Nojiga unge
Idag skulle Emilia på utflykt med dagis och dom skulle mötas vid tågstation i morse. Hon var helt till sig redan igårkväll och frågade "har du ställt larmet?" tusen gånger, för att sedan vakna en massa i natt och fråga "vad är klockan!? har larmet ringt!?". Helt nojig med andra ord.
Upp kom hon i alla fall i tid.. så klart! Men trött som fasen var hon.
Nu skall jag bege mig in mot staden och till MVC.
Det är förmodligen första gången jag inte riktigt ser fram emot det under hela graviditeten. Han skall ju vara här nu, jag skulle ha fått lyssna på hans hjärtljud utanför istället.
Men nu är han som han är och det skall bli skönt att få förklara för min BM hur jävligt det är just nu. Hon är jättego och förstående, så förhoppningsvis kan vi planera något.
Ha en underbar dag!
Upp kom hon i alla fall i tid.. så klart! Men trött som fasen var hon.
Nu skall jag bege mig in mot staden och till MVC.
Det är förmodligen första gången jag inte riktigt ser fram emot det under hela graviditeten. Han skall ju vara här nu, jag skulle ha fått lyssna på hans hjärtljud utanför istället.
Men nu är han som han är och det skall bli skönt att få förklara för min BM hur jävligt det är just nu. Hon är jättego och förstående, så förhoppningsvis kan vi planera något.
Ha en underbar dag!
Kommentarer
Postat av: Sabina.
Tycker så otroligt synd om dig! Hoppas den envise kommer ut snart .. Brukar alltid läsa din blogg men är dålig på att kommentera så tycker du ska veta att jag och säkert många fler, är inne och läser och hoppas och tror på dig både nu och i framtiden fastän vi är dåliga på att visa det :)
Postat av: Trinidaz
Lycka till. Hoppas ni kommer fram till något.
Postat av: Michelle
Åh vad roligt att man kan läsa sin blogg igen! följde dig länge men sedan kunde man inte komma in på den mer. Ha en fin dag!
Postat av: Katja
Väldigt mysig blogg du har.
Men en fråga bara om den nu är acceptabel..?
Är pappan till din son också ute ur bilden? Eller är det bara flickans?
Kramar och Grattis och lycka till med det lilla guldgosse tillskottet i familjen.
Trackback


