden.
Hur som helst, USA var det ja.
Jag kan börja med att säga att jag hade möjligheten att bo i ett väldigt bra område och därför är min uppfattning fantastisk. Det finns ju ordentligt farliga och äckliga områden i det landet med... men nu utgår vi från MITT liv och mina minnen.
Jag bodde i Boca Raton (Highland Beach) i Florida - ca 40 minuter utanför Miami. Vi hade bostad precis på stranden, med pool, tennisbanor och gym. Vi bodde dessutom i en sk. "Gated community". Det var dvs stängsel runt hela bostadsområdet och stora grindar vid entrén med en vakt. Okända bilar kunde därför aldrig ta sig in. Som besökare fick man uppge sitt namn till vakten så ringde han upp till någons hus och frågade om det stämde att man skulle få besök.
Detta tyder ju på att USA inte är ett ofarligt land - även om jag knappast kan säga att det är "som på film" men jag kände mig aldrig otrygg. Det handlar ju som sagt om var man bor och vad för säkerhet man kan ha tillgång till.
Jag gick i en vanlig "Public school" så inget fancy fancy med det. En skolbuss plockade upp mig varje morgon utanför huset och lämnade mig på eftermiddagen.
Och skolan kan jag bara ge fem plus för. Det är en helt annan grej i USA. Jag är uppväxt med betyg från start, disciplin i klassrummen, respekt för lärarna och motivation. Något jag anser saknas i Sverige.
När jag flyttade till Sverige fick jag ärligt talat en chock.
Men hur som haver, i skolan i USA är dom inte rädda för att satsa på motiverade elever och berömma dom som är duktiga. Jag själv kom med i något som heter "Honor-roll" - jag hade straight A's - dvs toppbetyg i allt. De i skolan som uppnådde detta blev "honor students" och man fick väl hem klistermärken som morsorna skulle ha på bilen, pennor, kepsar och annat trams. Vi fick tårta och presenter och ja - fick beröm för allt slitarbete.
I Sverige får ju ingen vara "bättre än någon annan". Elitskolor får inte finnas, att satsa på dom som faktiskt VILL blundar man för. Det skall vara lika. Jämt. Något jag köper på ett sätt - men nä, låt eleverna ha något att jobba för. Betyg från start fick mig att ta skolan på allvar enda från början.
Och disciplinen - uppförde man sig inte så bestraffades man. Man kunde inte bete sig hur som helst, ungarna kunde inte slåss men sedan gå kvar som ingenting hade hänt.
Gjorde man något fel så var "kvarsittning" steg ett. Men gjorde någon något extremt - så blev det suspension... de fick inte gå i skolan på en viss tid.
Och ärligt talat så funkar metoden. Alla var livrädda för att missköta sig, ingen ville sitta kvar efter skolan eller behöva gå dit en timme innan så alla skötte ju sig.
Att säga emot läraren eller käfta emot fanns inte. Respekt för äldre eller någon "in charge" är en ren självklarhet i det amerikanska sättet att uppfostra. Ännu en punkt som verkar fattas i Sverige.
Man var tyst i klassrummet, man pratade när man fick tillstånd, man gjorde det man skulle och visst fan tänkte man "jag pallaaaar inte" som alla ungar gör, men man var tvungen, man orkade inte ta konsekvenserna om man sket i något.
Säkerheten och kommunikationen mellan föräldrarna och skolan var dessutom great. Var någon unge borta från skolan utan att ha ringt så ringde dom DIREKT hem och frågade om föräldern visste något om detta. Skolka fanns liksom inte.
Och föräldrarna fick alltid reda på hur det gick för ungarna i skolan. Som sagt, det kommunicerades på ett helt annat sätt.
Sedan är det ju även ett plus med dessa skolbussar. Hela skolan hade samma tider - man började 9 och slutade 3 och sedan gick man mot bussarna (eller blev hämtad med bil av föräldrar).
Då vet ju föräldrarna exakt när ungarna kommer. Känns ju tryggt på ett sätt. Speciellt för dom som bor lite längre ifrån skolan.
Nu har det redan blivit långt så jag avrundar här och fortsätter med nästa del senare.
Jag skall även fixa fram foton från den tiden (alla är magasinerade i en lokal). Så det kommer med tiden.
Hur som helst, USA var det ja.
Jag kan börja med att säga att jag hade möjligheten att bo i ett väldigt bra område och därför är min uppfattning fantastisk. Det finns ju ordentligt farliga och äckliga områden i det landet med... men nu utgår vi från MITT liv och mina minnen.
Jag bodde i Boca Raton (Highland Beach) i Florida - ca 40 minuter utanför Miami. Vi hade bostad precis på stranden, med pool, tennisbanor och gym. Vi bodde dessutom i en sk. "Gated community". Det var dvs stängsel runt hela bostadsområdet och stora grindar vid entrén med en vakt. Okända bilar kunde därför aldrig ta sig in. Som besökare fick man uppge sitt namn till vakten så ringde han upp till någons hus och frågade om det stämde att man skulle få besök.
Detta tyder ju på att USA inte är ett ofarligt land - även om jag knappast kan säga att det är "som på film" men jag kände mig aldrig otrygg. Det handlar ju som sagt om var man bor och vad för säkerhet man kan ha tillgång till.
Jag gick i en vanlig "Public school" så inget fancy fancy med det. En skolbuss plockade upp mig varje morgon utanför huset och lämnade mig på eftermiddagen.
Och skolan kan jag bara ge fem plus för. Det är en helt annan grej i USA. Jag är uppväxt med betyg från start, disciplin i klassrummen, respekt för lärarna och motivation. Något jag anser saknas i Sverige.
När jag flyttade till Sverige fick jag ärligt talat en chock.
Men hur som haver, i skolan i USA är dom inte rädda för att satsa på motiverade elever och berömma dom som är duktiga. Jag själv kom med i något som heter "Honor-roll" - jag hade straight A's - dvs toppbetyg i allt. De i skolan som uppnådde detta blev "honor students" och man fick väl hem klistermärken som morsorna skulle ha på bilen, pennor, kepsar och annat trams. Vi fick tårta och presenter och ja - fick beröm för allt slitarbete.
I Sverige får ju ingen vara "bättre än någon annan". Elitskolor får inte finnas, att satsa på dom som faktiskt VILL blundar man för. Det skall vara lika. Jämt. Något jag köper på ett sätt - men nä, låt eleverna ha något att jobba för. Betyg från start fick mig att ta skolan på allvar enda från början.
Och disciplinen - uppförde man sig inte så bestraffades man. Man kunde inte bete sig hur som helst, ungarna kunde inte slåss men sedan gå kvar som ingenting hade hänt.
Gjorde man något fel så var "kvarsittning" steg ett. Men gjorde någon något extremt - så blev det suspension... de fick inte gå i skolan på en viss tid.
Och ärligt talat så funkar metoden. Alla var livrädda för att missköta sig, ingen ville sitta kvar efter skolan eller behöva gå dit en timme innan så alla skötte ju sig.
Att säga emot läraren eller käfta emot fanns inte. Respekt för äldre eller någon "in charge" är en ren självklarhet i det amerikanska sättet att uppfostra. Ännu en punkt som verkar fattas i Sverige.
Man var tyst i klassrummet, man pratade när man fick tillstånd, man gjorde det man skulle och visst fan tänkte man "jag pallaaaar inte" som alla ungar gör, men man var tvungen, man orkade inte ta konsekvenserna om man sket i något.
Säkerheten och kommunikationen mellan föräldrarna och skolan var dessutom great. Var någon unge borta från skolan utan att ha ringt så ringde dom DIREKT hem och frågade om föräldern visste något om detta. Skolka fanns liksom inte.
Och föräldrarna fick alltid reda på hur det gick för ungarna i skolan. Som sagt, det kommunicerades på ett helt annat sätt.
Sedan är det ju även ett plus med dessa skolbussar. Hela skolan hade samma tider - man började 9 och slutade 3 och sedan gick man mot bussarna (eller blev hämtad med bil av föräldrar).
Då vet ju föräldrarna exakt när ungarna kommer. Känns ju tryggt på ett sätt. Speciellt för dom som bor lite längre ifrån skolan.
Nu har det redan blivit långt så jag avrundar här och fortsätter med nästa del senare.
Hummus-dip till förrätt
Jag gjorde nyss ett försök till att göra egen Hummus. Jag kan inte påstå att jag lyckades. Det hela smakade jordnötssmör (för mycket sesampasta). Men vafan - första försöket någonsin... det går ju att äta i alla fall.
(Var tvungen att testa att göra själv efter att ha smakat världens godaste på Malta).
400 gram kikärtor
3-4 msk sesampasta (tahini)
2 msk citronjuice
3 vitlöksklyftor
2 dl vatten
Salt, svartpeppar, spiskummin
Jag mixade ihop det hela till en jämn smet. Hällde över lite olivolja och använde som dipp till saltakex. Gott! Men jag är inte helt nöjd... jag vill att den skall smaka sådär amazing som utomlands.
Tips? Någon som är hummus-van? Haha.
(Var tvungen att testa att göra själv efter att ha smakat världens godaste på Malta).
400 gram kikärtor
3-4 msk sesampasta (tahini)
2 msk citronjuice
3 vitlöksklyftor
2 dl vatten
Salt, svartpeppar, spiskummin
Jag mixade ihop det hela till en jämn smet. Hällde över lite olivolja och använde som dipp till saltakex. Gott! Men jag är inte helt nöjd... jag vill att den skall smaka sådär amazing som utomlands.
Tips? Någon som är hummus-van? Haha.
Mat är gott
Om Emilia fick bestämma så skulle hon äta hela tiden. Hon är besatt av allt som har med mat och göra, det är helt otroligt! Först tjatar hon om vad det blir till middag och när hon väl har fått middag och inte ens har ätit upp så frågar hon vad hon skall få till efterätt.
När hon hämtas från skolan så äter dom mellis precis vid den tiden men ändå säger hon "jag är hungrig" så fort vi har gått därifrån.
När vi kom hem frågade jag vad hon hade fått för mellanmål och hon sa "inget mättande... det var inte ens gott". Jag upprepade frågan om VAD det var dom hade fått "yoghurt med flingor och tre mackor". INTE mättande!? Jag orkar knappt stoppa i mig EN macka. Och inte gott? Tvingar man i sig TRE mackor då? Hehe jösses.
Jag säger som jag sagt förut: Var får allt plats!?
Hon är sex år gammal och 117 cm lång. Herre-min-gud!
Det är tur att hon inte får äta så ofta hon vill - småätande förstör tänderna mer än vad man tror.
När hon hämtas från skolan så äter dom mellis precis vid den tiden men ändå säger hon "jag är hungrig" så fort vi har gått därifrån.
När vi kom hem frågade jag vad hon hade fått för mellanmål och hon sa "inget mättande... det var inte ens gott". Jag upprepade frågan om VAD det var dom hade fått "yoghurt med flingor och tre mackor". INTE mättande!? Jag orkar knappt stoppa i mig EN macka. Och inte gott? Tvingar man i sig TRE mackor då? Hehe jösses.
Jag säger som jag sagt förut: Var får allt plats!?
Hon är sex år gammal och 117 cm lång. Herre-min-gud!
Det är tur att hon inte får äta så ofta hon vill - småätande förstör tänderna mer än vad man tror.
Bvc med Ellepelle
Idag har jag varit på 6-månaders kontroll med Elian. Det blev lite stressigt då jag hade räknat med att gå dit i morgon som vi hade bokat men jag fick ett samtal runt klockan 12 om att dom hade fått ett återbud och bokat om Elians tid till kl 13 idag. Det blev kaos då Elian var trött och precis skulle lägga sig, men det var bara att göra oss båda snabbt i ordning och gå mot BVC.
Väl där blev han rädd för alla sköterskor och läkaren. Jag vet inte om han minns att han fick sprutor där för ett par veckor sedan och därmed blev ledsen eller om det var som sköterskan sa att han blir rädd om främmande människor kommer för nära. Vem vet... helt hysteriskt ledsen blev han i alla fall och tårarna sprutade.
Men läkaren gjorde sin koll ändå. Det mesta var bra men tydligen växer "huvudet ihop för snabbt" och då kan det uppstå missbildningar så vi skulle få träffa en specialist. Man blir ju så klart lite orolig, men det här var inte ens en barnläkare, så man skall väl inte oroa sig i onödan. Jag tycker faktiskt att det är lite märkligt att dom tar in vanliga distriktsläkare på BVC-kontrollerna istället för barnläkare. Men men, nu fick vi en ny tid till barnläkaren ändå. Hoppas allt löser sig och att det inte är någon större fara. Blä...
Väl där blev han rädd för alla sköterskor och läkaren. Jag vet inte om han minns att han fick sprutor där för ett par veckor sedan och därmed blev ledsen eller om det var som sköterskan sa att han blir rädd om främmande människor kommer för nära. Vem vet... helt hysteriskt ledsen blev han i alla fall och tårarna sprutade.
Men läkaren gjorde sin koll ändå. Det mesta var bra men tydligen växer "huvudet ihop för snabbt" och då kan det uppstå missbildningar så vi skulle få träffa en specialist. Man blir ju så klart lite orolig, men det här var inte ens en barnläkare, så man skall väl inte oroa sig i onödan. Jag tycker faktiskt att det är lite märkligt att dom tar in vanliga distriktsläkare på BVC-kontrollerna istället för barnläkare. Men men, nu fick vi en ny tid till barnläkaren ändå. Hoppas allt löser sig och att det inte är någon större fara. Blä...
En solig höstdag
Vi tog oss ut tidigare idag och promenerade ned till vattnet. Ellepelle var dock kinkig och inte lika road av att vara ute i solen som oss andra.
Sedan gick vi hemåt och där fortsatte det. Gnäll och bök. Jag har en känsla av att han börjar bli förkyld. Igen. Jag känner mig inte helt 100 och jag antar att det är något som skall bryta ut. Ja, ja... hoppas det går över snabbt! Känns som om att vara sjuka är det enda vi är nuförtiden.
Han somnade i alla fall runt 18-tiden, då åt vi middag: fylld kyckling i ugn med ris och currysås. Emilia åt typ 6 portioner och ville fortfarande ha mer. Jag förstår inte var allt får plats!? Galet.
Nu skall jag snart locka in henne i duschen och sedan blir det sängen för hennes del och lugn och ro för min egen del.
Sedan gick vi hemåt och där fortsatte det. Gnäll och bök. Jag har en känsla av att han börjar bli förkyld. Igen. Jag känner mig inte helt 100 och jag antar att det är något som skall bryta ut. Ja, ja... hoppas det går över snabbt! Känns som om att vara sjuka är det enda vi är nuförtiden.
Han somnade i alla fall runt 18-tiden, då åt vi middag: fylld kyckling i ugn med ris och currysås. Emilia åt typ 6 portioner och ville fortfarande ha mer. Jag förstår inte var allt får plats!? Galet.
Nu skall jag snart locka in henne i duschen och sedan blir det sängen för hennes del och lugn och ro för min egen del.
Kämpar vidare med maten
Idag fick Ellepelle smaka majspuré. Första tuggorna såg ut att vara det äckligaste han någonsin smakat. Han hulkade och fick kväljningar, sedan gick det bättre och sur blev han när det tog slut. Han fick katrinplommon som ett avslut i hopp om att han inte skall bli hård i magen som vanligt. (Han får alltid katrinplommon efter kvällsgröten - vilket har funkat toppen). Om några dagar fyller han ju sex månader och då skall vi ha bytt ut ett flaskmål mot mat. Ja, ja... man får vara lite efter om man äger en krånglig mage.
Nu sover han igen och efter det skall vi bege oss ut i det härliga vädret. Plåta, plåta...
Nu sover han igen och efter det skall vi bege oss ut i det härliga vädret. Plåta, plåta...
Iskalla land
Vintern har nu kommit till Nynäshamn. Eller ja, Sverige? Två grader när vi gick ut i morse, frost på backen, åkpåse i vagnen och en huttrandes Emilia.
Jag tänkte att det skulle bli bättre framåt dagen men det är bara fem grader ute. Usch...
Ja ja, solen skiner så det är väl en "vacker höstdag".
Vinterjacka och kängor åkte i alla fall på Emilia i morse:
Jag tänkte att det skulle bli bättre framåt dagen men det är bara fem grader ute. Usch...
Ja ja, solen skiner så det är väl en "vacker höstdag".
Vinterjacka och kängor åkte i alla fall på Emilia i morse:
Nytt och fräscht
Sådär! Nu borde allt vara på sin plats. Med tanke på att AFF gör så att min blogg blir lite segare av sig på att visa nya inlägg, bilder och designer så kan det ta upp till en timme innan allt syns på just din dator. Men uppdatera sidan ett par gånger så brukar det funka.
Bredare design så jag kan lägga upp större bilder, en smidig meny ovanför headern till kategorier, arkiv osv, "boxar" till sidmeny så det inte känns "för mycket" av allt som det lätt blir annars.
Sedan är jag inte HELT klar, det kommer komma fler tillägg med tiden... men nu är det viktigaste klart och därför kunde jag flytta över den nu.
Själva mallen med boxarna och menyn fick söta Michis hjälpa mig med. Så stort tack!
Jag är jättenöjd. Vad tycker ni?
Bredare design så jag kan lägga upp större bilder, en smidig meny ovanför headern till kategorier, arkiv osv, "boxar" till sidmeny så det inte känns "för mycket" av allt som det lätt blir annars.
Sedan är jag inte HELT klar, det kommer komma fler tillägg med tiden... men nu är det viktigaste klart och därför kunde jag flytta över den nu.
Själva mallen med boxarna och menyn fick söta Michis hjälpa mig med. Så stort tack!
Jag är jättenöjd. Vad tycker ni?
Bygger om
Nu skall jag börja med att flytta över min nya bloggdesign. Jag förvarnar er så ni är medvetna om att det kan se knäppt ut innan allt är klart.
Mässa och Shopping
Nu är jag äntligen hemma med två trötta barn. Till en början besökte vi Underbara Barn Mässan med Linda och Joline och Sofie med familj. Det var trevligt! Vi var där tidigt så blev klara efter lunch någon gång.
Då åkte jag och Emilia in till stan för att göra lite nödvändigheter. Bland annat lämna tillbaka lite från förra veckan och så lyckades man ju komma hem med lite nytt. Så klart.
Emilia fick bland annat en ny vinterjacka, vi båda fick skor och jag plockade på mig lite kläder!
Nu är Ellepelle hungrig så kvällsgröt står på menyn. Ha en trevlig kväll!
Då åkte jag och Emilia in till stan för att göra lite nödvändigheter. Bland annat lämna tillbaka lite från förra veckan och så lyckades man ju komma hem med lite nytt. Så klart.
Emilia fick bland annat en ny vinterjacka, vi båda fick skor och jag plockade på mig lite kläder!
Nu är Ellepelle hungrig så kvällsgröt står på menyn. Ha en trevlig kväll!
Sanningen kommer alltid fram
Efter en totalt sömnlös natt har jag inte gjort något vettigt alls. Emilia har varit med min faster och kusiner och jag har bara väntat på kväll. Nu är den äntligen här.
I morgon väntar en mycket roligare dag med en hel del att göra, så jag skall nog gå och lägga mig alldeles strax.
Jag skulle bara uppdatera snabbt om att vi lever och Emilia hade haft det jätteroligt igårkväll på festen. Hon var dock trött idag då det blev sent som fasen igår så hon sover redan.
Men men, jag hoppas att ni har haft en trevlig Lördag.
Och till Anonym som tror sig veta liiite för mycket. Sanningen kommer ALLTID fram. Jag har inget att dölja. Så den enda som kommer skämmas är DU när du får det bevisat svart på vitt. Och den som ger dig den otroligt dåliga och påhittade informationen, förstås.
Bry dig om ditt eget liv eller något du faktiskt VET något om istället. Men jag är ju inte dum i huvudet - jag förstår mycket väl vem som sprider (fler) lögner. Tänk om människor kunde stå för deras val här i livet.
I morgon väntar en mycket roligare dag med en hel del att göra, så jag skall nog gå och lägga mig alldeles strax.
Jag skulle bara uppdatera snabbt om att vi lever och Emilia hade haft det jätteroligt igårkväll på festen. Hon var dock trött idag då det blev sent som fasen igår så hon sover redan.
Men men, jag hoppas att ni har haft en trevlig Lördag.
Och till Anonym som tror sig veta liiite för mycket. Sanningen kommer ALLTID fram. Jag har inget att dölja. Så den enda som kommer skämmas är DU när du får det bevisat svart på vitt. Och den som ger dig den otroligt dåliga och påhittade informationen, förstås.
Bry dig om ditt eget liv eller något du faktiskt VET något om istället. Men jag är ju inte dum i huvudet - jag förstår mycket väl vem som sprider (fler) lögner. Tänk om människor kunde stå för deras val här i livet.
Här händer det grejer
Elian somnade för natten klockan 18 efter en eftermiddag som liknade gårdagens. Han var vaken mellan 13 och 18 efter en väldigt snabb powernap. Han var förmodligen jordens tröttaste men skulle som vanligt bara inte sova.
När han väl däckade så däckade han snabbt - dock vaknat två gånger redan och varit hungrig... men men. Så länge han somnar om snabbt så är det ju okej.
Mitt i min lugna kväll här stördes jag av ett jäkla liv på gatorna här utanför. Jag passar på att påminna er om att jag bor i en öde håla, långt åt helvete - det händer inget här - i alla fall inte på den här sidan av stan. Ja, i vanliga fall. För nu hördes biltjut och polissirener. Jag gick till andra sidan lägenheten och tittade ut och förbi åkte ett par bilar i en läskig fart med polisbilar efter. Scary. Mest med tanke på att det springer ungar och leker vid dom här gatorna. Öde håla återigen! I och för sig springer det väl inte ungar ute på gatan vid kl 21 - men äsch!
Ja ja, tur att jag fick något att titta på ikväll, haha.
Nej då, jag har bland annat fifflat med en sprillans ny design efter hjälp med en mall. I en testblogg förstås, för att undvika kaos i onödan. Och jag får hur som helst en jobbig ruta som dyker upp hela tiden "Stack overflow". Om någon datanörd där ute vet hur och vad jag skall göra åt detta; hjälp! Denize och datorer alltså... yikes.
Annars var det ju Idol och jag säger bara HEJA OLLE!
Men nu skall jag fortsätta skrika åt den här jävla "Stack overflow" rutan som plingar sönder mina öron. Eller kanske titta på ett serieavsnitt istället. Nattinatt!
Liten mamma, lång jacka
I ett av paketen igår låg den här söta jackan från MOM2MOM. Med mina 157 cm hänger i vanliga fall lite längre jackor och kappor som säckar ned över knäna på mig. Men med denna kände jag mig faktiskt hyffsat fin i alla fall. Det är ju svårt att hitta jackor som sitter bra när man är så pass kort. Om man inte bara kör på de korta varianterna förstås...
Men men, visst var den söt? Me like.
Dom får festa - jag fixar!
Jag roar mig med att agera slav åt min moder för tillfället. Först skickade hon iväg mig till Lindex för att köpa leggings åt henne, sedan har jag färgat håret på henne och plockat hennes bryn.
Nu skall jag locka och fixa hår och sminka. Sedan är hon good-to-go. Även Emilia står och tjatar om att få lockigt hår...
Stress stress. Slav som sagt. Men vad gör man inte för dom som skall på fest.
Här skall tvsoffan, Idol och sedan en massa serier underhålla mig ikväll.
Vad gör mina fina läsare en fredag som denna? Förbereder er inför dimman?
Nu skall jag locka och fixa hår och sminka. Sedan är hon good-to-go. Även Emilia står och tjatar om att få lockigt hår...
Stress stress. Slav som sagt. Men vad gör man inte för dom som skall på fest.
Här skall tvsoffan, Idol och sedan en massa serier underhålla mig ikväll.
Vad gör mina fina läsare en fredag som denna? Förbereder er inför dimman?
Pigg bebbe och nya leksaker
Efter våran långa förmiddagslur så har Elian i princip inte sovit någonting. Bortsett från en snabb powernap vid 13-tiden. Efter det försökte jag fyra gånger med tanke på att han var så jäkla trött - men han vägrade. Så från 13 till 18 var han vaken. En väldigt lång stund för att vara Ellepelle. Det sista han åt var en hel portion gröt (första gången) och ett par skedar katrinplommon vid 17 så han lär väl vakna strax och vilja ha en flaska, men sedan får vi hoppas att han SOVER!
Annars fortsatte dagen i sitt vanliga lugn. Paket hämtades från posten och ett av dom bestod av en stor låda med massa playmobil saker. Bland annat deras nya "Adventskalender", en rätt bra ide ju! Hur som helst så var detta en stor hit, Emilia har lekt med sakerna hela eftermiddagen och kvällen efter att jag hjälpte henne med att bygga upp en tillhörande borg.
Nu håller hon på att städa upp alla saker och skall snart slängas i säng. Idag hade hon åkt skridskor hela dagen med skolan och även det hade varit toppen, så hon är nog rätt trött.
I morgon efter skolan skall hon följa med mina föräldrar och resten av min släkt och gå på "bal". Min farbror fyller 50 och har slagit till med något stort.
Jag får dock stanna hemma, utmobbad, med lillebror. Nej, men det är ingen fest för bebisar, dessutom är han ljudkänslig och skulle aldrig kunna sova i vagnen heller och det kommer bli för sent för honom.
Men med tanke på att Emilia skall med så måste hon få en massa skönhetssömn nu så hon orkar så jag skall se till så att hon snabbar sig lite. Trevlig kväll!
Annars fortsatte dagen i sitt vanliga lugn. Paket hämtades från posten och ett av dom bestod av en stor låda med massa playmobil saker. Bland annat deras nya "Adventskalender", en rätt bra ide ju! Hur som helst så var detta en stor hit, Emilia har lekt med sakerna hela eftermiddagen och kvällen efter att jag hjälpte henne med att bygga upp en tillhörande borg.
Nu håller hon på att städa upp alla saker och skall snart slängas i säng. Idag hade hon åkt skridskor hela dagen med skolan och även det hade varit toppen, så hon är nog rätt trött.
I morgon efter skolan skall hon följa med mina föräldrar och resten av min släkt och gå på "bal". Min farbror fyller 50 och har slagit till med något stort.
Jag får dock stanna hemma, utmobbad, med lillebror. Nej, men det är ingen fest för bebisar, dessutom är han ljudkänslig och skulle aldrig kunna sova i vagnen heller och det kommer bli för sent för honom.
Men med tanke på att Emilia skall med så måste hon få en massa skönhetssömn nu så hon orkar så jag skall se till så att hon snabbar sig lite. Trevlig kväll!
En grå Torsdag
Torsdag idag. Veckorna flyger förbi med raketfart men ändå känns det som om livet står stilla. I alla fall som om det går runt, runt och man alltid hamnar på ruta ett.
Hur som helst, torsdag ja. Jag och Elian skulle ha satt våra rumpor på tåget in till Stockholm idag. Jag behöver lämna tillbaka några plagg och köpa lite annat nytt som jag nämnde att jag glömde sist.
Men vädret lockade inte mig speciellt mycket. Dessutom kände jag mig ganska utmattad och därför sov vi alldeles för länge i förmiddags och ja, då blev det som det blev.
Vi njuter av lugnet. Kanske orkar man gå ned och hämta ut ett par paket senare i alla fall. Sedan skall jag ordna med lite saker som jag har skjutit på alldels för länge nu.
Emilia hämtas av morfar idag. Sedan skulle dom förbi min gammelfarmor och fixa med tvkanaler åt dom. Gulligt!
Så jag njuter som sagt av lugnet. Det är bara jag och Ellepelle här. I kaoset.
Hur som helst, torsdag ja. Jag och Elian skulle ha satt våra rumpor på tåget in till Stockholm idag. Jag behöver lämna tillbaka några plagg och köpa lite annat nytt som jag nämnde att jag glömde sist.
Men vädret lockade inte mig speciellt mycket. Dessutom kände jag mig ganska utmattad och därför sov vi alldeles för länge i förmiddags och ja, då blev det som det blev.
Vi njuter av lugnet. Kanske orkar man gå ned och hämta ut ett par paket senare i alla fall. Sedan skall jag ordna med lite saker som jag har skjutit på alldels för länge nu.
Emilia hämtas av morfar idag. Sedan skulle dom förbi min gammelfarmor och fixa med tvkanaler åt dom. Gulligt!
Så jag njuter som sagt av lugnet. Det är bara jag och Ellepelle här. I kaoset.
MINA tankar - MINA känslor
En gång i tiden hade jag en blogg som jag använde som slagpåse. Jag har alltid skrivit av mig när jag har mått dåligt eller varit arg - enda sedan jag var liten och lärde mig att skriva. Så jag öppnade den bloggen 2006-2007 någon gång och skrev precis som jag kände, när jag kände det och hur ofta jag kände.
Jag saknar det. Jag saknar att inte behöva tänka igenom mina inlägg, jag saknar att kunna spy ur mig varenda ord jag har inom mig. Varenda känsla.
För nu är det så himla mycket känslor och tankar som snurrar. Det har hänt något som var droppen - nu går det inte längre. Jag har varit snäll, förnuftig, trott det bästa, velat hjälpa till, göra det bästa... men vad skall man göra när man bara får motsatsen tillbaka? Jag orkar inte mer.
Du ljög ihop din sista story. Du trasslade in dig i en av dina miljoner lögner, du gjorde bort dig en ALLRA sista gång. Jag börjar undra om du gör det med flit. Du är för feg för att bara säga att du skiter i allt så du skapar problem för att slippa.
Men nu får det räcka. Jag är trött på att ha och göra med en mytoman med dubbla personligheter... eller eh, tio olika personligheter? Ta tag i dig själv, gå och prata med någon, skaffa dig lite jävla hjälp. Jag är ingen psykolog och jag har tagit emot tillräckligt nu. TACK för mig.
Som skrivet i början. Jag skriver av mig när jag känner något.
Har ni problem med det så skippar ni inläggen bara. Jag orkar inte tänka igenom mina inlägg för någon annans skull. Speciellt inte för någon som förtjänar så mycket hell. Jag är inte skyldig dig ett piss och efter det här så vet jag inte om jag någonsin kommer kunna se dig i ögonen igen. Du har dig själv att tacka.
Förstår inte hur man kan vara så idiotisk när det gäller ens kött och blod.
Ja, ja... I'm done!
När vi ändå är inne på känslospåret så måste jag återigen tacka er, världens bästa läsare, för alla stöttande och underbara kommentarer. Det gör SÅ himla mycket, jag blir extra peppad att vara den bästa möjliga för mina barn när jag får läsa era ord. Och om det dyker upp någon tragisk kommentar emellanåt så väger den ingenting i jämförelse med era varma ord. Fortsätt så, ni är bäst.
Jag saknar det. Jag saknar att inte behöva tänka igenom mina inlägg, jag saknar att kunna spy ur mig varenda ord jag har inom mig. Varenda känsla.
För nu är det så himla mycket känslor och tankar som snurrar. Det har hänt något som var droppen - nu går det inte längre. Jag har varit snäll, förnuftig, trott det bästa, velat hjälpa till, göra det bästa... men vad skall man göra när man bara får motsatsen tillbaka? Jag orkar inte mer.
Du ljög ihop din sista story. Du trasslade in dig i en av dina miljoner lögner, du gjorde bort dig en ALLRA sista gång. Jag börjar undra om du gör det med flit. Du är för feg för att bara säga att du skiter i allt så du skapar problem för att slippa.
Men nu får det räcka. Jag är trött på att ha och göra med en mytoman med dubbla personligheter... eller eh, tio olika personligheter? Ta tag i dig själv, gå och prata med någon, skaffa dig lite jävla hjälp. Jag är ingen psykolog och jag har tagit emot tillräckligt nu. TACK för mig.
Som skrivet i början. Jag skriver av mig när jag känner något.
Har ni problem med det så skippar ni inläggen bara. Jag orkar inte tänka igenom mina inlägg för någon annans skull. Speciellt inte för någon som förtjänar så mycket hell. Jag är inte skyldig dig ett piss och efter det här så vet jag inte om jag någonsin kommer kunna se dig i ögonen igen. Du har dig själv att tacka.
Förstår inte hur man kan vara så idiotisk när det gäller ens kött och blod.
Ja, ja... I'm done!
När vi ändå är inne på känslospåret så måste jag återigen tacka er, världens bästa läsare, för alla stöttande och underbara kommentarer. Det gör SÅ himla mycket, jag blir extra peppad att vara den bästa möjliga för mina barn när jag får läsa era ord. Och om det dyker upp någon tragisk kommentar emellanåt så väger den ingenting i jämförelse med era varma ord. Fortsätt så, ni är bäst.
Portfoliobilderna
Nu finns de nya studiobilderna på Emilia uppe på Stockholmsgruppens hemsida. Superbra bilder och lika glad som vanligt på varenda bild. Tänk om man blev sådär bra på bild... Hon gör mig stolt.
Och så blir det svårt igen
Den här dagen har varit en enda stor röra enda sedan jag klev upp i morse. Traumatisk är nog en underdrift. Allt händer - på en och samma gång. Man får reda på saker som skakar om hela vardagen (jag är så förbannad så det finns inte ord. Nu får det vara nog!), en farfar som fallit ihop och åkt med ambulans in till SÖS, en bebis som inte varit sig själv och varit jätteledsen och gnällig hela dagen och sedan jag då. Som skall hålla mig i skinnet och låtsas som ingenting framför mina fina kiddos.
Kaos.
Jag går över till annat, för att få mig själv att i alla fall låta lite positiv. Emilia hade haft det jättebra idag, men med tanke på omständigheterna så fick morfar hämta henne och sedan promenerade dom till Centrum och köpte en hjälm och nya skridskor då dom skall på skridskoskola i morgon.
Sedan fick morfar Elian att somna (skönt för mig), jag och Emilia klistrade med klistermärken på nya hjälmen och nu väntar vi på besked från sjukhuset.
Men det är såhär livet fungerar. Ibland går det upp, ibland går det ned. Jag är så otroligt splittrad i mina känslor, ibland blir allt för mycket. Men det är stunder som denna då jag är så otroligt glad för att jag har två fantastiska barn som ger mig livskraft. Även fast det känns som om man står på ruta ett.
Jag bjuder på bilder från i morse nu istället.
Kaos.
Jag går över till annat, för att få mig själv att i alla fall låta lite positiv. Emilia hade haft det jättebra idag, men med tanke på omständigheterna så fick morfar hämta henne och sedan promenerade dom till Centrum och köpte en hjälm och nya skridskor då dom skall på skridskoskola i morgon.
Sedan fick morfar Elian att somna (skönt för mig), jag och Emilia klistrade med klistermärken på nya hjälmen och nu väntar vi på besked från sjukhuset.
Men det är såhär livet fungerar. Ibland går det upp, ibland går det ned. Jag är så otroligt splittrad i mina känslor, ibland blir allt för mycket. Men det är stunder som denna då jag är så otroligt glad för att jag har två fantastiska barn som ger mig livskraft. Även fast det känns som om man står på ruta ett.
Jag bjuder på bilder från i morse nu istället.
Drama gillar ni, va?
Vet ni varför jag så sällan har frågestunder? För att 90% av frågorna består av A eller "Elians pappa". Jag svarade på frågorna, rakt och struntade i dom som var olämpliga. Men bara för att jag svarar på frågor om hur saker ligger till så behöver ni inte börja kasta skit.
Jag skrev ju svaren för att ni undrade - inte för att jag ville ha en smutskastningstimme.
Jag är inte hans största fan, det kan jag säga. Jag fick en fråga om jag har några som helst känslor kvar för honom och det har jag - men dom är inte snälla eller lyckliga känslor kan jag då säga.
MEN varför sitta och smutskasta människor? Kommer jag må bättre av att ödsla tid och kraft på honom? Nej. Han har gjort och gör mycket som är helt ofattbart.
Och det värsta jag vet är att han bara består av "mycket snack och liten verkstad". Både i sin blogg utåt angående Elian och på andra sätt på nätet. Jag är så trött på att höra och läsa saker om vad han tycker men så visar han något helt annat. Det måste ni förstå.
Men svaren var som sagt bara ärlighet om hur saker faktiskt ligger till. Och detta skriver jag bara för att tillägga. Jag har ju sagt att jag inte tänker försköna saker.
Jag tänker inte försvara honom, för jag skulle kunna skriva så jäkla mycket mer. Jag skulle detaljerat kunna skriva 35000 inlägg om vad han har gjort och sagt och skapat. Men som jag skrev i början så struntar jag i det olämpliga.
Han gjorde och gör sina egna val. Jag ville inte ha det såhär.
Men man gör det bästa av situationen och så länge Elian lever ett asbra liv med en massa kärlek. Då är jag nöjd.
Är vi klara med snacket om honom nu? Den här blogger handlar trotsallt om mig och mina barn.
Återigen.
Jag skrev ju svaren för att ni undrade - inte för att jag ville ha en smutskastningstimme.
Jag är inte hans största fan, det kan jag säga. Jag fick en fråga om jag har några som helst känslor kvar för honom och det har jag - men dom är inte snälla eller lyckliga känslor kan jag då säga.
MEN varför sitta och smutskasta människor? Kommer jag må bättre av att ödsla tid och kraft på honom? Nej. Han har gjort och gör mycket som är helt ofattbart.
Och det värsta jag vet är att han bara består av "mycket snack och liten verkstad". Både i sin blogg utåt angående Elian och på andra sätt på nätet. Jag är så trött på att höra och läsa saker om vad han tycker men så visar han något helt annat. Det måste ni förstå.
Men svaren var som sagt bara ärlighet om hur saker faktiskt ligger till. Och detta skriver jag bara för att tillägga. Jag har ju sagt att jag inte tänker försköna saker.
Jag tänker inte försvara honom, för jag skulle kunna skriva så jäkla mycket mer. Jag skulle detaljerat kunna skriva 35000 inlägg om vad han har gjort och sagt och skapat. Men som jag skrev i början så struntar jag i det olämpliga.
Han gjorde och gör sina egna val. Jag ville inte ha det såhär.
Men man gör det bästa av situationen och så länge Elian lever ett asbra liv med en massa kärlek. Då är jag nöjd.
Är vi klara med snacket om honom nu? Den här blogger handlar trotsallt om mig och mina barn.
Återigen.
Svar på frågor
Alla barn är ju olika, så jag undrar vad det är för olikheter mellan Elian och Emilia när hon var i hans ålder
Oj, det mesta. Det enda lika är väl att båda var/är dåliga på att sova på nätterna. Annars är det mesta annorlunda nu faktiskt. Emilia hade t ex inte lika känslig mage, hon var dessutom inget mag-barn som Elian som endast sover på mage, hon vägrade amma, hm ja... listan kan göras lång!
- Ammar du nånting längre?
Nej tyvärr. Elian dissade tutten totalt efter ca 4 månader.
- När ska Elian börja på dagis?
Det vet jag inte exakt än. Men nästa höst-vinter troligtvis, förhoppningsvis senare.
- Vad kommer du att göra när han börjar på dagis?
Plugga vidare hoppas jag, och satsa hårdare på eget företag och göra det jag brinner för: fota!
- Hur ser du på framtiden? Säg en 5-10 år?
Haha! Jag vet knappt var jag befinner mig i morgon. Ingenting blir som planerat ändå. Nu njuter jag bara av min mammaledighet och tar en dag i taget.
- Det känns som att du blivit rejält sviken av båda papporna till dina barn. Hur ser du på kärleken? Kommer du våga bli kär igen? Eller tror du att du kommer föredra att vara själv? Känner du dig stark ensam eller tycker du att det är något som saknas?
Blir man kär så blir man, men det är inget som prioriteras just nu och inte än på väldigt länge. Som jag känner nu så kommer jag ha otroligt svårt för att lita på någon igen, men vem vet vad som händer i framtiden eller vem man träffar. Och absolut, jag klarar mig skitbra ensam... jag har vant mig vid det. Jag finner lycka i andra saker: familjen, vänner och annat jag tycker om.
Hej! Jag har funderat på hur ni har råd att resa så mycket och så? Vad jag förstått är inte föräldrapenningen så hög..? Men jätteroligt att ni kan göra det! :) Fortsätt med det du gör, du gör ett grymt jobb!
Föräldrapenningen är ju baserad på ens lön, men nej den gör mig kanske inte rik. Och resa så mycket? Vi var utomlands för första gången tillsammans nu i September så det var vi verkligen värda. Och nu har jag lagt undan pengar osv som räcker till nästa resa. Och tack :)
Jag har i och försig frågat om det här förut, fick då svar att du skulle göra det...men det blev aldrig av =P Så jag efterfrågar igen.. Ett inlägg om hur det var/är att leva i USA? Hur tycker du kulturen skiljer sig åt osv? Vore kul att höra
Då ber jag om ursäkt för att det inte har blivit av än, jag skall ta tag i det snart! :)
Jag är lika gammal som dig och har varit tillsammans med min kille i två år nu och jag lääängtar verkligen efter barn. Jag tänkte bara fråga om du tror att det är en tillfällig känsla och att du skulle råda mig att vänta? Känner du att du skulle ha velat vänta med barn så att du hade kunnat "leva friare" medan du var ung eller känner du att du gjorde ett bra val? Hur reagerade dina vänner och hur ofta umgås ni nu jämfört med tidigare?
Det är svårt att svara på sådana frågor, det är ju olika från person till person. Jag vet inte om jag skall råda dig till att vänta, jag vet ju ingenting om dig eller din livssituation. Det enda jag kan säga är att fast bostad, stabil ekonomi och ett fast förhållande skulle underlätta.
Och jag har aldrig ångrat mitt beslut att behålla mina barn. Dom gör ju mig till den jag är, även fast livet så klart hade varit mycket "enklare".
De vännerna jag umgicks med när jag blev gravid med Emilia tyckte väl för det mesta att det var lite ballt att jag var gravid, men det är inga jag umgås med idag. Resten säger väl sig själv :)
Hej! Jag är 19 år och bor hemma, tog studenten på gymnasiet i juni och nu har vi båda jobb.
min pojkvän likaså. nu den senaste tiden så har jag börjat känna starkt att jag vill ha barn, helst nu. det är typ det enda jag tänker på. min pojkvän vill det också, dock vill han vänta tills vi båda har flyttat hemifrån och blivit sambo. själv känns det ju knappt som jag kan vänta hehe.. men man vill ju inte pressa honom. vad tycker du?
Jag kan bara säga samma saker som i svaret tidigare. Det är svårt att svara på, alla är olika. Och jag tycker absolut att ni skall vänta några år tills ni har flyttat hemifrån, bott ihop ett tag och har ett "stabilt" liv. Men återigen: alla är olika. Jag kan inte döma någon eller säga vad som bäst.
Undrar även vart du hittar möblerna du gör om till shabby chic
Loppisfynd!
Undrar om barnen har någon kontakt med släkten på deras pappors sida? Typ farmor, fastrar osv.
Nej, det har dom inte. Emilia hade det i början, men hela den sidan av släkten slutade höra av sig samtidigt som pappan gjorde det. Och ang. Elian så har dom träffat honom en gång, och det var av en slump på en loppmarknad här i Nynäshamn.
Min fråga är. Vart fotades E och vart kommer bilderna att visas?
I en studio och bilder kommer upp på Stockholmsgruppens hemsida inom kort.
Vilka länder planerar du besöka med barnen nu och hade du velat flytta från sverige och bo någon annanstans?
Så många som möjligt om vi pratar under hela deras livstid, men om ett tag åker vi tillbaka till Malta för ännu en semester. Och absolut, innerst inne skulle jag nog vilja det... jag känner mig inte hemma här. Alls.
Har du några som helst känslor för Andreas? Kan du tänka dig att försöa få ih det med honom i framtiden igen?
Jag har gett honom många chanser för mycket och han har visat sig vara opålitlig som vän, pojkvän och Elians pappa så nej, jag kan inte tänka mig att "försöka" med honom igen. Inte på det sättet i alla fall.
.vad du kommer att köpa för overall till Elian i vinter?
Jag borde veta det, men jag har ingen aning än. Visst är det svårt?
.Hur gjorde du för att elian tillslut tog flaskan? Vad jag förstog gillade han den inte i början?
Ärligt talat? Ingen aning. Han HATADE flaskan från början, vägrade, blev sur, lekte med den istället osv men helt plötsligt efter mycket envishet och kämpande så tog han den och över en natt totaldissade han bröstet och skulle BARA ha flaska. Han är nog lika envis alltså...
Innan du avslutade din förra blogg så blev du erbjuden ett jobb utomlands tror jag? Vad var det för jobb, ett fotojobb? :)
Nej, ett kontorsjobb inom marknadsföring.
1.Är så sjukt rädd för att föda barn- hur klarar man av det? O hur hemskt är det egentligen? HAr fått för mig att jag inte kommer klara d...
Kvinnor är gjorda för att föda barn. Och det är inte hemskt - det gör förbannat ont, det går inte att förneka men det är bland det häftigaste man kan uppleva när man får upp ens barn på bröstet.
2. JAg har också en ryggskada som gör att jag inte får lyfta tungt, hur påverkade din ryggskada din graviditet?
Jag var sjukskriven från v. 16, kunde knappt gå och hade kronisk värk.
3. Har du ensam vårdnad om E? När man läser din blogg får man intrycket av att du får göra allt själv- varför tar inte pappan lite ansvar och hjälper till?
Ja, jag har ensam vårdnad. Det är väl lättare sagt än gjort. Han har sett till så att det är såhär vi skall ha det, men Elian har det bra. Det är huvudsaken!
5. Hur får du ekonomin att räcka till så mkt? jag själv e så sjukt dåligt på att hushålla med pengar och jag har inte ens barn. Har du några bra tips?
Jag är inte proffs på det, om jag skall vara ärlig. Jag lägger onödigt mycket pengar på onödiga saker, speciellt i matväg... men jag försöker lägga upp en budget varje månad: matpengar, hygien, kläder, räkningar + hyra och roligheter. Och dessutom sparpengar som skall vara kvar i slutet av månaden. Ibland (oftast) håller jag mig till min plan och har mer än förväntat kvar, vilket leder till att jag kan unna mig eller barnen något roligt senare.
6. Du verkar alltid laga så sjukt god mat, fattar att d e jobbigt, men vore så glad för lite fler recept, men tänkte kolla, hur stekar man egentligen biff så d blir bra? (mina blir så torra).
Jag skall tänka på att lägga upp fler recept, lovar! Och ang köttet så är det svårt, det beror på vad det är för biff men jag brukar steka på hög värme och endast vända en gång för att undvika att det blir torrt. Och för bästa resultat skall köttet vara lite rosa (eller rött om man tål det).
Vart ska ni fira jul?
Möjligtvis utomlands, annars hemma hos mig i år igen.
Brukar ni har sådär mycket juligt?
Ja, jag överdriver lite med pynt kan jag nog säga...
Vad heter Emilia i andra namn?
Emilia Sara Nova
Hur finner du orken till att vara en sån bra mamma efter månader av sömnlöshet och dessutom med, som jag förstår, ond rygg?? Skulle gärna ha mer av din kraft!
Hehe, har jag något annat val? Det är bara att bita ihop! Jag finner ork i mina underbart charmiga barn... även fast det är jobbigt ibland.
Jag undrar vad dom har sagt om Elian och hans sömn? Det känns som att det inte är rimligt att han ska sova så lite, har dom inte misstänkt något problem? Verkar extremt med den sömn du skriver om, måste va jättejobbigt! Dåliga nätter då o då är en sak, men Elian verkar ha sovit dåligt länge.. Undrade det, funderar en del på varför han sover så dåligt.. Hoppas det blir bättre snart! PS Din blogg är jättespännande! DS
Nej, Elian verkar inte ha några "problem". Det har jag pratat med dom om. Dom säger att han är en pigg grabb som inte vill missa något helt enkelt. Bara att inse att vissa barn är som han men att det går över :)
Om du och Andreas aldrig blir tillsamans igen, vad är dina tankar om att skaffa barn med en tredje kille?
Som jag känner nu så kommer det inte ske. Jag vill inte ha fler barn.
Var Andreas otrogen mot dig?
Ja, bland annat.
Vad heter Elian mer än Elian?
Elian Alvar Sebastian
Vilket ämne är Emilias favorit ämne i skolan?
Hon tycker verkligen om ALLT. Att läsa matte, ha idrott, simskolan... allt.
Ser du någon likhet mellan Elian och Emilia, jag menar typiska drag så som leende eller något liknande?
Nix, verkligen inte. Båda är fina, men helt olika.
Är Emilias pappa svensk? om inte, vilket land kommer han ifrån? Hon är ju sååå söt med mörka ögon och mörka håret!
Hennes biologiska far är från Chile.
Ringer Elians pappa dig ibland och frågar hur du har det?
Sms:ar i sådana fall.
Kan han inte åtminstonde ta med E på en promenad för att ge dig egentid eller skulle du inte se dte som ett bra allternativ?
Efter allt som har hänt så är det inget alternativ längre. Tyvärr.
Hur känner du om Elians halvsysters Mamma? Någon kontakt?
Ingen kommentar.
Vad tänker dina föräldrar om Elians pappa och farföräldrar?
Dom lägger sig inte i, dom anser att det är deras förlust men vet att Elian har det bra ändå.
du skriver mest om elian i bloggen, och om de är något om emilia så tycker jag att du mest bara skriver negativa saker :(?
why?
Att jag skriver mest om Elian är för mig rent påhitt. Jag skriver mycket om båda barnen och både negativt och positivt. Jag skriver som det är för stunden. Ibland är det jobbigt, ibland är DOM jobbiga. Så är det bara, så är alla barn. Och om det verkar som om det skrivs mer om Elian så är han ju ett spädbarn som utvecklas snabbt dag för dag, jag dokumenterade Emilias bebisutveckling på samma sätt.
Har du kontakt med Emilias pappa? Kan du inte visa bilder på papporna, vill se vem de e lika ;)
Nej, det har jag inte. Jag har skrivit mer detaljerat om detta i tidigare frågestunder.
Och ang. bilder så nej. Den här bloggen handlar om mig och mina barn och med tanke på att papporna inte är speciellt delaktiga så verkar det onödigt att lägga ut bilder på dom, man måste dessutom ha tillstånd för att hänga ut människor så och det har jag inte.
Betalar Andreas underhåll?
Nej.
Trotsiga barn
Till att börja med så kan jag säga att jag tänkte avsluta frågestunden om någon timme.
Idag hade Emilia med sig en polare med sig hem. På ett sätt fick jag det ganska skönt bekräftat att Emilia inte är den enda mini-tonåringen. Så istället för en trotsig 6-åring hade jag två här hemma idag.
Det blev tjaffs med en liten pojke ute på gården, Emilia blev jätteledsen och kom springandes hem helt hysterisk och grät som en tok. Hallelujah... ungar är härliga små monster! Hehe nej, men dom hade nog haft det rätt roligt för det mesta i alla fall.
Ja ja, annars har jag målat ett lager på vitrinskåpet, plockat undan lite och inte så mycket mer.
Nu nattade jag precis Ellepelle och skall nu äta middag: hemmagjord pizza med pepperoni, skinka, rödlök, körsbärstomater och oliver.
Våga fråga?
I morse skulle jag egentligen ha tagit med mig lillskrutt och träffat mammagänget men Elian hade varit vaken till och från jämt hela natten så vi var döda båda två efter att vi hade lämnat Emilia.
Vi somnade vi nio och sov till elva. Skönt som fan!
Nu sitter jag och funderar på en frågestund, ni är många som har bett om det...
Så, vi kör igång. Fråga på, jag svarar på sådant som jag INTE har svarat på förut.
Vi somnade vi nio och sov till elva. Skönt som fan!
Nu sitter jag och funderar på en frågestund, ni är många som har bett om det...
Så, vi kör igång. Fråga på, jag svarar på sådant som jag INTE har svarat på förut.
Amerikanska kanelbullar
Istället för vanliga kanelbullar så gjorde jag Amerikanska cinnamon buns eller "Sticky Buns" som dom även kallas.
5 dl mjölk.
150 gr smör
50 gr jäst
1,5 dl socker
0,5 tsk salt
15 dl mjöl
Smula jäst, häll i rumsvarm mjölk, blanda samman, rör sedan ned socker, salt och mjöl och arbeta ihop degen.
(Ganska likt helt vanlig bulldeg, bortsett från att jag skippar kardemumma)
Jag lät degen jäsa i ca. en timme.
Delade sedan degen i två, kavlade ur och hällde på fyllningen:
ca 1 dl farinsocker
0,5 dl strösocker
0,5 dl kanel
150 gr smör
Rullade ihop, delade till små bullar, lät jäsa i ca. 30 min och sedan in i ugnen (250 grader) i ca 10 minuter.
Häll sist över "frosting":
2 äggvitor
2 msk varmt vatten
ca 8 dl florsocker
Kanelbullens dag
Här hemma bakas det för tillfället, det är ju Kanelbullens dag trots allt. Några riktiga, traditionella kanelbullar blir det ej... vad kan det vara? Det kommer dröja innan dom är klara i alla fall. Tar ju typ trehundra år!
Shabby
Ett furu-vitrinskåp i samma stil som skåpet/byrån i bakgrunden. Även den här skall målas vit och få slitna kanter a la "Shabby chic".
Knopparna är fortfarande inte utbytta men det kommer.
Slipa, måla och måla typ 30 lager till.
Resultat kommer sedan!
Lite nytt
Idag fick kidsen ha på sig lite nya grejer. Elians stickade kofta från HM och Emilias skjorta med tillhörande skärp och leggings med skinndetaljer är från KappAhl.
Komiskt men jobbigt!
Det som skulle bli en efterlängtad och skön shoppingdag blev bara kaos. Men vad skall man vänta sig när familljen Kaos är ute och ränner?
Det började med att vi skulle få skjuts in till Stockholm, jag blev åksjuk och spydde. Redan där var dagen ganska förstörd. Jag var skakis och mådde illa och var dessutom helt slut. Jag blir oftast det om jag kräks mycket. Men vad FAN är grejen med åksjukan? Jag är van vid att resa, åka bil, båt osv och jag har aldrig mått illa av det förut... men först båtresan på Malta och nu en bilresa. Blir man störd i kroppen efter andra barnet!?
Men jag bet ihop och kämpade på medan Emilia surade och Elian surade. Han ville varken sova eller äta så ni kan ju räkna ut vilket humör han var på.
Annars är det inga problem alls att shoppa med honom, han sitter snällt och tittar och sover bra i vagnen. Men idag var det inte lika skoj, tydligen.
Och Emilia är ju som skrivet tidigare på djävulshumör med kaxighet och trots...
Så dagen var lång. Men vi fick med oss en del fint hem, även om en del skall lämnas tillbaka. Det blev att man "passade på" och plockade på sig saker som nu i efterhand känns väldigt onödigt.
Jag kan lägga upp bilder på grejerna senare. Jag glömde även köpa en hel del viktiga saker som jag faktiskt åkte in för att handla. Grattis, Denize!
Dagen avslutades i alla fall med att Ellepelle skrek och gnällde i stort sett hela bilresan hem och däckade så fort vi kom innanför dörren.
Nu behöver jag andas. Länge!
Det började med att vi skulle få skjuts in till Stockholm, jag blev åksjuk och spydde. Redan där var dagen ganska förstörd. Jag var skakis och mådde illa och var dessutom helt slut. Jag blir oftast det om jag kräks mycket. Men vad FAN är grejen med åksjukan? Jag är van vid att resa, åka bil, båt osv och jag har aldrig mått illa av det förut... men först båtresan på Malta och nu en bilresa. Blir man störd i kroppen efter andra barnet!?
Men jag bet ihop och kämpade på medan Emilia surade och Elian surade. Han ville varken sova eller äta så ni kan ju räkna ut vilket humör han var på.
Annars är det inga problem alls att shoppa med honom, han sitter snällt och tittar och sover bra i vagnen. Men idag var det inte lika skoj, tydligen.
Och Emilia är ju som skrivet tidigare på djävulshumör med kaxighet och trots...
Så dagen var lång. Men vi fick med oss en del fint hem, även om en del skall lämnas tillbaka. Det blev att man "passade på" och plockade på sig saker som nu i efterhand känns väldigt onödigt.
Jag kan lägga upp bilder på grejerna senare. Jag glömde även köpa en hel del viktiga saker som jag faktiskt åkte in för att handla. Grattis, Denize!
Dagen avslutades i alla fall med att Ellepelle skrek och gnällde i stort sett hela bilresan hem och däckade så fort vi kom innanför dörren.
Nu behöver jag andas. Länge!
En liten tonåring
Jag fick en extra halvtimmes sömn, sedan vaknade Liten - fortfarande astrött men lika envis som alltid och skulle bara upp.
Nu varvar han med att gnälla och skratta. Trött som sagt!
Jag själv roar mig med att dricka några underbara koppar kaffe och fjantar mig med min dotter. Förresten beter hon sig som en fjortis. Det är den såkallade "6-års krisen" eller "lilla tonåren" som det kallas.
Jag visste inte att en sådan liten brud kan vara SÅ kaxig! Man blir lite förvånad att hon vågar käfta emot så pass mycket, annars har hon alltid haft extrema gränser och en enorm respekt för mig. Uppfostran är som jag skrivit tidigare mycket viktigt för mig. Disciplin bör finnas hos alla barn.
Men hur som helst, detta är en fas... barn är barn. Hon är sjukt snäll och ödmjuk och lätt att ha och göra med... egentligen! Jag kan skriva mer om detta i ett eget inlägg senare. Jag blev för den delen kontaktad av Mama för att ställa upp i intervju om just denna trotsålder - men jag hann inte svara i tid (ibland "försvinner" mail bland massa andra, tyvärr). Det skall i alla fall bli intressant att läsa om det.
Nu skall jag återgå till mitt kaffe, sedan lägga Ellepelle en stund och sedan bör jag nog göra mig i ordning.
Nu varvar han med att gnälla och skratta. Trött som sagt!
Jag själv roar mig med att dricka några underbara koppar kaffe och fjantar mig med min dotter. Förresten beter hon sig som en fjortis. Det är den såkallade "6-års krisen" eller "lilla tonåren" som det kallas.
Jag visste inte att en sådan liten brud kan vara SÅ kaxig! Man blir lite förvånad att hon vågar käfta emot så pass mycket, annars har hon alltid haft extrema gränser och en enorm respekt för mig. Uppfostran är som jag skrivit tidigare mycket viktigt för mig. Disciplin bör finnas hos alla barn.
Men hur som helst, detta är en fas... barn är barn. Hon är sjukt snäll och ödmjuk och lätt att ha och göra med... egentligen! Jag kan skriva mer om detta i ett eget inlägg senare. Jag blev för den delen kontaktad av Mama för att ställa upp i intervju om just denna trotsålder - men jag hann inte svara i tid (ibland "försvinner" mail bland massa andra, tyvärr). Det skall i alla fall bli intressant att läsa om det.
Nu skall jag återgå till mitt kaffe, sedan lägga Ellepelle en stund och sedan bör jag nog göra mig i ordning.
Söndagsplaner
Godmorgon! I morse ville Ellepelle upp redan klockan 04.20. Men någon gräns måste det ju finnas så jag gick runt med honom i lägenheten ett par varv, värmde en flaska - matade och efter en stund somnade han om.
Sedan sov han till klockan 6, vilket är en bättre tid att gå upp.
Om någon timme kommer han förhoppningsvis vilja sova igen. Om inte Emilia har gått upp då så måste jag kasta mig själv i säng också. Jag.Är.Trött!
Och senare idag skall familjen Kaos åka och shoppa. Äntligen! Jag har haft lite abstinens och velat handla ett bra tag nu... men det har ju varit Elians dåliga mage, hans förkylning, min rygg... det ena efter det andra helt enkelt! Men idag så.
Märkligt att det kan vara så himla roligt att göra av med pengar...
Ha en fortsatt trevlig Söndagsmorgon. Puss på er.
Sedan sov han till klockan 6, vilket är en bättre tid att gå upp.
Om någon timme kommer han förhoppningsvis vilja sova igen. Om inte Emilia har gått upp då så måste jag kasta mig själv i säng också. Jag.Är.Trött!
Och senare idag skall familjen Kaos åka och shoppa. Äntligen! Jag har haft lite abstinens och velat handla ett bra tag nu... men det har ju varit Elians dåliga mage, hans förkylning, min rygg... det ena efter det andra helt enkelt! Men idag så.
Märkligt att det kan vara så himla roligt att göra av med pengar...
Ha en fortsatt trevlig Söndagsmorgon. Puss på er.
Sista chansen att tävla
Elian somnade till slut runt kl 8 i morse och sov till kvart över 11. Emilia vaknade dock i samma veva, så det blev inte alltför mycket sömn. Jag försökte få henne att sitta vid datorn eller tvn så jag kunde sova en stund till, men hon kom in till mig och snackade om allt möjligt. Men det var skönt att i alla fall ligga och blunda ett tag!
Jag tänkte påminna er om de två pågående tävlingarna. Jag avslutar båda ikväll! (Ni får alltså en extra dag på er...)
Den fina märkesklänningen hittar du här (länk).
och biljetter till Underbara barn mässan nästa helg.
Jag tänkte påminna er om de två pågående tävlingarna. Jag avslutar båda ikväll! (Ni får alltså en extra dag på er...)
Den fina märkesklänningen hittar du här (länk).
och biljetter till Underbara barn mässan nästa helg.
Försöker övertala Elian!
Tidigt...
Elian sov mellan 00.45 - 05.30. Bortsett från att stoppa in nappen en gång och buffa lite på honom, men inget käk på dom timmarna... det var skönt!
Jag var ju dock rätt "sen" med att komma i säng igårkväll så jag känner mig hyffsat död för tillfället. Tänk vad tragiskt egentligen - att jag anser att allt efter kl 22 är sent. Börjar man bli gammal då eller?
Men det blir väl så när man vänjer sig vid att gå upp runt 5 - halv 6 på morgonen.
Nu skall jag köra slut på min grabb, sedan hoppas på att få sova en stund innan Emilia går upp.
Jäkla skitmedicin börjar dessutom avta nu och värken kommer smygandes... men jag tog nästa dos (12 h emellan) nu så om någon timme lär jag känna befrielsen igen. Nackdelen är att biverkningarna är bland annat yrsel, dåsighet och illamående. Men vafasen, hellre det!
Godmorgon. Godnatt!
Jag var ju dock rätt "sen" med att komma i säng igårkväll så jag känner mig hyffsat död för tillfället. Tänk vad tragiskt egentligen - att jag anser att allt efter kl 22 är sent. Börjar man bli gammal då eller?
Men det blir väl så när man vänjer sig vid att gå upp runt 5 - halv 6 på morgonen.
Nu skall jag köra slut på min grabb, sedan hoppas på att få sova en stund innan Emilia går upp.
Jäkla skitmedicin börjar dessutom avta nu och värken kommer smygandes... men jag tog nästa dos (12 h emellan) nu så om någon timme lär jag känna befrielsen igen. Nackdelen är att biverkningarna är bland annat yrsel, dåsighet och illamående. Men vafasen, hellre det!
Godmorgon. Godnatt!
Nu kan jag må bra
Mina retard-pills hjälper! (Dom heter _____ Retard). Det är första gången något verkligen tar bort det värsta av smärtorna. Nu kanske jag kan börja "leva" igen och bära Elian utan att vilja gråta. Helt obeskrivligt skönt att kunna gå, sitta och stå normalt ett tag.
Kvällen bestod hur som helst av att äta en god middag och sedan se på Idol.
Emilia fick vara uppe länge och håller nu på att somna och Ellepelle somnade strax innan Idol började.
Nu med ordentliga smärtstillande kanske jag kan få lite sömn i natt, om sonen min går med på det förstås.
Hoppas att ni har haft en trevlig fredagskväll.
Natti.
Lillskrutt fick testa hoppgungan tidigare idag. Han är dock fortfarande för liten och hänger mest. Han har liksom inte hajat hur man står på benen än. Detta har jag varit lite oroad för tidigare då jag vet många bebbar i hans ålder som har stått på benen (med stöd så klart) länge nu.
Men läkarna på BVC säger att det inte är någon fara och att han bara är lite "lat" av sig och föredrar att sitta och ligga på mage.
Emilia däremot - hon hoppade i gungan för fullt när hon var i hans ålder. Så olika...
Kvällen bestod hur som helst av att äta en god middag och sedan se på Idol.
Emilia fick vara uppe länge och håller nu på att somna och Ellepelle somnade strax innan Idol började.
Nu med ordentliga smärtstillande kanske jag kan få lite sömn i natt, om sonen min går med på det förstås.
Hoppas att ni har haft en trevlig fredagskväll.
Natti.
Lillskrutt fick testa hoppgungan tidigare idag. Han är dock fortfarande för liten och hänger mest. Han har liksom inte hajat hur man står på benen än. Detta har jag varit lite oroad för tidigare då jag vet många bebbar i hans ålder som har stått på benen (med stöd så klart) länge nu.
Men läkarna på BVC säger att det inte är någon fara och att han bara är lite "lat" av sig och föredrar att sitta och ligga på mage.
Emilia däremot - hon hoppade i gungan för fullt när hon var i hans ålder. Så olika...
Barnfria timmar i väntrummet
Nu är jag hemma efter att ha spenderat dagen på Nynäsakuten. Det var flera timmars väntetid och en massa folk men för första gången så var det faktiskt okej.
Jag satt i en jätteskön fåtölj och läste tidning efter tidning oavbrutet. Sist jag läste ut en tidning var för många månader sedan.
Andra gången man har några timmars barnvakt åt Elian var på en vårdcentral och jag hade det asbra. Fasen vad tragiskt, hehe.
Nej men efter ett par timmar började det göra ont i ryggen av att behöva sitta still och då hade jag även tröttnat på att läsa efter x antal Mama och Vi Föräldrar.
Jag fick i alla fall träffa en schysst läkare som lyssnade och förstod, hon skickade en ny remiss (som jag misstänkte) och skrev ut nya mediciner. Förhoppningsvis funkar dom!
Jag skall även kontakta en ny sjukgymnast på Måndag i hopp om att dom kan hjälpa till lite.
Elian hade för övrigt varit hur snäll som helst. Han hade sovit och ätit och lekt och även bajsat. Mina föräldrar har sagt (möjligtvis skämtat) från början att dom inte skulle vara barnvakt förrän han hade slutat bajsa i blöjan men nu var det morsan som erbjöd sig att ha Elian och det var hon som fick byta.
Äh, hon överlevde det med!
På tal om henne så står hon för tillfället och lagar plankstek åt oss. Några timmars avlastning, plus någon som lagar mat och diskar. Heaven. Utan att överdriva - verkligen heaven! (Om vi nu bortser från att jag äger en rygg from hell som förstör lite halvt...)
Men att ha päronen här, det är asbra... jag är SÅ tacksam för all praktisk hjälp jag får.
Jag satt i en jätteskön fåtölj och läste tidning efter tidning oavbrutet. Sist jag läste ut en tidning var för många månader sedan.
Andra gången man har några timmars barnvakt åt Elian var på en vårdcentral och jag hade det asbra. Fasen vad tragiskt, hehe.
Nej men efter ett par timmar började det göra ont i ryggen av att behöva sitta still och då hade jag även tröttnat på att läsa efter x antal Mama och Vi Föräldrar.
Jag fick i alla fall träffa en schysst läkare som lyssnade och förstod, hon skickade en ny remiss (som jag misstänkte) och skrev ut nya mediciner. Förhoppningsvis funkar dom!
Jag skall även kontakta en ny sjukgymnast på Måndag i hopp om att dom kan hjälpa till lite.
Elian hade för övrigt varit hur snäll som helst. Han hade sovit och ätit och lekt och även bajsat. Mina föräldrar har sagt (möjligtvis skämtat) från början att dom inte skulle vara barnvakt förrän han hade slutat bajsa i blöjan men nu var det morsan som erbjöd sig att ha Elian och det var hon som fick byta.
Äh, hon överlevde det med!
På tal om henne så står hon för tillfället och lagar plankstek åt oss. Några timmars avlastning, plus någon som lagar mat och diskar. Heaven. Utan att överdriva - verkligen heaven! (Om vi nu bortser från att jag äger en rygg from hell som förstör lite halvt...)
Men att ha päronen här, det är asbra... jag är SÅ tacksam för all praktisk hjälp jag får.
Fredag igen
Elian gjorde morgon vid kl 5 i morse. Det var underbart! Speciellt med tanke på att han fortfarande var megatrött men bara vägrade somna om. Det är ju mycket roligare att vara uppe...
Men men, efter att vi hade lämnat Emilia i skolan kl 8 så gick vi hem och sov ett par timmar. Så det var helt okej ändå!
Idag är det den första Oktober. En enda fet ångest för min del. Ett par enstaka plusgrader på morgonen, frost, kyla, tjocka och obekväma kläder för barnens del... nej blä. Nu är det höst (vinter) på riktigt.
Jag måste få medge att jag inte alls kan förstå alla som skriver att det är sååå mysigt och yada yada. Kyla? Mysigt? Snö... eh slask, som vi har att vänta oss... är det underbart? Och sedan det värsta: mörkret. Mörkret som håller i sig i flera månader. Hur klarar man av att inte deppa ihop utan solljus? Eller ljus över huvudtaget.
Men jag får förstå att ni är uppväxta med skiten - jag med något annat.
Om ett tag befinner vi oss i alla fall i värmen igen så det är lugnt. Den här vintern kommer inte vara lika lång...
Nu skall jag i alla fall gå ned till jourmottagningen och vänta på att få träffa en läkare.
Förhoppningsvis är inte resten av Nynäs där så man slipper vänta i tre år. Jag skall nog ragga till mig att få lämna Elian hos mina päron medan så han slipper sitta i väntrummet med mig.
Och idag är det förövrigt fredag. Igen! Galet... have a good one!
Andra bilden, Bara en mor kan älska.... heheh
Men men, efter att vi hade lämnat Emilia i skolan kl 8 så gick vi hem och sov ett par timmar. Så det var helt okej ändå!
Idag är det den första Oktober. En enda fet ångest för min del. Ett par enstaka plusgrader på morgonen, frost, kyla, tjocka och obekväma kläder för barnens del... nej blä. Nu är det höst (vinter) på riktigt.
Jag måste få medge att jag inte alls kan förstå alla som skriver att det är sååå mysigt och yada yada. Kyla? Mysigt? Snö... eh slask, som vi har att vänta oss... är det underbart? Och sedan det värsta: mörkret. Mörkret som håller i sig i flera månader. Hur klarar man av att inte deppa ihop utan solljus? Eller ljus över huvudtaget.
Men jag får förstå att ni är uppväxta med skiten - jag med något annat.
Om ett tag befinner vi oss i alla fall i värmen igen så det är lugnt. Den här vintern kommer inte vara lika lång...
Nu skall jag i alla fall gå ned till jourmottagningen och vänta på att få träffa en läkare.
Förhoppningsvis är inte resten av Nynäs där så man slipper vänta i tre år. Jag skall nog ragga till mig att få lämna Elian hos mina päron medan så han slipper sitta i väntrummet med mig.
Och idag är det förövrigt fredag. Igen! Galet... have a good one!
Andra bilden, Bara en mor kan älska.... heheh
