Jag verkar ha lite problem med min blogg för tillfället.  Nya inlägg syns bland annat inte på Bloglovin eller liknande, men förhoppningsvis blir det fixat och klart snarast.

Hur som helst, ville bara önska er alla en riktigt trevlig fredagskväll.


Vanlig och vitchoklad.  Mums!

Åh, vad jag hade önskat att jag hade med mig systemkameran när jag gick ut i morse.  Det är sällan stora, tjocka moln på himlen när vi kliver ut för att starta dagen.  Man är van vid att möta en klarblå himmel och stigande sol, men i morse var det annorlunda.  Det var fina färger på himlen och en massa olika moln.
Nåja, jag fick nöja mig med en tråkig iphonebild.
Nu är de fina färgerna borta och det ligger bara en tjockt grått täcke över himlen istället.

(Ps.  Elian hälsar: I'm watching you!)

Vi kom precis hem från mataffären, barnen har provsmakat några skumma kex och nu går Elian runt med napp i munnen igen.  Jag frågade honom om han inte kunde ge nappen till dockan istället.  Den som är en sådan liten bebis, den måste ju få låna nappen?
Barn brukar ju vara rätt generösa när det gäller sådant och Elian är faktiskt duktig på att dela med sig när det gäller leksaker, mat osv... men just detta var ingen hit.  "NEJ!" skrek han bara och gav mig en mördarblick.  Hepp.

Hur som helst.  Idag såg vi nog solen för sista gången på ett par dagar då det sägs att det skall bli regnigt och grått i ett par dagar framöver.  Men sådant behövs väl ibland.
Här är ett par "somriga" iphonebilder från de senaste dagarna...

Fönstret i morse...


Igår fick Emilia sina första betyg.  Det kändes smått galet, men det var väldigt intressant.  Nu kanske hon känner sig ännu mer motiverad! Det vet jag i alla fall att jag gjorde när jag var liten.  Jag fick ju betyg från samma ålder och det är bara en positiv sak (nu i efterhand förstås).

Hur som helst, vi har haft ytterligare en kylig vintermorgon här hos oss idag.  Jag är verkligen SÅ tacksam över värmefläkten som jag har fått låna.  Den funkar hur bra som helst och jag och Elian brukar ägna oss åt att stå och värma händerna över den som en öppen spis, hehe.  Så kallt blir det här inne!

För tillfället värmer sig Elian dock inte.  Han har vänt upp och ned på leksakslådorna och river ut allt så gott det går, när allt ligger överallt i vardagsrummet... då kommer det inte vara lika roligt längre, sedan kommer han vilja gå ut.  Han är lite förutsägbar!

Detta kom Emilia utspringandes med från skolan idag.
Dom har en liten trädgård där dom får plantera, odla, fixa och dona.  Idag var det hennes klass tur och det hade varit skoj.  Hon skall äta båda till middag ikväll.  Såklart.

Älskade, fina, underbara Ellepellebus.  Om du bara visste hur mycket jag avgudar dig...

Elian har börjat sova bättre om nätterna igen, han har börjat prata mer och mer, han leker med andra barn, han har en sådan stark vilja och envishet här i livet, han tar för sig och är den han är.  Han har blivit en helt egen liten person som jag är så jäkla stolt över.

Ibland kommer jag på mig själv med att bara sitta och stirra på honom.  När han sover, när han äter, när han kollar på tv, när han leker.  Jag bara stirrar... och avgudar... och känner mig så himla stolt.

Solen såg ut som en luftballong när han sa adjö och gick ned tidigare ikväll.  Märkligt ljus var det också.

Då har veckans andra skoldag passerat för Emilias del.  Tisdagar och Fredagar är bäst, för då har hon engelska berättade hon idag.  Engelska-lektionerna är roligast.  Mest för att just den läraren är så snäll och glad men även för att dom gör roliga saker, lär sig på ett skojigt sätt och får pyssla och fixa en del.
Idag kom hon hem med en liten bok som dom hade gjort med fåtal engelska meningar.

På vägen hem från skolan så skuttade hon fram som vanligt och sa "åh, det luktar sommar... och blommor... och groda!".  Ibland kan jag inte låta bli att skratta, hon säger så lustiga saker.  Groda!? Jag tror nog att hon förknippar sommarvärme med grodor då hon brukade leka med paddor osv hemma hos sin mormor och morfar.

Jag är nog lite paranoid har jag kommit fram till.  Jag överanalyserar det mesta, men i många fall är jag bara orättvis.  Och konstig.  Nu skall ni få höra.

I morse när vi promenerade till skolan så gick vi som vanligt genom en stor park.  Mitt på fotbollsplan stod en plåtväska.  Verkligen i mitten.  Plötsligt drar jag åt mig Emilia lite närmare och börjar småspringa.  Varför? Jag fick för mig att det var en bomb.  Det såg så suspekt ut, liksom.

Om någon "skum" människa kommer gående mot mig så får jag för mig att han är livsfarlig.  Jag kan vara snabb med att gå fortare, titta åt ett helt annat håll, byta till andra sidan gatan osv.  Jag litar inte på folk med konstiga blickar helt enkelt, även om det troligtvis inte är deras egna fel.
Samma sak gäller hundar, som ni vet.  Men det är ju en fobi, en helt annan sak.  Då målar jag också upp bilder i mitt huvud av hundar som sliter sönder mig i bitar, hoppar på vagnen och ägare som skriker förtvivlat efter sin hund som inte lyssnar.

Om man åker över en bro så föreställer jag mig att den går sönder.  I Sverige åkte jag över en bro varenda morgon med tunnelbanan på väg till jobbet.  Samma visa varje dag.  Jag såg framför mig hur bron gick i bitar och tåget föll ned i vattnet.

Varför gör jag såhär? Jag antar att jag gör mitt liv lite mer händelserikt i huvudet, haha.  Men är man en tänkare så är man, då dyker det upp både skumma och normala tankar.  Mest skumma dock.
Jag hoppas att ni inte tar detta alltför seriöst.  Oftast skrattar jag åt mig själv i efterhand.  Men det är rätt skoj att man kan vara rädd för så mycket onödiga saker i livet.
Jag har väl gått igenom både det ena och det andra tidigare i mitt liv, så jag har mina anledningar till att tro det värsta och vara rädd i vissa fall.  Men oftast finns det ingen förklaring.  En bomb liksom? I våran håla, i en helt öde lekpark? Yeah, sure...

Jag vaknade upp i morse och var så extremt sugen på semlor.  Jag måste ha drömt något om det, jag har varit lite småsugen till och från tidigare när jag har sett att folk där hemma i Sverige har börjat äta i förväg.
Men nu kan jag inte tänka på något annat.  När jag väl blir sugen på något, då MÅSTE jag bara ha det.  Utan att vara gravid, jag lovar! Mina tankar hakar liksom upp sig på just den saken och allt annat verkar tråkigt och äckligt, haha.  Hej freak.

Jag skall försöka övervinna denna craving, annars får jag gå upp till någon av de svenska mataffärerna och leta ingredienser.

Bild från förra året...

Åh, vad jag längtar efter att få klippa mig.  Mitt hår är hälften blont (naturliga färgen - utväxten) och hälften brunt från tidigare.  Att skriva att det är slitet skulle vara att underdriva, det är otroligt slitet, faller i bitar och trasslar ihop sig till och från hela tiden.

Jag tycker personligen att det är väldigt fint med långt hår, men det är bara att inse att det inte är fint när det är slitet, oavsett hur långt det är.  Det måste kapas.  Det lär dessutom bli rätt skönt när det är gjort.  Det kommer kännas tjockare och fräschare, plus att det är lättare och smidigare att torka osv.

Jag skall försöka fixa någon barnfri timme i helgen så att jag kan göra det, annars får jag och Elian gå och klippa oss tillsammans.  Hans hår behöver en ordentlig klippning också.

Kaosungen med kaosfrillan och kaos i bakgrunden...

Det blev en kylig promenad till Emilias skola nyss.  Det är helt galet att det kan gå från 3 grader på morgonen till ca 18 grader senare i eftermiddag.

Och så blev det Måndag igen. Emilia väcktes utan några större problem i morse, åt frukost i lugn och ro och som vanligt så får vi alltid superbråttom precis innan vi skall gå och stressar som tokar - när vi egentligen har haft all tid i världen på oss innan dess.
Sedan sprang vi ut i kylan, kom fram till skolan där Elian som vanligt blir rädd för tupparna och hönsen på skolgården och skriker "neeej cooookie, neeej" (cookie = kuckeliku), Emilia vinkades av och sedan gick jag och Ellepelle hem igen.
Nu äter han lite rester av gårdagens fruktsallad och jag själv skall uträtta lite ärenden och pappersarbete innan han är tokless på att vara hemma och kräver all uppmärksamhet.

Ha en fin dag!

Idag har vi haft en riktigt lugn hemmadag.  Elian tog igen en massa sömn efter gårdagen, julen städades äntligen undan (bättre sent än aldrig?), Emilia har pysslat och fixat och nu börjar Söndagen lida mot sitt slut.
Själv tänkte jag lägga mig i soffan och titta på några Revenge-avsnitt som har kommit ut innan sängen och mitt numera varma sovrum ropar.  Värmefläkten funkade nämligen hur bra som helst... så nu slipper man den råa kylan här inne!

Ha en fortsatt fin Söndagskväll!


Godnatt pussar från Emilia.

Tomatsås: Fräs på schalottenlök, örter (mycket timjan) och vitlök i olivolja, tillsätt hela tomater, soya och lite balsamico.  Krydda med salt, citronpeppar och paprika.  Koka upp och låt puttra.

Köttbullar: ströbröd, grädde, ägg, vitlök, persilja, timjan, salt och peppar.
Rulla till lite större kötbullar, stek så att dom får en fin färg runtom.

Blanda sedan ihop sås med köttbullar och låt koka ihop.  Det blir givetvis godast om det får puttra så länge som möjligt.  Själv gav jag det någon timme.

Serveras med pasta.

När ena ungen sover i vagnen, den andra sitter framför sin dator och morsan känner sig uttråkad och kreativ så blir detta resultatet.

Everyday I fight a war against the mirror:

Vi drog iväg tidigare på vad som skulle ha varit en lunch-dejt.  Det slutade med en heldag istället.  Efter att vi hade ätit så fick barnen leka, sedan åkte vi hem till dom för att hämta en värmefläkt som jag skulle få låna efter att jag hade berättat om hur kallt det är i den här lägenheten.  Supersnällt! Nu får vi hoppas att den funkar.
Det slutade med att vi stannade hemma hos dom i någon timme, det fanns ju så mycket leksaker! Emilia lekte med vattenballonger med sin polare och Elian hittade olika cyklar, bollar och en bil ute på deras gård.
Efter det fick jag sällis till mataffären och därmed skjuts hem.  Skönt att fylla på kylen och frysen lite.

Elian som egentligen skulle ha lagt sig för att vila vid samma tid som vi lunchade var förstås rätt trött idag, men han var alldeles för exalterad för att somna ändå.  Det får bli en tidig kväll istället.
Vi har i alla fall haft en toppendag och kiddosarna har fått leka av sig ordentligt.

Kameran har fått vila idag så jag bjuder på en helt irrelevant bild för att undvika ett helt bildlöst inlägg.

Elian lånade morsans Easytones och körde ett litet träningspass....

I morse var vi bjudna på en art workshop på en privatskola utanför stan med andra föräldrar och barn.  Men efter veckans sjukdom och den tidigare nattens sömnlöshet så kände jag att jag behövde ordentligt med sömn och en lugn morgon för att ladda batterier.  Vi får följa med nästa gång.

Nu sitter barnen och ritar och pysslar vid vardagsrumsbordet, själv har jag druckit upp dagens kaffedos och nu är planerna oklara.  Underbart.  Ha en fin lördag!

Nu skall den iskalla äpplecidern korkas upp, kvällen skall bli trevlig, barnen skall sova gott hela natten och likaså jag om några timmar.  Det har jag bara bestämt! Ha en jätteskön fredagskväll, fina ni.

Jag är SÅ himla dålig på att laga fisk.  Varför vet jag inte.  Jag älskar fisk och Emilia har alltid gillat det, men det blir bara att jag sällan köper det.
Igår fick jag dock ett ryck och köpte lax till ikväll.  Tur det, för det var en riktig hit hos barnen.
Med tanke på att jag inte brukar laga det och därmed knappt har några idéer till fisk så freestylade jag lite och tog det som möjligtvis kunde passa.

Jag skivade och lade schalottenlökar på en ugnsfastform, lade några laxbitar ovanpå, kryddade med olika örter i mängder, rivet citronskal, salt och citronpeppar och hällde sedan lite grädde och lite buljong över det.
Allt skickades in i ugnen 200 grader i ca 20 minuter.

Serverades med en kall sås (och såsen i formen) och potatis.

Som ni ser på första bilden så står julgranen fortfarande kvar där bakom.  Som vanligt för min del.  Men jag skall försöka ta mig i kragen och städa undan julen i helgen...

Vi är precis hemkomna från lekparken.  Det blev en spontan play date med vänner som vi har lärt känna från skolan.  På tal om vänner så har ni ju undrat över hur man skaffar nya bekantskaper i nya länder och jag kan bara säga att man träffar nytt folk varenda gång man går ut.  Nästan i alla fall.
Man träffar många svenskar, norrmän och britter.  Spanjorerna är också sociala och för det mesta trevliga, så man hittar alltid nytt folk.  Det är rätt kul faktiskt, att det är så naturligt att prata med främlingar och skaffa nya kontakter om det känns rätt.

Men hur som helst.  Varmt och skönt hade vi det idag i alla fall, enda tills solen gick ned för då blev det svinkallt på en gång.  Men vi raggade skjuts hem och nu skall middagen fixas.

Jag har lidit av sömnproblem i många år.  Oavsett hur trött jag är så kan det ta flera timmar för mig att somna.  De senaste månaderna har det blivit bättre.  Det har bara tagit någon halvtimme - timme och sedan har jag sovit så länge som Elian.
Men då och då kommer en sådan där skitnatt.  I natt var en sådan.
Jag var så fruktansvärt trött igår, hade tappat tålamodet med barnen framåt kvällskvisten och var allmänt jättetråkig.  Så jag var duktig och lade mig i tid.  Sedan började det.  Myrkrypningar i benen, ett frenetiskt kliande på hela kroppen, obekvämt i sängen och ett evigt vändande och vridande.
Jag var tvungen att gå upp och gå några varv runt lägenheten då och då, tvinga mig själv att gå på toa, banka huvudet i väggen av ren frustration.  Det är verkligen en plåga att vara trött men inte kunna sova.
Ju tröttare man blir, desto mer grubblar man över onödiga ting.  Så från fysiska störningar med kroppen så övergår man automatiskt till det psykiska och sedan är det kört.

Jag hann sova ett par timmar sammanlagt men vaknade upp kallsvettig varenda gång efter en och samma dröm.  Den var så verklig och äcklig.
Jag drömde att jag såg en person som skrämmer mig och jag försökte fly.  Jag sprang, men ramlade och sedan satt benen bara fast i marken... det var omöjligt att springa.
Sedan vaknar man upp av paniken och ångesten och har dubbelt så svårt för att somna om.

Jag skall vara glad för att detta inte händer speciellt ofta längre, att jag har sovit bra på sistone, men det är ändå störande när det väl händer.