Det är inte lätt
Jag sa igår att det inte kunde bli värre. Jag ljög. I natt var den absolut värsta natten hittills. När Elian sov så vaknade Emilia och hade ont i benet och inget hjälpte. När hon väl somnade om efter massage, vetekudde och alvedon så vaknade Elian och var hysterisk resten av natten.
Jag fick panik, jag visste verkligen inte var jag skulle ta vägen. Det värsta som finns är att titta på klockan och inse att det bara är en timme kvar tills jag måste gå upp med Emilia och veta att jag inte har sovit en enda timme.
Elian skriker förtvivlat, inget duger, min kropp skakar och jag känner bara att "nä, nu går det inte längre... nu orkar jag inte mer".
Jag pratade med min mamma och förklarade att jag snart går under. Av en massa anledningar kan dom inte bara packa ihop och komma hit, det är långt ifrån enkelt. Och nu med Emilias skola så kan inte vi bara åka dit heller.
Men dom skulle försöka komma hit så snart det går så jag får lite hjälp.
Men men, det är bara att fortsätta att hålla huvudet högt och tänka positivt. Det går över, det går över, det går över. Jag kommer inte dö av det här, även om det känns så till och från.
Emilia har det i alla fall bra i skolan, hon skaffar nya vänner och har roligare och roligare för varje dag. I morgon skall dom åka och bada med klassen och hon har redan packat sin väska. Dom skall åka till badhuset en gång i veckan och simma. Asbra!
Men nu börjar herr Ellepelle gnälla igen. Dags att roa honom....
Är det något han inte tål månntro?
nääe jag fattar inte hur du pallar... jag önskar att jag kunde ta en natt åt dig, men antar att du inte vill ha elian med en främling ;) Hoppas att det blir bättre snart.
Man far så illa av att läsa hur du har det, sitter här hjälplös och har möjlighet att i alla fall på dagen hjälpa dig, skulle offra en natt med!
men du får ladda med en kladdkaka inför natten som du kan ta lite då och då ifrån och få socker energi som kanske är ett handtag!
Men då, jag som hoppades på en bra natt för er :(
tycker granis kan ta sitt jävla ansvar snart, fast ja kalrt... du ammar inu :/
Jag är en finsk läsare som har följt med din blogg ett tag nu. Du verkar så otroligt stark och jag beundrar dig verkligen. Är själv 19 år och skulle verkligen vilja ha barn som ung. Men om jag skulle klara allt det du går igenom.. det vet jag inte. Att du ensam går igenom sådant som två personer knappt klarar av tillsammans. Jag lyfter verkligen på hatten för dig!
Jag beundrar dig verkligen och jag önskar att allt blir bättre med Elians sömnproblem. Du har två fantastiskt söta barn och jag antar att du själv blir bara starkare av det du nu går igenom, även om det säkert känns för jävligt.
Lycka till!
Kram
Shit alltså. Jag beundrar dig så otroligt mycket för att du orkar med det här, Denize. Du verkar vara en helt fantastisk mamma. Jag hoppas att det löser sig och blir lite bättre för dig snart. Kramar
Fy vad jag lider med dig.Du tuffa starka tjej!Månne vad kan det bero på att han inte sover,den lille?Aldrig hört något liknande.Vad säger de på bvc?Kan inte vara någon allergi?Förstår du inte orkar snart.Hoppas du kan få stöttning och hjälp på något sätt.Hoppas natten som kommer blir bättre.Stor kram
Det är en klen tröst, men jag önskar verkligen att jag kunde hjälpa dig!
jobbigt att inte ha någon som kan komma på direkten när du behöver det :( hoppas han är lite snällare i natt då:)
jahopp, nu har du lärt dig något (!!!!!!)
du accepterade inte min kommentar! TÖNT! nu vet du själv att du borde skaffat hjälp INNAN de här HÄNDE!
Jag har daft det förr här på din blogg och jag vet att det inte är någon tröst. Men jag hade två bebisar( tvillingar) som båda var som din lille son. De sov inte bra förren de var ca 2 1/2 år. Ingen tröst men vad jag vill säga är att man överlever. I dag när jag träffar vänner med bebisar och de tror att man mill hålla och gosa med den så känner jag bara ICKE. Kom inte hit med era bebisar nu när jag äntligen kan sitta i lugn och ro he he he. Så lite skadad har man nog blivit av alla sömnlösa nätter.
Men herregud Anonym, vad är ditt problem!? Jag kan för fan inte trolla fram hjälp och avlastning.
Jag gör det jag kan.
Nu har jag bett om hjälp, vad fan är problemet!?
Och till er andra: tack!
Jag lider med dig! Fy fasen vad jobbigt att inte få sova, jag fattar precis vad du pratar om. När min dotter var nån månad och jag hälsade på hos mamma så kändes det som att du kan behålla henne här bara jag får sova:) Men så blev det ju inte såklart. Den anonyma som kommenterar fattar inget, förmodligen ingen som har barn själv.. Du fixar det här, sov när han sover!!
Du vet att det bara är att säga till om du vill ha hjälp med det ena eller det andra :)
Bara så du vet!
Hälsa barnen :D
Du är så otroligt stark! Helt sjukt att du orkar, förstår att det verkligen inte kan vara lätt för dig alla gånger.
Men Emilia och Elian har haft tur som fick dig som mamma ändå för de finns inte många som skulle klara detta så bra som du!
Kämpa på du är en förebild för många :) hoppas den kommande natten blir bättre!!
Du är verkligen en kämpe :)! Jag hejar på dig, & hoppas & ger dig massa av lyckokramar !
du kanske skulle ha tänkt på hjälp innan de här hände eller?
och varför sover han inte på nätterna ? är han allergisk för nått? jag vill inte ställa till problem eller att du blir irriterad eller nått på mig för jag vill bara hjälpa till inget annat! du får tycka vad du vill om mig , men jag vill bara HJÄLPA DIG OCH TIPSA DIG! och om du får avlastning kommer emilia få mer tid också, och de behöver hon!
Hej Denize!
Hoppas du får avlastning snart så du kan vila eller ha lite egentit, förstår att det måste vara jättejobbigt. Jag har en dotter som är drygt ett år & fram tills för tre veckor sen sov hon väldigt dåligt på nätterna & var gärna vaken fram till ett på natten... Men för tre veckor sen har hon börjat sova mellan 7-07!:) Jag fick ett tips...för hon har så svårt att gå ner i varv! Jag kramar henne hårt tills hon somnar, hon skriker & sprattlar men till slut somnar hon..känns elakt att hålla henne "fast" men hon somnar tryggt in. Du kanske redan har provat det, men ifall inte så hoppas jag det kan vara till nån hjälp! Kram
Det är bra att du ber om hjälp Denize, men måste inte klara allt själv, man får be om hjälp och när det blir så jobbigt att man inte orkar, när man kommer till den punkten, så ska man be om hjälp. Credits till dig! Kram :)
Ammar du fortfarande? Han kanske e hungrig och bröstmjölken inte räcker till? Pröva ge ersättning oftare! Hoppas det löser sig! kram
Jag säger som Cecilia; självklart vill du inte ha främlingar hos dina barn men om jag kunde skulle jag hjälpa dig.. tanken kanske är till lite tröst iaf :P Håll ut!
När ni har varit hos bvc och så, vad säger dom? finns det inget att göra åt det? Om han har ont någonstans eller nåt sånt?
du gör ett väldigt bra jobb iaf =)
Hej,
har följt din blogg ett tag och förundras varje dag över hur du orkar vara så stark och en så underbar mamma. Så som du har det nu borde ingen behöva ha det. Jag kan själv inget om småbarn men kan man inte få nån typ av lugnande eller nått från bvc. Det låter ju inte bra för någon av er att han inte sover.
Skickar massa kramar och hoppas verkligen att allt börjar kännas lite bättre snart!
Alltså, hade jag inte bott på andra sidan landet så hade jag kommit direkt, stängt in dig i ditt sovrum och bara lekt superwoman och fixat allt åt dig medans du får sova ut...
Tyvärr går inte det, så jag hoppas dina föräldrar kan komma och hjälpa dig riktigt snart. För sömn behöver du. Jag har haft svåra sömnstörningar, så jag vet hur det är att inte få sova ordentligt under en längre period. Och det blir tusen miljarder gånger värre när man har en skrikande bebis...
Såna dagar har jag också ibland när jag är så trött att jag bara vill vara alldeles själv i alla fall en liten stund. Men jag har ju hjälp så det går inte att jämföra. Kan dock inte tänka mig hur jobbigt det måste vara att inte få denna hjälp omgående. Stackars dig :( Hoppas iaf att du får hjälp hos BVC med Elians sömnproblem. Håller tummarna!
Lider med dig... Tycker inte att du gnäller. Du säger ju bara som det är och har man haft en grinig bebis själv som inte sover vet man precis vad du pratar om. Men... som dom flesta redan sagt. Det blir bättre. Hoppas du får avlastning snart. Försök verkligen att ta dig i väg när du får det så att du inte ska "hjälpa" till då han gnäller.. Sköt om dig fina du. Kram!
som några andra sagt, så säger jag det också! jag skulle gärna hjälpa dig!Men det är klart att du inte vill ta in någon du inte känner.
Du är STARK! Så STARK! :) Och dina barn är sååå söta!:) styrkekramar till dig!:)
