Denize - Ensam morsa till E&E i Spanien - Foto

Emilia känner för att vakna innan klockan sex på helgerna och det är inte okej.  Hon somnar dessutom rätt sent så jag förstår inte att hon själv inte är trött? Jag blev i alla fall irriterad för att jag var så jäkla trött, så jag tvingade henne att somna om och då sov hon till halv åtta.
Sedan dess har barnkanalen varit på högsta volym, kojor har byggts i soffan, dockor har varit på konsert och Emilias sångröst har ekat i vardagsrummet.

Jag hade svårt för att somna igår men när jag väl sov så sov jag hårt och drömde bra.  Det blev som en besvikelse att vakna istället.  Jag vill bli av med den här känslan jag har inom mig... en stor klump bara, en enda ångest.  Men jag försöker se på Emilia och inse hur bra jag egentligen har det, även om jag känner mig trött och helt utan ork, jag orkar inte vara någon supermamma, jag orkar inte göra en massa skoj just nu.  Ibland går det helt enkelt inte att låtsas och sätta på en mask och le och vara glad.

Hur som helst, det skall städas och plockas undan.  Dessutom ropar den där hårfärgen på mig... jag orkade aldrig färga igår så jag kanske kan känna mig fräschare om jag tar tag i det idag.