Förlossningstankar
Det är så typiskt för senast 3-4 dagar sedan förklarade jag för min mamma att jag började känna mig bättre och piggare men bara för det skall detta hända. Det är alltid något! Men men, nu är det inte alls lång tid kvar så det är bara att bita ihop och få de sista veckorna att gå.
Igår när jag låg inne på förlossningen och läkaren utförde gynundersökningen och grävde i mig med div. metallföremål (med risk för att låta grov) slog det mig att jag skall föda barn, på riktigt, utan någon utväg och där och då drabbades jag av en liten lätt panikkänsla. När läkaren gjorde det hon behövde påmindes jag av den brutala smärtan av att föda barn... den brinnande smärtan när man krystar ut ungen, de kräkframkallande värkarna i öppningsskedet. Halle-fucking-lujah! Jag har hittills bara längtat efter förlossningen, att få göra det igen, uppleva det finaste man kan och ja, visst, smärtan försvinner så fort man får upp ens barn på bröstet MEN det gör jävligt ont innan dess. Jävligt ont!
Jag satt där inne och hörde en kvinnas vrål, en annans gråt "jag ooooorkar inte mer" men även ett nyfött barns skrik. Ja, detta är lite blandat... jag längtar efter Liten, jag längtar efter första värken så man fattar att det är på g... men sedan kan vi väl snabbspola fram tills att barnmorskan lyfter upp honom på mitt bröst och gratulerar?
Hur som helst, som ni märker har jag en massa funderingar kring förlossningen just nu och det är väl inget annat än naturligt.
Här nedanför bjuder jag på bilder från igår. Premiärbilden med nya mobilen var på alla vackra slangar inne på rummet och sedan en otroligt vacker bild på mig... ehh... nja, mest för att ha ett minne från just den dagen - oavsett hur trött och slut jag var.
Och för att besvara något som går mig på nerverna, jag förstår att ni är nyfikna osv, men jag har valt att inte skriva om Andreas längre. Ni behöver inte vara oroliga för något, vi har kontakt när det gäller barnet och självklart visste han var jag befann mig igår. Hur pass delaktig han är och kommer vara stannar mellan oss! Vi alla vet att han gjorde bort sig ordentligt och valde lite fel saker men nu är det enda viktiga att både han och jag vill Litens bästa. Så vi låter det vara så. Hoppas att ni kan respektera det och sluta ställa frågor...
Hejsan!
Jag älskar din blogg. Dn är så underbart mysig och läsa. Du är också enormt stark som ensamstående mamma till snart två barn.
Jag måste fråga..
Hur regerar Emilia över att hennes pappa inte finns med i bilden? Frågar hon inte efter honom? Eller brukar hon inte säga att hon saknar sin pappa?
Tycker Emilia är supersöt och förstår inte hur hennes pappa kan/vill leva ett liv utan sin supersöta dotter.
Alla videon med henne är så söta! <3
Oj vilken jättemage! så söt :D
Tack! :)
Nej, att hon saknar sin pappa brukar hon inte säga. Men det är klart att hon har undrat var han finns och frågorna dyker upp i perioder.
Och jag håller med dig, jag förstår inte heller hur hennes pappa klarar av att leva utan henne men framförallt hur han ens klarar av att leva med sig själv.
Jag tycker att du ska tillbaka Andrias för alla kan göra fel och han kan göra dig lycklig igen!
Skönt att lillen valde att stanna ett litet tag till. Hoppas förlossningen går hyffsat "lätt", så lätt som en förlossning möjligen kan gå. Du är stark!
Kram och lycka till
Ojoj, vilken mage du har nu! Jag tycker du verkar ha ett moget förhållande till A och en bra syn på hur det hela ska skötas. Det är er privatsak och eftersom det är en liten i bilden så behöver det ju inte stå "skit" om hans pappa här. Bra!
Hej.
jag födde båda mina små prematurt, hoppas lillebror stannar ett tag till.....
önskar dig en trevlig kväll!
Kram erica
du skrämmer mig lite! jag har aldrig kunnat prata med min mamma om förlossningar eftersom att hon genomgått 3 kejsarsnitt.. jag ska föda i september och jag är redan jättepirrig... är det verkligen så hemskt??
ha det så bra :)
Lycka till, eller vad man nu ska säga :D
Word!
Gott Denize, att du sa ifrån. Jag har irreterat mig länge på de som inte respekterat dig när du gång efter gång sagt att det är något som hör till mitt privatliv utanför bloggen. Hoppas alla respekterar de nu!
Lycka till med allt!
Kram Mia.
ta inte tillbaka andreas fyfan
Fy bubblan vilken kula :P blir spännande o se hur de går sen ;)
Hej hej !
Jag har följt din blogg ett tag och jag måste bara få tala om att jag tycker du är super duktig. Vet inte om det är rätt ord. Mogen kanske är bättre ord ??
Jag tycker du fixar ditt liv bra. :-)
Och så klart är man nyfiken när man följer erat dagliga liv. Om hur allt är runt dig osv. Men samtidigt måste man verkligen respektera ditt val att inte berätta allt. Det finns ingen anledning att vi som läser måste veta precis allt heller.
Och bra att liten stannar lite till.
Jag återkommer nog...
/annica
Hej,
Jag har också en förlossning som väntar inom kort, och har precis som du börjat få en massa funderingar och lite panik inför detta (trots att jag varit med om det tidigare).
Lånade nyligen boken "Föda utan rädsla" på biblioteket för att lugna ner mig lite, och den kan verkligen rekommenderas.
Lycka till med resten av graviditeten, hoppas att Liten stannar kvar i magen ett tag till.
