Hennes framtid i mina händer
Jag kan inte heller låta bli att tänka på nackdelar för om hon hoppar över en klass. Att gå med dom som är äldre, det kanske är lite långt att tänka... men när hon är ett år yngre senare och hennes kompisar får göra saker, t ex vid 15års gräns, 18års gräns osv... då är hon ju utanför? Det är kanske dumt att tänka så långt fram och bör istället tänka på vad som är bäst NU men det är svårt, det gäller ju ändå hennes framtid.
Som sagt, jag får prata med någon "kunnig" så får vi se vad som händer. Tack för tips i alla fall, det är alltid roligt när folk tar sig tid och delar med sig av egna erfarenheter.
Idag har jag sovit bort halva dagen och hallelujah på det! Vi fick äntligen upp rullgardinerna igår, det blev mörkt och därav kunde jag sova nu på dagtid (jätte ljuskänslig). När Emilia var på dagis sov jag ett par timmar extra på förmiddagen och jag känner mig nästan som människa igen. Istället för 100 så har jag bara 98 timmar av sömn att ta igen nu... typ.
Senare har jag klurat lite på hur jag skall möblera om i Emilias rum för bäst förvaringsmöjligheter. Min far skall nämligen hjälpa mig med att sätta upp hyllor där inne och göra fint (hon börjar bli svartsjuk på Lillebrors grejer som ställs i ordning snyggt och prydligt... så det är smart att visa att man bryr sig om henne och hennes grejer med).
Som sagt, Emilia är en väldigt speciell människa. Hon är otroligt snäll och känslig men samtidigt lite väl bortskämd med kärlek (om det är möjligt?), hon är van vid att få all uppmärksamhet och nu börjar hon märka att det pratas och fixas en del inför en annan människa och jag vet inte riktigt om hon känner sig hotad men det är viktigt att hon inte känner sig bortglömd i alla fall.
Samtidigt längtar hon ju MASSOR efter lillebror så det är lite splittrat.
Hur som haver, nu blev det ganska långt. Snart blir det middag och sedan mera lägenhetsfix... så länge min pappa orkar hjälpa med tanke på att jag är handikappad och bäst på att ge order och titta på, hehe.
Heeej!
Jag tänkte bara slänga in en kommentar efter egna erfarenheter av det där med att hoppa över en klass osv. Jag fick förfrågan två gånger när jag var yngre, om ifall jag ville hoppa över en klass. Det gällde då ettan och fyra tror jag. Jag gjorde inte det och jag är glad över det, för som du skriver så kommer det bli lite jobbigt för Emilia när hon kommer upp i åldern. Man blir ju som sagt mer begränsad än alla sina vänner och det är nog inte ett dugg kul. Så det är helt rätt av dig att tänka framåt, för att hoppa över en klass kan lätt ses som en dans på rosor såhär i nuet men i framtiden kan det leda till lite större eller mindre problem. Jag är väldigt glad att min mamma tackade nej till erbjudandet att låta mig hoppa över en klass.
Det som dom i skolan gjorde för mig, iom att jag var väldigt duktig i skolan redan från minsta åldern, var att dom lät mig sitta med dom som gick en och två klasser över mig och så fick jag jobba med dom ibland och så fick jag arbeta med samma böcker som dom men i min egna klass också. Funkade jättebra.
Lycka till och hoppas att ni kommer på nåt bra beslut. Underbart söt tjej är hon Emilia! :)
hej hej .
jag började ettan när jag var sex år. Jag har aldrig känt mig för liten. Jag fyller i och för sig år i januari så dte har inte gjort så stor skillnad. Tyvärr är dte ju faktiskt så idag att folk går på krogen innan dom är 18 ändå. Moppen är kanske lite segt men man kan ju åka med vänner eller bussen. Det är sådant som får lösas då =)
Hoppas att du finner några kloka beslut =)
Hej!
Du verkar vara en så stark människa och jag gillar verklgien att läsa din blogg! När jag läste om ditt "problem" angående om Emilia ska få hoppa över en klass eller inte, kände jag att jag gärna ville dela med mig av mina egna erfarenheter lite. Jag var själv ett sånt barn som redan kunde det man egentligen ska lära sig i 6års, så mina föräldrar valde att låta mig hoppa över den årskursen. Detta har såklart varit både på gott och ont, men för min egen del så har det alltid varit "ont".. det du nämner angående åldersgränser stämmer, man blir "utanför" när man t.ex. bara kan följa med på förfesten och sen får gå hem när alla kompisar går ut osv (inte bara vid fest såklart, men principen är densamma vid alla åldersgränser där alla andra får göra någonting ett år före en själv hela tiden).. Tack och lov fyller jag år i Mars vilket gjorde att jag hann fylla 18 år innan studentveckan!! Och jag tänkte på Emilia då, som fyller på hösten om jag inte fattat fel, och jag måste helt ärligt säga att jag tycker det skulle vara jättesynd om henne att missa hela studenten och allt som hör därtill, just för att alla andra får göra saker man själv inte får..
Du kommer säkert göra helt rätt, vilket beslut du än tar, men jag ville ändå ge lite synpunkter ur "ett-år-yngre"-perspektiv.. =)
Lycka till och ha det så bra! Kram!
Vad blir det för middag då? :)
Det kan vara väldigt bra att kolla upp sånt. Så man inte gör något förhastat för det kan också innebära fler nackdelar här ovan just att dem andra är äldre.. och allt är nytt och de kan känna krav på sig osv.
Men som sagt så kan dem också "pausas" i sitt utvecklande för de suger åt sig så mycket och vill bara lära sig mer. Det är en balansgång! Men du vet säkert bäst när du pratat med dem :) kul iallafall!!
det är ingenting man tänker på att någon är yngre. det är dessutom samma sak som att någon skulle vara född i januari och emilia i december (om hon nu skulle vara det)...skulle vara samma sak även fast det är födda samma år. kompisen kommer få göra allt före emilia iaf...
Kram
Hej! Jag är mamma till tre barn varav min mittentjej också började läsa och skriva tidigt och var/är mycket duktig i skolan. När hon gick ut ettan tyckte hennes fröken att hon skulle hoppa över tvåan och börja i trean direkt. Men vi kände att vi ville att hon skulle gå med de som är jämnåriga och hellre vara bäst i sin egen åldersgrupp än í mitten med de som är ett år äldre, plus att vara yngst i klassen kanske inte är så roligt jämt. Barn utvecklas så olika, varför ska de skyndas på för att de är duktiga... Vår flicka har fått extraböcker och fått jobba med svårare saker för att ändå få utmaningar. Detta är våra erfarenheter och du ska göra vad som känns bäst för er. Ha en fortsatt bra kväll!
Kram
Hej!
Min bästa vän började skolan när hon var fem (fyllde sex i november sen) och jag har aldrig någonsin tänkt på att hon är ett år yngre. Hon har aldrig varit utanför och alltid varit den mogna i gänget. Så Emelia skulle nog fixa det galant även hon. Man får ju liksom ett år till godo sen också när man slutat gymnasiet. Kan ta ett sabbatsår med gott samvete =)
Det är ett svårt val och det beror ju helt på individen. Både jag och min lillasyster har gått ett år över, jag hoppade över andra klass och hon hoppade över sexårs. Jag är otroligt glad över att min mamma valde att låta mig göra det då jag annars tror att jag hade kunnat bli väldigt understimulerad och omotiverad. Jag har alltid haft lätt för mig och trots att jag gått ett år över har jag ofta tyckt att det har varit alldeles för lätt.
Jag själv har aldrig tyckt att det har varit ett "problem" med att vara ett år yngre. Det är självklart att det har funnits jobbigare stunder när mina kompisar har fått göra saker som inte jag får men i helhet är det ingenting som har gjort att jag hellre velat gå med jämnåriga. Jag tror att det är viktigt att skolan faktiskt anpassas efter kunskaper och nivå istället för bara ålder. Utan utmaningar blir man lätt understimulerad vilket lätt leder till sämre resultat. Bara en tanke.
Lycka till med allt och du kommer nog hitta det bästa för er!
Jag började ettan som sexåring och har inte lidit av det alls! Jag fyller i och för sig i februari och hann därför fylla 18 innan studenten till exempel vilket var jättebra.
Men det finns ju andra vägar att komma runt det, till exempel kan man köra ett utbytesår i t.ex. USA när man är 16-17 och då "går man om" ett år i gymnasiet och blir då jämngammal sen igen...
Men som sagt, jag led aldrig av att vara ett år yngre än de flesta, och när jag var yngre var det dessutom lite coolt att ha börjat tidigare, haha!
hej! såg att vissa här hade skrivit att dom hoppat upp o så, men att dom alla fyllt relativt tidigt på året. jag ahr också skippat sex års, men fyller år mitt på året. tar studenten nu i år. och måste säga att det suger riktigt mycket att jag precis hinner fylla arton till min student. kommer missa alla kompisars skivor och sånt. vet att det antagligen låter löjligt och gnälla över en sån liten sak. men det känns att man är yngre, man tänker inte på d förens typ högstadiet, men ändå. jag önskar ja va ett år äldre :(
Hejsan, jag förstår din funderingar kring att Emilia ska hoppa över 6-års, min lillasyster gjorde det, då hon också var väldigt snabb att lära sig. Men när hon gått ut trean skulle hon byta skola, där var skolan uppdelas i klasser 1-3 och 4-6 då tyckte mina föräldrar att ålderskillnaden blev för stor och därför gick hon 3:an två gånger. Så ålders skillnaden kan ju bli ett problem, dessutom kan det väl vara bra om Emilia har lätt för sig i början och verkligen blir intresserad och får känna sig duktig och stor, inte minst och kanske får svårare. Men jag tycker absolut att du ska prata med någon på skolan/förskolan som känner dig och Emilia och vet vad som är bäst för henne. Lycka till! Och tack för en fin och trevlig blogg.
Jag var likadan när jag var liten. Min lillebror är sex år yngre än mig och fram till att han kom hade jag varit allas ögonsten utan konkurrens. Jag var första barnet i hela släkten så jag var verkligen ensambarnet nummer 1 (med allt vad det innebär). När mina föräldrar sedan berättade att jag skulle bli storasyster blev jag jätteglad. Jag hade alltid velat ha ett syskon (helst en storebror, men det var ju lite sent att ändra på den saken). Men sen när han kom var jag väldigt splittrad. Jag kommer ihåg att jag var väldigt avundsjuk på att han fick en massa nya saker och att det bara gullades med honom hela tiden. Jag antar att jag kände mig lite bortglömd. Men det tog inte lång tid förrän jag vande mig och tills detta inte längre var ett problem. Jag var ju självklart inte bortglömd någon gång, men eftersom att jag var van vid ALL uppmärksamhet blev det ju lite jobbigt. ;) Så det går nog över snart tror jag! :D
Angående att hoppa över en klass.. Det låter ju grymt kul. Men jag tror ändå att du är inne på rätt spår när du tänker igenom det en extra gång. Min klass håller för tillfället på att planerar studentskiva lite smått och vi har en tjej i klassen som är ett år yngre, och tyvärr kommer inte hon kunna vara med på den då hon inte fyllt 18 innan vi tagit studenten. Det är kanske en löjlig sak att tänka sååå långt fram i tiden, men det kan ju vara skitjobbigt att missa något sånt liksom.
Lycka till med alla dina beslut och med både Emilia och liten! :))
HEJ!
På tal om det dära med att hoppa över en klass så har jag faktiskt erfarenhet av det:P Mina tre systrar har hoppat över 6års och börjat ettan direkt, och de har inte riktigt haft några problem med det, förutom kanske att många tycker det är spännande att de är liksom "den lilla" i klassen. Jag tror nästan tvärtom att de faktiskt har utnjyttat att de är ett år yngre än sina kompisar på ett skämtsamt sätt. Men sen kan det bero på att de fyller år i början av året typ, februari och maj, så då blir det inte riktigt någon ålderskillnad på samma sätt, för oftast finns det folk som fyller år sent på året och då hinner de liksom ta igen de månaderna ganska snabbt. Men däremot har jag en kompis som är ett år yngre, och hon fyller år lite senare på året och då blev det en massa tjafs med student och så vidare pga att hon bara var 17 då, men sådant löste sig ganska snabbt och enkelt! det viktiga är bara att Emilia är redo för att klassas som "skol flicka", att hon vill ta det ansvaret! Det med ålder brukar alltid lösa sig, har man riktiga vänner så kan de ta hänsyn till det liksom! :D
Nu blev det en massa, men det kanske hjälper dig lite i ditt val typ.
KRAM
hej!
Jag hade en vän som fick barn för några månader sen. Hon hade en dotter på fyra år och för att undvika "avundsjuksdramat" köpte vi en massa presenter till dottern innan andra barnet kom och sa att det var "presenter" från bebisen. Hon blev jätte glad över att lillsyrran tänker på henne och ville gå och köpa något till sin nya syster.
Det är flera som har testat det och det har visat sig vara en bra metod. :)
Hej!
Jag var tidig med att prata, skriva och läsa. Jag fick ettans läsebok av en granne ett litet tag innan det var dags för skolstart. Jag läste ut den på två kvällar. När jag kom till skolan fick jag några sidor ur första kapitlet som läxa. När jag kom hem grät jag för att jag var så besviken. Jag kan inte minnas att jag fick en annan läsebok eller andra läxor.
Jag skulle vilja säga att det här har präglat hela min skolgång och jag önskar verkligen att jag börjat med de som var ett år äldre. När Emilia är 18 är hon förhoppningsvis så pass stark, trygg i sig själv och självständig att hon har kompisar i alla fall, även om hon inte kan gå ut med dem på krogen. Jag har en syster som fyller år i december, hon fick vänta länge innan hon kunde gå ut med sina vänner, men hon överlevde det! Okej, visserligen lånade hon mitt id kort ;-) Min poäng är att det går att tänka igenom vad man värderar mest. Med mina erfarenheter hade jag verkligen önskat att jag var mer stimulerad och utmanad under min skolgång. Därför kände jag mig tvungen att skriva!
Lycka till, jag tror att det blir bra hur du än gör. Och att tala med någon från skolan låter som helt rätt väg att gå!
Jag måste bara ge min åsikt om att hoppa över en klass. När jag gick i högstadiet så hade vi 3 personer som hade hoppat över ett år. Och ingen av dom måde dåligt över det. När vi hade fått moppe löste vi det med att dom åkte med oss pres som många andra som var i "rätt" ålder. Och festandet var inget problem. Jag har öven kontakt med dom idag (är 20 nu) och dom säger att dom aldrig har känt sig utanför. En av dom fylde år i september och när det var dags för studenten (förra våren) så blev han inte utanför för det. Han kunde ju dricka ändå, vem har sakt att man måste vara på krogen??
Så om jag hade varit dig så hade jag skrivit en lista med för och nackdelar, och pratat med skolan som du sj skriver. För vist är det olika till person hur man tar att man är ett år äldre. Men som sakt så har ingen av mina kompisar tagit någon skada :)
Hoppas du väljer rätt till just emilia :)
Förstår att man funderar. jag var själv ett sådant barn som var väldigt tidig med läsning, räkning och skrivande. Dessutom är jag född tidigt på året. Förskolepersonal rekommenderade att jag skulle börja tidigare i skolan. Så blev det inte, eftersom jag själv inte ville. I efterhand är jag nöjd med mitt val.
Jag läser nu till lärare, och kan inte se någon anledning till att barn ska börja tidigare. Det är stor skillnad på ett år på såpas små barn. Det viktiga är att hon kommer att stimuleras tillräckligt i förskoleklassen/sexårsverksamheten - det är pedagogernas ansvar att se till att anpassa verksamheten efter sina olika elever.
Jag vill minnas att du har skrivat att Emilia är ganska blyg. För blyga barn ser jag absolut förskoleklassen som jättebra utveckling. Det finns risk att hon, om hon är lite försiktig bland andra, kommer hämmas av att vara yngre. Det finns ingen anledning att försöka skynda på utvecklingen.
Vi diskuterade förresten det här på utbildningen för ett tag sedan. Och verken våra lärare (forskare inom pedagogik) eller vi studenter (blivande förskole- till gymnasielärare) såg några fördelar med att låta barn börja tidigare, oavsett om de var duktiga läsare osv.
hej!
En jätte fin blogg som alltid får mig på bra humör(:
Låt henne inte börja skolan ett år tidigare!! jag har bara dåliga erfarenheter av det. det är trots allt naturligt att börja med de i sin ålder man måste faktist inte ha så brottom med allting. de flesta skolor är bra på att fixa extramaterial osv.
lycka till med allt!
Mina föräldrar tänkte sätta mig i 6-års ett år tidigare för att jag låg före alla andra, men det gjorde dem inte och det är jag glad för idag. Jag tror det är bäst för barnet att gå med de som är lila gamla, och jag tror inte att det är bra att hoppa över 6-års. Barn behöver 6-års just för att de ska få komma in i skolans system på ett lugnt och lekfullt sätt.
Leta istället efter skolor där man låter barnen jobba i sin egen takt så att Emilia kanske kan få jobba lite snabbare med vissa saker om det behövs.
Jag fick börja 6års och skolan ett år tidigare för jag hängde med mer med dom äldre barnen på dagis. Sen i tredje klass så hoppade jag tillbaks till min årsgrupp. Jag har inte märkt någon större skillnad men dom märkte i början av trean att jag umgicks mest med dom som var lika gamla som jag och att jag inte hängde med så mycket i matten. Så¨då slussades jag bara tillbaka ett halvår. Så Emilia kanske kan börja ett år tidigare och sen får man se vart hon ligger i utvecklingen senare :) Man vill ju att dom ska ligga på en jämn nivå med dom andra :)
Mysig blogg =)
Att ge order och titta på är väl underbart, brukarjag göra oxå ;P höhö!
Måste bara fråga blev lite nyfiken, jag är själv ensamstående, men bor du med lill killens pappa eller kommer du bli ensamstående med båda?
Kraam
hej!
det där med att inte hoppa över en klass för att man blir 'utanför' är dumheter! jag hoppade över 1:an och är extremt glad att jag gjorde det. jag har inte missat nånting, jag gick i gymnasiet och högstadiet men andra som också var 'ett år yngre'. det känns som jag har ett 'extra' år nu efter gymnasiet, vilket jag är glad över. får hon möjligheten att hoppa över en klass, gör det! hon kommer nog känna sig riktigt smart senare när folk frågar varför hon är yngre, jag var ganska stolt över det ända tills jag var 12 haha.
lycka till med allt!
hälsningar,
madeleine
Min kusin började i sexårs, han sög oxå åt sig som en svamp med allt, läste och skrev som bara den. Och då fick han hoppa in med ettorna enstaka lektioner för att få läsa lite svårare böcker, räkna lite matte och skriva mera. Han gick fortfarande med sexåringarna men hoppade in lite då och då när han var lite vanare att gå i skolan :)
fyller 16 nu i veckan och går första ring, gått upp en klass alltså. alla jag umgås med är ett år äldre än mig men man tar oftast hänsyn till det ifall vi ska ut och festa på discon osv så verkligen ALLA (inklusive jag!! haha) kommer in. oftast inte svårt då vakterna är lite snällare om övriga umgänget kommer in
Jag är idag 23, och fick hoppa över årskurs 3 i grundskolan efter otaliga tester och efter eget beslut. Jag fick lämna min klass och börja i en ny, som jag inte riktigt kom in i. Såhär i efterhand kan jag säga att jag ångrar det inte, jag var hela tiden ett år yngre än mina klasskamrater, men det gick bra ändå. Fick till och med fira studentfirandet på krogen då jag var sjutton, med festfixarens särskilda tillåtelse. Om du kan få din dotter att hamna i rätt ingångsnivå kunskapsmässigt direkt så gör det! Tror hon har många fördelar av det senare i livet, då hon är färdigutbildad har hon sen ett år tillgodo som hon kan göra vad hon vill med. Uppmuntra lärandet!
